Tillgången till internet i Angola: Från urbana nav till satellitlivlinor

Angola har tagit stora steg i att utöka internet-tillgången under det senaste decenniet, men uppkopplingen är fortfarande mycket ojämn mellan stadens knutpunkter och landsbygdens områden. Med en befolkning på cirka 37 miljoner datareportal.com – de flesta unga och över två tredjedelar bosatta i städer datareportal.com – växer Angolas digitala landskap snabbt. I början av 2025 var ungefär 17,2 miljoner angolaner internetanvändare, vilket motsvarar en internet-penetration på 44,8 % datareportal.com. Detta är en tydlig ökning jämfört med endast 32,6 % år 2023 satelliteprome.com, vilket speglar en stadig tillväxt. Men det betyder också att mer än hälften av befolkningen fortfarande saknar tillgång till internet. Som jämförelse var Afrikas övergripande internetanvändning bara 38 % år 2024, långt under det globala genomsnittet på 68 % techafricanews.com. Även om Angola nu något överstiger kontinentens genomsnitt, ligger landet efter Afrikas ledande nationer – exempelvis har Marocko över 92 % penetration 2025 statista.com. Att överbrygga denna klyfta kräver att de ekonomiska, infrastrukturella och politiska utmaningar som lämnat landsbygd och marginaliserade grupper med begränsad tillgång hanteras.
Den här rapporten ger en omfattande översikt över internettillgången i Angola, med fokus på dagens penetration och användning, status för mobil och fast infrastruktur, prisvärdhet och hastigheter, regeringens roll, viktiga utmaningar, utvecklingen av satellit-internet som livlina för avlägsna områden och framtida möjligheter. Målgruppen – biståndsproffs, telekom-investerare och policyforskare – får insikt i både framstegen och kvarstående hinder för att koppla samman alla angolaner med det digitala samhället.
Internetpenetration och användardemografi
Internet-användningen i Angola har vuxit kraftigt men har fortfarande stor potential att expandera. Som tidigare nämnts var cirka 44,8 % av angolanerna online i januari 2025 datareportal.com. Det motsvarar 17,2 miljoner internetanvändare, upp från 14,6 miljoner (39,3 % penetration) året innan datareportal.com datareportal.com. Med andra ord är ungefär 60 % av befolkningen fortfarande offline datareportal.com. Tillväxttrenden är positiv – internetanvändarna ökade med cirka 3 % från 2024 till 2025 – men majoriteten saknar fortfarande uppkoppling, särskilt på landsbygden och bland hushåll med lägre inkomster. Officiella siffror från Angolas telekomregulator illustrerar också ökningen: President João Lourenço meddelade att antalet internetabonnenter mitt 2024 nått 11,2 miljoner (cirka 33 % penetration), en kraftig ökning jämfört med året innan menosfios.com menosfios.com. (Skillnader mellan officiella och externa uppskattningar beror på olika metoder, men alla källor visar en uppåtgående trend.)
Demografiskt är Angolas befolkning väldigt ung (medianålder ~16,6) datareportal.com och främst urban (runt 69 % i städer) datareportal.com. Det är därför inte förvånande att majoriteten av internetanvändarna finns i urbana centrum som huvudstaden Luanda, där uppkopplingen är mer lättillgänglig. Den digitala klyftan mellan stad och landsbygd är skarp: internetanvändningen är mycket högre i städer än på landsbygden, där infrastruktur fortfarande saknas. Det finns också en utbredd multi-SIM-kultur i Angola – ungefär 28,7 miljoner mobila SIM-anslutningar var aktiva i början av 2025 (motsvarande 74,6 % av befolkningen) datareportal.com datareportal.com. Flera personer använder flera SIM-kort (t.ex. för olika operatörer eller jobb vs privat bruk), vilket betyder att antalet anslutningar överstiger unika användare. När det gäller kön och ålder finns det begränsat med detaljerad statistik, men den unga befolkningsstrukturen pekar på att det är ungdomarna i Angola som driver efterfrågan på sociala medier och digitala tjänster. (Till exempel fanns det cirka 5 miljoner sociala medieanvändare 2024, ungefär 13 % av befolkningen, med övervikt mot unga vuxna datareportal.com datareportal.com.) När denna digitalt kunniga generation når vuxen ålder kommer trycket på att förbättra internettillgången i hela landet att öka ytterligare.
Sammanfattningsvis placerar Angolas internetpenetration – cirka 40–45 % under 2024/25 – landet i mittenskiktet bland afrikanska länder, långt under nationer som Marocko eller Sydafrika, men något över det subsahariska genomsnittet techafricanews.com statista.com. De flesta uppkopplade är urbana, utbildade och använder ofta mobil data som primär åtkomst. Den stora utmaningen nu är att utöka användningen till resten av befolkningen, särskilt på landsbygden.
Mobil- och fastnätsinfrastruktur för internet
Mobilnäten är ryggraden i Angolas internet-infrastruktur, precis som i större delen av Afrika. Angola har tre mobiloperatörer (MNOs): Unitel, Movicel och Africell. Unitel – lanserat 2001 – är marknadsledare och har historiskt sett varit nära ett monopol på mobilt internet. Movicel, som startade som statlig mobilavdelning, blev den andra operatören. 2022 gjorde Africell inträde som ny aktör, vilket bröt den långvariga duopolsituationen. 2023 dominerade Unitel och Africell tillsammans marknaden för mobilt internet med cirka 65,7 % respektive 27,8 % av abonnemangen på mobilt bredband freedomhouse.org. Movicel står för resten (cirka 6–7 %). Africells inträde (en pan-afrikansk aktör) har varit ett ”game changer” – Africell fick en universell telekomlicens 2020 och lanserade tjänster april 2022, med snabb abonnenttillväxt och ambition att täcka landet 2025 budde.com.au budde.com.au. Ökad konkurrens har drivit på nätuppgraderingar och pressat priser, även om Unitel fortfarande har störst täckning.
Mobil teknik och täckning: Angolas mobilnät använder idag en blandning av 2G, 3G, 4G LTE och begynnande 5G i vissa områden. Nästan 90–92 % av befolkningen täcks av 3G-signal freedomhouse.org, vilket innebär att grundläggande mobilt internet (och samtal/SMS) finns tillgängligt i de flesta samhällen och längs större transportvägar. 4G LTE har däremot expanderat långsamt. Unitel och Movicel lanserade 4G redan 2012 i urbana områden samenacouncil.org, men utvecklingen stannade av. 2022 hade endast 44 % av befolkningen 4G-täckning freedomhouse.org. 2023 låg 4G-täckningen på cirka 34 %, men regeringen siktade på 48 % i slutet av 2023 och ambitiöst 85 % till 2027 samenacouncil.org. I praktiken finns 4G huvudsakligen i Luanda och andra större städer, med successiv utbyggnad längs vägar och i sekundära städer. Brister i täckning och kapacitet har lett till klagomål gällande överbelastning och instabilitet på framför allt 3G/4G-näten samenacouncil.org.
Samtidigt har 5G lanserats på testbasis. Unitel lanserade första kommersiella 5G-tjänsten i december 2022 i centrala Luanda freedomhouse.org. I början var 5G bara tillgängligt i delar av huvudstaden, med hastigheter mellan 10–200 Mbps och premiumpriser (15 000 till 125 000 Kwanza, eller 30–245 USD/månad) freedomhouse.org. 2023 hade Unitel utökat 5G-sporadiskt till två ytterligare provinser freedomhouse.org. Regleringsmyndigheten (INACOM) tilldelade 5G-spektrum (3,3–3,7 GHz) till alla tre operatörer, och alla har börjat bygga småskaliga 5G-nät budde.com.au budde.com.au. Men i slutet av 2024 täckte 5G bara cirka 2 % av befolkningen (främst urbana affärsdistrikt) samenacouncil.org. En vidare utbyggnad beror på operatörernas investeringsförmåga och efterfrågan på högbandbreddstjänster. Regeringens utvecklingsplan har ett mål på cirka 21 % 5G-täckning till 2027 globalvalidity.com – ett ambitiöst mål som kräver stora investeringar i nätverk.
Alla operatörer är fortsatt beroende av 2G/3G på landsbygden, där 3G är det som gäller när 4G saknas. Unitel och Movicel har kritiserats för att för länge ha förlitat sig på äldre GSM/EDGE och 3G-nät och varit “långsamma att utveckla LTE-tjänster” innan konkurrensen ökade budde.com.au. Nu, med Africells inträde och regeringens påtryckningar, går uppgraderingar snabbare. Bland annat påpekade regeringen 2023 att Unitel skulle åtgärda “ständiga nätfel” då användare drabbades av tappade samtal och låga datahastigheter på grund av kapacitetsproblem; Unitel medgav behov av större nätinvesteringar och nämnde svårigheter att köpa utrustning på grund av brist på utländsk valuta samenacouncil.org freedomhouse.org. Detta visar att infrastrukturskvalitet är ett problem även där täckning finns – täckning innebär inte alltid tillförlitlig tjänst.
På plussidan har Angola investerat i ryggradsinfrastruktur för att stödja dessa mobilnät. Ett stort nytt projekt är Unitel North Submarine Cable, öppnad februari 2023, som binder ihop den avskilda provinsen Cabinda (separerad från övriga Angola av DRC) med fastlandet via fiberkabel under havet freedomhouse.org freedomhouse.org. Denna kabel ger höghastighetsuppkoppling till Cabinda och Zaire och eliminerar beroendet av dyra satellit- eller grannlandsförbindelser. Teleministeriet har även lanserat nätverksdelning och nationell roaming (programmet “Ilumina Angola”) för att öka täckning – operatörer kan dela torn-infrastruktur på landsbygden för att minska kostnader globalvalidity.com globalvalidity.com.
Fastnät och bredbandsinfrastruktur: Utanför mobilsektorn är Angolas fasta internet-infrastruktur relativt outvecklad, med låg fastlinjepenetration koncentrerad till några få städer. Statliga Angola Telecom hade tidigare monopol på fasta telefonnätet till marknaden liberaliserades på 2000-talet en.wikipedia.org. Angola Telecom är än idag en stor grossist och ISP, men har haft ekonomiska och operationella problem. Företaget kontrollerar cirka 12 000 km av ryggradsfiber (av ~22 000 km fiber i landet) freedomhouse.org, men underhåll och uppgradering har släpat efter. Angola Telecom var nära konkurs tills regeringen 2023 valde att omstrukturera istället för att helt privatisera freedomhouse.org freedomhouse.org. Ett privat konsortium (lett av Gemcorp) har nu 15-årigt avtal att driva och uppgradera nätet freedomhouse.org. Angolas regering har avbrutit tidigare planer på fullständig privatisering men omorganiserar företagsledningen för att blåsa nytt liv i aktören freedomhouse.org.
På den fasta bredbandsmarknaden opererar flera privata ISP:er och dotterbolag, med fokus på företagskunder och “high end”-hushåll i Luanda. Dessa inkluderar MSTelcom (Sonangol-ägt mot olje- och gassektorn), Multitel (en Angola Telecom-anknuten aktör mot företagsmarknaden), TV Cabo Angola (kabelbredband från gemensamt ägande med privat partner), ITA (Internet Technologies Angola), Net One (MSTelcoms konsumentvarumärke) och fler en.wikipedia.org. Fasta bredbandsalternativ spänner från fiber till hemmet i höginkomstområden till WiMAX/trådlöst internet och kabel. Trots mångfalden är antalet abonnenter litet – 2022 fanns endast cirka 740 000 fastnätsabonnemang i landet freedomhouse.org. Det är drygt 2 % av befolkningen – fast bredband hemma är en lyxvara för de flesta angolaner. (Vid samma tid hade mobilt internet över 9 miljoner abonnemang freedomhouse.org.) Nästan alla fasta linjer finns i huvudstaden; utanför Luanda och ytterligare ett fåtal städer är fast bredband knappt tillgängligt eller obefintligt.
Angola är dock väl internationellt sammankopplat via undervattenskablar; landet har utnyttjat Atlantkusten och blivit en regional knutpunkt för datatrafik. Viktiga undervattenskablar är: West Africa Cable System (WACS), som Angola Cables (ett telekomkonsortium) deläger; SAT-3/WASC (delvis Angola Telecom); den nyare Africa Coast to Europe (ACE); samt South Atlantic Cable System (SACS) som 2018 blev första transatlantiska kabeln som knyter Afrika (Angola) direkt till Sydamerika (Brasilien) freedomhouse.org. Staten och Angola Cables har också snart välkomnat 2Africa-kabeln juli 2023, vilket ger fler internationella rutter och slår ut det tidigare monopolet på utlandskapacitet freedomhouse.org freedomhouse.org. Dessa undervattenskablar och fiberlänkar till Namibia, DRC och Zambia ger landet rikligt med uppåtgående datakapacitet. (Angola Cables driver ANGONIX Internet Exchange Point i Luanda som är en av Afrikas större IXP:er freedomhouse.org.)
För att stärka regional anslutning färdigställdes en ny fiberled på mark från Luanda till Johannesburg 2023 i samarbete mellan Angola Telecom och Liquid Dataport (del av Liquid Intelligent Technologies). Denna 1 980 km fiber binder Angola med DRC, Zambia, Zimbabwe och Sydafrika och ansluter landet till Liquids 110 000 km afrikanska nät liquid.tech liquid.tech. Ledningen ger alternativa rutter till globala nät och väntas öka robusthet, lägre latens och billigare anslutning i södra Afrika (COMESA-regionen) liquid.tech liquid.tech. Telekomministern, Mário Oliveira, berömde offentliga–privata samarbeten och konstaterade att Angola investerat tungt i markbunden, undervattens- och till och med satellitinfrastruktur under 25 år, då det ses som avgörande för att modernisera ekonomin liquid.tech.
Sammanfattningsvis är Angolas internetinfrastruktur en blandning av styrkor och svagheter. Mobilnäten täcker nästan hela befolkningen, men snabb 4G/5G finns främst i städer. Ryggradsfiber och internationella förbindelser är relativt starka tack vare kablar och strategiska investeringar, men “sista milen” till vanliga hushåll är nästan uteslutande mobil – fast bredband är varken allmänt tillgängligt eller ekonomiskt överkomligt för massan. Nästa sektioner går djupare in på vad detta innebär i fråga om faktisk servicekvalitet, prisvärdhet och användarupplevelse.
Prisvärdhet, tillgänglighet och internethastigheter
Trots infrastrukturförbättringar är internettillgången i Angola fortfarande dyr för många medborgare och hastigheterna är måttliga jämfört med globala standarder. Höga kostnader och begränsad köpkraft är stora hinder för anslutning, särskilt på landsbygden och bland låginkomsttagare.
Kostnad för internet: Angolas internetpriser är höga för regionen. 2023 var genomsnittspriset för ett fast bredbandsabonnemang cirka 78,50 USD/månad – bland de dyraste i södra Afrika freedomhouse.org. 2024 hade detta sjunkit till cirka 47,50 USD/månad freedomhouse.org, men är fortfarande dyrt i ett land där bruttonationalinkomsten per capita ligger runt 3 000 USD. Mobildata är billigare men inte billigt: genomsnittspriset för 1 GB mobildata var 2,33 USD april 2022 freedomhouse.org, och föll till omkring 1,01 USD per GB augusti 2023 freedomhouse.org. Även om en eller två dollar kan låta billigt måste det ses i relation till inkomster – endast cirka 4 % av angolanerna har råd med 1GB data/månad (med “1 for 2”-benchmark: 1GB kostar max 2 % av månadsinkomsten), jämfört med 23 % för hela Afrika freedomhouse.org. För de flesta hushåll är även ett enkelt datapaket en utmaning. Alliance for Affordable Internet och FN rekommenderar att 1GB får kosta högst 2 % av inkomsterna; Angola är långt från detta mål. Låginkomsttagare och landsbygdsbor måste ofta ransonera surf eller använda gratis Wi-Fi när det finns.
Staten och privata aktörer har infört vissa åtgärder för tillgänglighet, t.ex. gratis Wi-Fi-hotspots (genom “Angola Online”) i stadsparker, torg och skolor freedomhouse.org freedomhouse.org. Efterfrågan är stor men pålitligheten lägre – strömavbrott, sabotage och underhållsproblem ger brister freedomhouse.org freedomhouse.org. Operatörer erbjuder ibland gratis eller rabatterad surf till utbildningsresurser eller myndighetssidor. På avlägsna platser där mobiltäckning eller Wi-Fi saknas testas satellitlösningar (se nästa avsnitt).
Internethastigheter och kvalitet: Angolas internet blir gradvis snabbare men hastigheterna är fortfarande måttliga. I början av 2024 var mediannedladdningshastigheten för mobildata cirka 13,99 Mbps datareportal.com, och sjönk till runt 12,7 Mbps freedomhouse.org. Uppladdningen låg på cirka 8–9 Mbps freedomhouse.org. Mediannedladdningen för fast bredband var något bättre med ~19,6 Mbps januari 2024 datareportal.com, och ökade till cirka 23,2 Mbps januari 2025 datareportal.com. Detta duger för surf och strömning, men är under världsgenomsnittet (Angolas median är mindre än hälften av global mobilmedian, och fasta bredbandsmedianen mindre än en tiondel globalt freedomhouse.org). De långsamma hastigheterna förklaras av mycket äldre 3G-nät och överbelastade 4G-celler, samt få hushåll med fiber. Fast bredband blev dock betydligt snabbare (+18 %) från 2024 till 2025 datareportal.com, framför allt tack vare fiberutbyggnad i städer. Mobila medianhastigheter föll paradoxalt nog med 28 % under 2023 datareportal.com, förmodligen när fler anslöt och tekniska problem uppstod – kvaliteten svajar.
Användare i Luanda har normalt de högsta hastigheterna (t.ex. 22,4 Mbps i genomsnitt tidigt 2023 freedomhouse.org), men på landsbygden är genomströmningen mycket lägre och avbrott vanliga. Landsbygdens anslutning hindras av dålig infrastruktur på flera nivåer: färre mastar (ofta endast 2G/3G), ojämn tillgång till el till masterna (och för att ladda mobiler), och långa radiolänkar som kan vara instabila. Landsbygdsröster rapporterar ofta “mycket långsamma hastigheter och många avbrott”, medan städerna är bättre försörjda med el och täthet freedomhouse.org. Endast 7,3 % av landsbygdshushållen hade el 2018 mot 75 % i städerna freedomhouse.org – utan el finns ingen uppkoppling, vilket visar att grundläggande infrastruktur är avgörande.
Pris vs. kvalitet: På grund av höga priser väljer många angolaner billigare paket som dock ofta har mycket låga surfgränser/lägre prioriterad trafik, vilket innebär “lägre hastigheter och kvalitet” freedomhouse.org. Det skapar digitala klyftor även mellan de som är “uppkopplade”. Regeringen hoppas konkurrens ska pressa priser (Africells inträde har redan gett kampanjer och paketrabatter). Nya infrastrukturtillskott (som 2Africa-kabeln och Angosat-2) väntas också öka bandbredden och “möjliggöra mer konkurrenskraftiga priser på tjänster” freedomhouse.org, se nästa avsnitt.
Sammanfattningsvis är tillgänglighet i Angola inte bara en fråga om täckning på kartan – det handlar om ekonomisk tillgänglighet. Kombinationen höga priser, ojämn kvalitet och relativt låga hastigheter gör att även där internet finns är det inte alltid användbart eller överkomligt för alla. Politisk och teknisk innovation kring prisvärdhet är avgörande för att majoriteten ska kunna dra nytta av den utbyggda infrastrukturen.