Tillståndet för internetåtkomst i Azerbajdzjan: Från fiber till den sista gränsen

Historisk översikt över internets utveckling i Azerbajdzjan

Azerbajdzjan anslöt sig till det globala internet förhållandevis tidigt under den postsovjetiska eran, med den första internetuppkopplingen etablerad år 1994 och offentligt tillträde tillgängligt från och med 1996 az-netwatch.org. Under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet var internettjänsterna initialt begränsade och dyra, dominerade av uppringda anslutningar och en handfull statsanknutna leverantörer. Azerbajdzjan gynnades dock av ett arv från sovjettidens tekniska institut samt statlig insikt kring IKT:s betydelse, vilket hjälpte utvecklingen att ta fart en.wikipedia.org. Under hela 2000-talet ökade antalet internetanvändare stadigt – upp till uppskattningsvis 3,7 miljoner användare (ca 44 % av befolkningen) år 2010 enligt ITU:s data en.wikipedia.org. Den tidiga tillgången var koncentrerad till Baku och större städer, där många användare förlitade sig på delade anläggningar såsom arbetsplatser eller internetcaféer eftersom datortätheten i hemmen var låg på 2000-talet en.wikipedia.org. Uppringda anslutningar förblev primär åtkomstmetod för många tills bredbandstjänster (ADSL) började spridas i slutet av 2000-talet en.wikipedia.org. I insikt om den ekonomiska betydelsen av uppkoppling gjorde regeringen telekom- och internetutveckling till en nationell prioritet, implementerade policies under slutet av 2000-talet för att sänka internetkostnader az-netwatch.org och avskaffade krav på ISP-licensiering redan 2002 för att liberalisera marknaden en.wikipedia.org. Mobilinternet fick sitt genombrott kring samma tid: en tredje GSM-mobiloperatörslicens utfärdades 2009 i samband med att 3G-tjänster introducerades az-netwatch.org en.wikipedia.org. År 2013 hävdade officiella källor att 85 % av befolkningen var online en.wikipedia.org – en optimistisk siffra, men ändå talande för den snabba spridningen, främst driven av mobilt bredband under tidiga 2010-talet. Sammantaget har Azerbajdzjans internetutveckling speglat många utvecklingsländer: en kraftig ökning från i princip noll uppkoppling mitten av 1990-talet till majoriteten av befolkningen uppkopplad inom två decennier, dock med betydligt snabbare spridning i städer än på landsbygden en.wikipedia.org.

Nuvarande internetinfrastruktur: fiberoptik, mobilt och mer

Fiberoptisk ryggrad och fast bredband: Azerbajdzjans fasta internetinfrastruktur har expanderat kraftigt, särskilt under det senaste decenniet. Det statliga bolaget AzTelekom (under Ministeriet för digital utveckling och transport) kontrollerar en stor del av den fasta ryggraden och sista-milenätet, tillsammans med Baku Telephone Communications (Baktelecom) i huvudstaden. AzTelekom driver den huvudsakliga nationella fiberoptiska ryggraden och historiskt sett även den internationella internetgatewayen, ofta via sitt partnerskap med Delta Telecom. Delta Telecom (tidigare AzerSat) har varit den primära upstream-leverantören och har levererat internationell bandbredd till 90–95 % av användarna i landet sedan slutet av 2000-talet en.wikipedia.org. De äger den enda Internet Exchange Point samt den internationella gatewayen och säljer transitbandbredd till i princip alla lokala ISP:er en.wikipedia.org. Denna struktur skapade en centraliserad arkitektur där några statsanknutna aktörer kontrollerade trafikflödena. Extern uppkoppling har förbättrats över åren: år 2022 nådde Azerbajdzjans totala internationella internetbandbredd ca 2,2 terabit per sekund (ett enormt språng från bara 155 Mbps år 2006) i och med nya fiberanslutningar till Ryssland, Georgien och Turkiet en.wikipedia.org. Azerbajdzjan har positionerat sig som en potentiell transithand mellan Europa och Asien via projekt som Trans-Asia-Europe-fiberlederna, och nya initiativ (t.ex. “Digital Silk Way”-projektet av privata operatören AzerTelecom) syftar till att ytterligare öka internationell kapacitet.

På konsumentsidan har fast bredband gått från koppar-ADSL till fiber (FTTH) i större städer. Regeringens “Online Azerbaijan”-projekt har drivit den nationella fiberutbyggnaden. I början av 2023 hade omkring 1,4 miljoner hushåll (ungefär hälften av alla hushåll) tillgång till höghastighets fiberoptiska nät, som resultat av påskyndad FTTH-utbyggnad i Baku och regionala centra caliber.az caliber.az. Under bara de tre första kvartalen 2022 fick omkring 600 000 extra hushåll ny fiberbredbandstillgång via AzTelekom caliber.az. Urbana områden som Baku, Ganja, Sumgayit och andra har nu utbredd fiber-till-hemmet-täckning och de flesta kunder kan få 30–100 Mbps över moderna GPON-nät caliber.az. Däremot kvarstår det gamla kopparnätet i mindre städer och byar – så sent som för ett par år sedan använde 70 % av hushållen på landsbygden och i småstäder fortfarande gammal ADSL över telefonledningar, med medelhastigheter på endast ~4–5 Mbps caliber.az. Denna urban–landsbygd-klyfta i fast infrastruktur är en nyckelutmaning. Staten investerar aktivt (ofta genom AzTelekom och Baktelecom) för att dra ut fiber till avlägsna regioner, men dessa investeringar är svåra att räkna hem i glest befolkade områden caliber.az. Ett nyligen annonserat finansieringsprojekt från Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) – ett lån på 50 miljoner USD till AzTelekom – syftar till att minska den digitala klyftan mellan huvudstaden och landsbygden genom att rulla ut ”modernaste bredband” till över 280 000 ytterligare regionala hushåll neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu. Denna EBRD/EU-stödda satsning understryker prioriteringen av fiberutbyggnad utanför Baku. Enligt myndigheterna är målet att nå full nationell bredbandstäckning (varje samhälle uppkopplat) och fasa ut resterande kopparledningar till slutet av 2024 caliber.az freedomhouse.org. Tidsramen må vara ambitiös, men speglar en tydlig satsning på universell fiberaccess.

Mobilnät (3G, 4G, 5G): Mobilt bredband är hörnstenen för internetuppkoppling för de flesta azerbajdzjanier och landet har gjort stora framsteg vad gäller mobilnätstäckning. Tredje generationens (3G) nät har sedan länge nått praktiskt taget hela befolkningen freedomhouse.org, och under de senaste fem åren har landet snabbt byggt ut 4G LTE-täckning. Från enbart omkring 36 % befolkningstäckning år 2018 expanderade 4G-näten till att täcka 94 % av befolkningen 2021 mincom.gov.az. Idag har i princip alla bebodda områden åtminstone 3G-tjänst och de flesta har 4G, där Azercell (den största mobiloperatören) rapporterade över 74 % geografisk LTE-täckning i slutet av 2021 och fortsatt expansion freedomhouse.org. Antalet aktiva mobila bredbandsabonnemang har ökat i takt – år 2022 fanns omkring 79 mobila bredbandsabonnemang per 100 invånare (upp från cirka 63 per 100 år 2020) mincom.gov.az. För många användare på landsbygden är mobila nät den enda möjligheten till internet på grund av långsammare utbyggnad av fasta linjer. Tre större operatörer tillhandahåller mobilnät: Azercell, Bakcell och Azerfon (Nar). Azercell innehar en särskilt dominerande ställning och har satsat stort på utbyggnad av 4G-infrastrukturen, inklusive LTE Advanced i täta urbana områden. Landet rör sig nu försiktigt mot 5G. Femte generationens (5G) teknik är fortfarande i testfas – Azercell lanserade pilot-5G-hotspots i centrala Baku i slutet av 2022 och Bakcell inledde tester på utvalda bakuplatser i början av 2023 freedomhouse.org freedomhouse.org. Dessa pilotnät ger användare med vissa mobilmodeller (exempelvis nyare Huawei, Xiaomi osv.) möjlighet att ansluta inom begränsade områden freedomhouse.org. Omfattande 5G-utbyggnad kommer ta tid; branschexperter påpekar att Azerbajdzjan behöver större teknisk kapacitet och konsumentefterfrågan (dvs fler 5G-redo enheter och högre inkomster) innan 5G verkligen kan skalas upp freedomhouse.org. Regeringen har ännu inte hållit någon fullständig 5G-spektrumauktion per 2025. Under tiden optimeras de existerande 4G-näten – Azercell påstår sig ha höjt mobilinternethastigheten genom utrustningsuppgraderingar i Baku och Absheronhalvön, vilket gav 30 % högre hastighet i dessa områden 2021 freedomhouse.org. Sammantaget är mobilinfrastrukturen i Azerbajdzjan mycket avancerad vad gäller täckning, men ännu inte på toppnivå med 5G i större delen av landet.

Internationell uppkoppling och datacenter: Azerbajdzjans geografiska läge innebär att landet kopplar upp sig mot det globala internet via flera grannländer. Fiberoptiska kablar förbinder Azerbajdzjan norrut till Ryssland (via Rostelecom/TransTelekom), västerut till Georgien (och vidare till Svarta havets kablar), söderut till Iran samt över Kaspiska havet. Delta Telecoms stomnät har kopplingar till Turkiet och västerländska nätverk, och den privata operatören AzerTelecom (en del av NEQSOL holding) har byggt ut en högkapacitetsrutt kallad ”Digital Silk Way” för att bära trafik mellan Europa och Central-/Sydasien genom Azerbajdzjan. Dessa initiativ syftar till att omvandla Azerbajdzjan till en regional internettransit-hub, minska latens och beroendet av enskilda upstream-leverantörer. Inrikes var en historisk begränsning bristen på en neutral Internet Exchange Point (IXP) – Delta Telecom drev det enda IXPet och tog ut samma avgift för ”lokal” som för internationell trafik, vilket minskade incitamentet till lokal sammankoppling en.wikipedia.org. Detta innebar att även lokal azerbajdzjansk internettrafik ofta dirigerades ut ur och tillbaka in i landet, vilket påverkade effektiviteten. Insatser för att etablera ett kostnadsfritt IXP har diskuterats, men enligt de senaste rapporterna är Deltas IXP fortfarande dominerande en.wikipedia.org. På den positiva sidan har cache-infrastruktur och lokal hosting förbättrats: ungefär 38% av de mest besökta webbplatsernas innehåll kan nu nås via en lokal server eller cache inom Azerbajdzjan, enligt analyser från Internet Society pulse.internetsociety.org. Denna lokala caching (t.ex. Google/YouTube- eller Facebook-CDN-servrar i Baku) bidrar till högre hastigheter för populära tjänster. Datacenterkapaciteten i Azerbajdzjan växer också, där AzInTelecom (ett statligt IT-bolag) driver myndighetsdatacenter och vissa privata colocation-faciliteter uppstår i Baku för att betjäna banker och företag. Att säkra redundanta internationella länkar och lokal trafikväxling blir viktigt i takt med att internetanvändningen fortsätter växa.

Satellitinfrastruktur – Geostationära satelliter: Redan innan den senaste vågen av LEO-satelliter investerade Azerbajdzjan i egna telekommunikationssatelliter för att utöka internet- och sändningstjänster. Den nationella rymdmyndigheten Azercosmos driver två geostationära satelliter, Azerspace-1 (uppskjuten 2013) och Azerspace-2 (uppskjuten 2018), placerade vid omloppsplatser kring 46°E en.wikipedia.org. Dessa multibandsatelliter ger täckning över Europa, Asien och Afrika samt bär transpondrar för TV-sändningar och kapacitet på C- och Ku-band för data- och bredbandstjänster en.wikipedia.org. Med denna kapacitet erbjuder Azercosmos bredbandstjänsten Azconnexus via satellit, vilket i huvudsak är en VSAT-lösning (Very Small Aperture Terminal) för uppkoppling i avlägsna områden. Azconnexus har uppmärksammats internationellt för sina prestationer – i slutet av 2023 vann Azercosmos en branschutmärkelse för ”Bästa VSAT-leverantör”, vilket understryker att Azerspace-1/2-satelliter levererar höghastighetsbredband till myndigheter och företag i områden utan fiber satelliteprome.com satelliteprome.com. Tjänsten stödjer kritiska områden som uppkoppling för olje- och gasfält, gruvdrifter, landsbygdssjukhus och katastrofinsatser, där markbundna nät kan saknas satelliteprome.com. Dessa geostationära satellitlänkar har högre latens (~600 ms), men de säkerställer att även de mest avlägsna bergsbyar eller oljeriggar i Kaspiska havet kan vara uppkopplade om det behövs. Med det sagt har satellit-internet via Azerspace, på grund av kostnaden, huvudsakligen använts av företag och myndigheter samt ibland för att koppla upp avlägsna samhällscentra (t.ex. i höga Kaukasusbergen eller nyetablerade områden i Karabach) snarare än av enskilda hushåll.

Största internetleverantörerna och marknadsandelar

ISP-marknaden i Azerbajdzjan är en blandning av statligt ägda bolag och privata aktörer, men staten (och politiskt anslutna intressen) behåller ett oproportionerligt stort inflytande. Det finns dussintals licensierade ISPer, men några nyckelspelare dominerar infrastrukturen. På fast bredband-sidan är de största leverantörerna de statligt drivna AzTelekom (fokuserad på regioner) och Baktelecom (Baku stad), samt AzDataCom (ännu ett statligt ägt datanätsföretag) freedomhouse.org. Från och med 2019 kontrollerade statliga bolag till slut cirka hälften av hela internetservicemarknaden freedomhouse.org. AzTelekom, som driver stomnätet och regionala telekomutbyten, är särskilt kopplad till den styrande familjen; ägandet är knutet till president Aliyevs familjeintressen freedomhouse.org. Det finns även privata ISPer, såsom Azeronline, Ultel, AvirTel, Connect och andra, som vanligtvis hyr kapacitet på den statliga infrastrukturen för att betjäna slutanvändare, särskilt i Baku. Men spelplanen har inte varit helt jämn – mindre privata ISPer har klagat på svårigheter att få tillgång till statligt ägda fiberloopar och grossistbandbredd. Faktum är att Azerbajdzjans konkurrensmyndighet i mitten av 2022 utredde AzTelekom och Baktelecom för att ha manipulerat grossistpriserna på backhaul och därmed pressat ut konkurrenter freedomhouse.org caliber.az. De båda bedömdes ha missbrukat sin monopolsituation genom att höja avgifterna för användning av fiberkanaler, tornutrymme etc., och fick påföljder caliber.az. Detta visar att även om marknaden formellt är liberaliserad (ISP-licenser avskaffades 2002), utövar de stora aktörerna i praktiken fortfarande betydande makt.

I Baku finns viss konkurrens: t.ex. Azeronline (backad av mobiloperatören Azercell) och några till har egna last-mile-nätverk i delar av staden och erbjuder fiber- eller kabelinternet. Men även i huvudstaden har Baktelecom (ett dotterbolag till ministeriet) en stor andel, särskilt efter lanseringen av den prisvärda FTTH-tjänsten ”Bakinternet”. För att effektivisera har regeringen diskuterat att slå ihop Baktelecom och AzTelekom till ett enda konsoliderat nationellt telekombolag (en plan som annonserades av digitaliseringsministeriet 2022) freedomhouse.org. Om detta genomförs skulle sammanslagningen skapa en jättelik statlig ISP, även om den i mitten av 2023 ännu inte hade slutförts freedomhouse.org.

På mobila sidan av marknaden finns tre operatörer: Azercell, Bakcell och Azerfon (Nar). Azercell är den tydliga ledaren – från och med 2022 hade Azercell över 5 miljoner abonnenter och cirka 48,2% marknadsandel freedomhouse.org. (Noterbart är att Azercell sedan 2018 till största del ägs av staten; Telia Company från Sverige lämnade efter en korruptionsskandal, och Azercell togs över av AzInTelecom/Neftchala, enheter kopplade till staten freedomhouse.org.) Den andra aktören, Bakcell, har ungefär 3 miljoner abonnenter (ungefär 30% andel) och är unik eftersom den är privatägd av NEQSOL holding (affärsmannen Nasib Hasanov) freedomhouse.org. Azerfon (Nar) är minst med ca 2,3 miljoner abonnenter (~20% andel) och ägs delvis av ett offshore-bolag, men det tros allmänt även vara kopplat till Aliyev-familjen freedomhouse.org. Faktum är att både Azercell och Azerfon har kopplingar till den styrande familjens affärsintressen freedomhouse.org. Alla mobiloperatörer kräver en 10-årig teknisk licens från staten för att få vara verksamma freedomhouse.org, och även om viss konkurrens finns vad gäller marknadsföring och användarpaket, betyder de nära banden till den politiska eliten att strategiska beslut ofta ligger i linje med regeringens prioriteringar.

Trots flera aktörer är marknadskoncentrationen hög. Aliyev-familjens inflytande (direkt eller indirekt) över två av de tre mobilbolagen och stora fasta operatörer har väckt oro över bristen på oberoende konkurrens en.wikipedia.org freedomhouse.org. Användare drar ändå nytta av att det finns tre mobilnät, vilket har lett till landsomfattande täckning och pågående nätverksuppgraderingar. Mobilnummerportabilitet har införts för att underlätta konkurrensen, och varje operatör erbjuder olika 3G/4G-dataplaner. När det gäller ISP-marknadsandel för fast bredband finns det få offentliga data, men AzTelekom (inklusive Baktelecom) betjänar sannolikt långt över hälften av de fasta bredbandsabonnenterna (särskilt utanför Baku), medan resten delas mellan privata ISP:er i stadsområden. Till exempel betjänar Azeronline, Connect och några kabelinternetleverantörer delar av Bakus bostadsmarknad. En grov indikator: Azerbajdzjan hade omkring 2,15 miljoner fasta bredbandsabonnemang 2023 tradingeconomics.com, och Baktelecom/AzTelekom hade tillsammans kapacitet att täcka 1,9 miljoner hushåll vid slutet av 2023 telecompaper.com, vilket tyder på att de statliga operatörerna står för majoriteten av dessa anslutningar.Sammantaget, även om det finns ”många ISP:er på marknaden”, så kontrolleras infrastrukturflaskhalsarna (internationell gateway, fiberstam, sista milen i regionerna) av statligt anknutna aktörer freedomhouse.org. Detta har historiskt begränsat verklig konkurrens och hållit priserna relativt enhetliga. Regeringen har uppmärksammat detta och arbetar, med EU-stöd, på regulatoriska reformer för att ”förbättra konkurrens och reglering inom telekommunikation” (en del av EBRD:s lånepaket) neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu. Om dessa reformer leder till nya oberoende aktörer eller bara effektivare statliga operatörer återstår att se.

Tillgång och täckningsgap mellan stad och landsbygd

En tydlig digital klyfta kvarstår mellan Azerbajdzjans stadscentrum och dess landsbygd, även om den har minskat de senaste åren. Internetpenetrationen är högre i städer – nästan alla hushåll i Baku kan koppla upp sig, medan vissa avlägsna byar fortfarande har problem med uppkopplingen. Enligt officiella undersökningsdata från 2022 hade 91,6 % av hushållen i städer tillgång till internet hemma, jämfört med cirka 83,8 % av hushållen på landsbygden mincom.gov.az. Året innan, 2021, var gapet något större (ungefär 90 % i städer mot 82,7 % på landsbygden) mincom.gov.az. Detta visar på en stadigt förbättrad tillgång på landsbygden, främst tack vare utvidgad mobiltäckning och statliga fiberutbyggnadsprogram. Ändå är landsbygdshushåll något mindre benägna att ha ett fast internetabonnemang hemma och förlitar sig ofta på mobildata om fast bredband ännu inte nått deras område.Det finns också skillnad i anslutningskvalitet: i Baku och andra storstäder kan användare få tillgång till höghastighets fiberbredband och starka 4G-signaler, medan många på landsbygden ansluter via äldre DSL-linjer eller sämre 3G/4G-täckning. Till exempel använde nyligen fortfarande en majoritet av de fasta bredbandsanvändarna på landsbygden gammal kopparbaserad ADSL och fick bara ensiffriga Mbps-hastigheter caliber.az. ”Sista milen”-infrastrukturen i byarna beror ofta på föråldrade telefonnät. Allmän Wi-Fi finns i Baku (staden satte till exempel upp gratis Wi-Fi-hotspots i parker), men är i princip obefintligt i landsortssamhällen. Faktum är att även i Baku minskades antalet offentliga Wi-Fi-hotspots från 18 till endast 4 under 2022 på grund av underhållsproblem, och de återstående rapporterades vara svaga freedomhouse.org. Sådana tjänster är inte alls ett pålitligt alternativ för landsbygdens användare.Mobiltäckningskartor visar få vita fläckar – även bergiga områden har grundläggande rösttjänster – men kapaciteten för mobilt bredband kan vara ett problem på landsbygden. De största operatörerna har koncentrerat de snabbaste LTE-utbyggnaderna till Baku och Absheronhalvön där efterfrågan är störst freedomhouse.org. Nästan alla byar har åtminstone 3G, men upplevelsen kan vara långsam eller svajig utanför huvudstadens täta nät. Detta bidrar till att stadsbor har högre genomsnittshastigheter än landsbygdsbefolkningen.När det gäller användning och digitala färdigheter är stadsbor mer benägna att använda internet dagligen och till fler tjänster (t. ex. e-banking, streaming, distansarbete) än de på landsbygden i Azerbajdzjan. Men klyftan minskar i och med att smartphones blir allt vanligare. År 2022 använde omkring 88–90 % av individerna både i stad och på landsbygd mobiltelefon och över 80 % av befolkningen nationellt använder internet i någon form mincom.gov.az mincom.gov.az. Värt att notera är att de befriade områdena (regioner som återtogs efter Nagorno-Karabach-konflikten) är ett särskilt exempel på ”underserving” – dessa hade varit avskurna från Azerbajdzjans telenät i decennier. Sedan 2020 har regeringen prioriterat att dra fiberstam och mobiltäckning till dessa områden (t. ex. staden Shusha och omgivande distrikt) som en del av återuppbyggnaden caliber.az caliber.az. Stora operatörer rapporterar redan att 2G/3G-nät täcker stora delar av dessa områden och fiberstammar dras längs nya motorvägar in mot Karabach. Att säkerställa att dessa tidigare konfliktdrabbade landsbygdsområden får likvärdig tillgång till internet är en nyckel i Azerbajdzjans strategi för digital inkludering de kommande åren.Sammanfattningsvis, skillnaderna mellan stad och landsbygd när det gäller internetåtkomst minskar gradvis, även om de fortfarande finns kvar. Program som EBRD-finansierad bredbandsutbyggnad och ministeriets satsning på ”full täckning till slutet av 2024” riktar sig särskilt mot de återstående gapen caliber.az neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu. Om dessa planer lyckas kommer till och med avlägsna byar snart ha fiber eller fast trådlöst bredband att välja på. Under tiden har det nästan heltäckande mobilnätet (över 99 % 3G-täckning mincom.gov.az) varit en livlina som gjort grundläggande internettjänster tillgängliga för den stora majoriteten av Azerbajdzjans befolkning, oavsett var de bor.

Internetpriser och konsumenternas betalningsförmåga

Kostnaden för internet i Azerbajdzjan har generellt varit på nedåtgående och blivit mer överkomlig för konsumenter under det senaste decenniet. Priser på fast bredband har särskilt minskat samtidigt som hastigheter och datamängder ökat. Från och med 2022 rapporterade ministeriet en betydande omstrukturering av bredbandstaxor: det gamla instegsabonnemanget på 1 Mbps (som kostade omkring 10 azerbajdzjanska manat per månad) fasades ut och ersattes av ett 4 Mbps-abonnemang för 13 AZN per månad mincom.gov.az. Detta tredubblade i praktiken grundhastigheten för en liten prisökning och sänkte priset per megabit – i själva verket föll priset per 1 Mbps tjänst för konsumenter från 10 AZN till cirka 3,25 AZN efter denna förändring mincom.gov.az. Framöver har tjänstemän tillkännagett att minimihastigheten för bredband ska bli 25 Mbps till slutet av 2024 (med motsvarande prisjusteringar), med målsättningen att säkerställa att även de billigaste abonnemangen erbjuder äkta bredbandshastigheter mincom.gov.az.

I absoluta tal är internetpriserna i Azerbajdzjan måttliga. Ett typiskt obegränsat abonnemang för hemmet (via DSL eller fiber) på cirka 10–15 Mbps kostar omkring 20–30 AZN (ungefär 12–18 USD) per månad, beroende på leverantör och region. För låginkomsttagare eller de som endast behöver lättare tillgång erbjuder vissa internetleverantörer begränsade datapaket eller delade Wi-Fi-hotspots till lägre priser. Mobildata används flitigt och prissättningen är konkurrenskraftig: alla tre mobiloperatörer erbjuder månadspaket i olika storlekar. Till exempel kostar ett lågförbrukningspaket (cirka 500 MB data samt samtal och SMS) runt 10 AZN per månad, medan större datapaket (t.ex. 5–10 GB) kan ligga på 15–20 AZN. Enligt ITU:s ”ICT Price Basket”-mått är Azerbajdzjans priser ganska överkomliga i förhållande till inkomst: från och med 2024 kostar ett vanligt fast bredbandsabonnemang cirka 1,34 % av BNI per capita per månad och ett typiskt mobilpaket omkring 1,14 % av BNI per capita, väl inom FN:s mål om <2 % tradingeconomics.com. Till jämförelse kostade ett 1 Mbps ADSL-abonnemang år 2010 20–25 USD (vilket då utgjorde en större del av inkomsten) en.wikipedia.org – så prisvärdheten har tydligt förbättrats.

Staten har periodvis ingripit för att reglera eller styra prissättningen. I slutet av 2000-talet gick de största internetleverantörerna (ofta samordnade av staten) ihop och enades om att standardisera uppringda abonnemang och ADSL-priser för att undvika prisdumpning en.wikipedia.org. Detta kvasi-kartelllika beteende syftade till att hålla mindre leverantörer vid liv, men innebar även att konsumenterna hade små prisskillnader att välja mellan. Idag, med ökad konkurrens (särskilt inom mobiltelefoni), finns det betydligt större variation i priser och erbjudanden. Till exempel anordnar mobiloperatörer ofta kampanjer med bonusdata eller rabatterad nattanvändning för att locka kunder.

Kostnaden för internationell bandbredd – en betydande faktor för priserna – har sjunkit dramatiskt för Azerbajdzjan i och med nya fibersträckor. Utgiften för utländsk internetaccess, som tidigare utgjorde en stor del av leverantörernas driftkostnader, har minskat. Det har gjort det möjligt för leverantörerna att erbjuda obegränsade datakonton och gradvis höja hastigheter utan prisökningar. Ett kvarstående problem har dock varit kostnaden för tillgång till den statligt kontrollerade inhemska infrastrukturen. Som nämnts har mindre leverantörer rapporterat att AzTelekoms och Baktelecoms höga grossistavgifter för användning av fiberlinor har hindrat att detaljpriserna sjunkit ännu mer caliber.az. Konkurrensmyndighetens ingripande år 2022 för att motverka detta kan leda till rättvisare grossistpriser och potentiellt billigare slutkundspriser om konkurrensen ökar.

Vad gäller enhetstillgänglighet har staten tidvis sänkt importskatter på datorer och smartphones för att underlätta för medborgarna att ansluta sig. Den stora majoriteten av vuxna azerbajdzjanier äger nu en internetkapabel mobiltelefon (mobilpenetrationen motsvarar 110 SIM-kort per 100 personer mincom.gov.az och cirka 90 % använder en mobiltelefon mincom.gov.az). Det finns även offentliga program som erbjuder gratis internet på vissa mötesplatser i samhället, och under COVID-19 zero-rating-prissatte vissa leverantörer utbildningsplattformar så att de kunde användas kostnadsfritt för distansundervisning.

Överlag är internetpriserna i Azerbajdzjan relativt överkomliga för genomsnittskonsumenten jämfört med andra medelinkomstländer och likvärdiga med regionala grannar. Världsbanken/ITU:s data för 2022 visar att cirka 88 % av befolkningen använder internet theglobaleconomy.com, vilket innebär att de grundläggande kostnaderna inte är något direkt hinder för de flesta (andra faktorer som täckning och digital kompetens spelar större roll för de som fortfarande är offline). Fortsatta investeringar och möjliga nya aktörer (t.ex. satellitbaserade tjänster) kan pressa priserna ytterligare eller ge ökat värde (högre hastigheter för samma pris) de kommande åren.

Tjänstekvalitet: Hastigheter, Latens och Tillförlitlighet

Internethastigheter: Internethastigheten i Azerbajdzjan har förbättrats markant under de senaste åren, även om landet fortfarande ligger efter många utvecklade länder och även vissa regionala grannar. I början av 2023 var den genomsnittliga nedladdningshastigheten för mobilt internet i Azerbajdzjan cirka 34,6 Mbps, medan genomsnittet för fast bredband låg på cirka 26,9 Mbps datareportal.com. Båda siffrorna ökade rejält jämfört med året innan – fast bredbandsmedel ökade med över 60 % under 2022 tack vare utbyggd fiber, och den mobila medianen ökade ~23 % med nätverksuppgraderingar datareportal.com. I mitten av 2023 hade hastigheterna ökat ytterligare; Ooklas Speedtest Global Index för maj 2023 visade en genomsnittlig nedladdning för fast bredband på ~29,1 Mbps (vilket placerar Azerbajdzjan på plats 116 i världen) caliber.az. Den snabba fiberutbyggnaden ger tydlig effekt: i oktober 2024 hade Azerbajdzjans genomsnittliga fasta bredbandshastighet fördubblats till 57,6 Mbps, vilket lyfte landets placering till 93:e globalt abc.az abc.az. Mobilsurfen har varit relativt stark – i slutet av 2024 låg mobila nedladdningshastigheter i genomsnitt på ~55–56 Mbps, vilket placerar Azerbajdzjan på plats cirka 50–60 globalt abc.az. Detta innebär att Azerbajdzjan på mobilt område slår många grannländer, medan man på fast bredband börjar komma ikapp från en mycket lägre nivå.

Trots dessa framsteg varierar kvaliteten stort mellan olika platser. I Baku kan de som har nya FTTH-nät ofta välja 50–100 Mbps-abonnemang och Speedtest-data visade att genomsnittet där låg på cirka 58 Mbps i oktober 2024 abc.az. Men utanför Baku och några större städer sjunker hastigheterna. Många landsbygdsabonnenter med fast bredband når fortfarande inte ens 10 Mbps via äldre DSL, och även på 4G-mobil kan avlägsna områden ofta bara nå några Mbps på grund av överbelastning eller svaga signaler. Myndigheterna medger att ”utanför Baku är anslutningen dålig” när det gäller hastighet och stabilitet freedomhouse.org. Detta har en direkt koppling till infrastrukturen och monopolet: en IT-expert har påpekat att otillräckliga investeringar i regional infrastruktur (och statens hårda kontroll) har lett till långsammare hastigheter utanför de större städerna freedomhouse.org.

Vissa grannländer har lyckats förbättra sina hastigheter snabbare. Till exempel hade Vitryssland, Kazakstan, Uzbekistan och Turkiet alla högre genomsnittliga fasta bredbandshastigheter i slutet av 2022 (Kazakstan låg på plats 96, Turkiet 76, etc., medan Azerbajdzjan låg på plats cirka 118 vid den tiden) caliber.az. Ryssland, med ett tätt fibernät, låg långt före (plats 51 år 2021 för fasta bredbandshastigheter) caliber.az. Sådana jämförelser har uppmärksammats i lokalpress med viss frustration och fått ministeriet att driva på fiberutbyggnaden så Azerbajdzjan inte hamnar efter CIS-länderna caliber.az. Målsättningen är att genomsnittshastigheterna för fast bredband fortsätter öka och att Azerbajdzjan inom några år tar sig in bland de 70–80 snabbaste länderna i världen.

Latens: För inhemsk trafik och närliggande regionala förbindelser är latensen i Azerbajdzjan mycket god. Inom landet har man ofta pingtider på fiber eller 4G under 20 ms. Från Baku till Europa (t.ex. Frankfurt) ligger det på ~60–80 ms tack vare västgående fiberlinor – fullt tillräckligt för onlinespel och videosamtal. Ett kvarvarande problem har varit att i avsaknad av en riktig lokal IXP har även inhemsk trafik ibland routats genom utländska servrar, vilket ökat latensen. Men med mer innehåll som cachas lokalt (Google, Netflix etc.) sker mycket användning nu effektivt lokalt eller regionalt. För internationellt innehåll innebär routing via Turkiet eller Ryssland en mittimellannivå vad gäller latens – inte så låg som ett land med direkta Tier-1-förbindelser, men heller inte särskilt hög.

Satellitförbindelser (geostationära) är ett undantag, med cirka 600 ms fördröjning, men dessa används endast i särskilda fall. Med introduktionen av Starlinks lågbanetjänst (fördröjning cirka 25–50 ms) kan även avlägsna användare nu potentiellt njuta av låg fördröjning (diskuteras mer i satellitavsnittet nedan).

Stabilitet: Nätverksstabiliteten i Azerbajdzjan har förbättrats, men det har funnits påtagliga avbrott tidigare. Under tidigare år inträffade landsomfattande internetavbrott då och då på grund av enstaka felkällor – till exempel kunde ett stort strömavbrott eller ett tekniskt fel vid Delta Telecoms huvudkontor i Baku slå ut anslutningen över hela landet. Freedom House noterade att sådana omfattande avbrott brukade inträffa vartannat eller vart tredje år, men att inga registrerades under perioden 2022–2023 freedomhouse.org. Ett ökänd fall var 2015 när en brand i ett viktigt datacenter gjorde att stora delar av landet stod utan internet i timmar. Sedan dess har mer redundans byggts in. Närvaron av flera ryggradsoperatörer (Delta, AzerTelecom, m.fl.) och nya batteribackuper har minskat risken för ett totalt avbrott.

På lokal nivå rapporterar användare fortfarande om frekventa mindre störningar: nedgångar under kvällstoppar, korta anslutningsbortfall eller försämrade hastigheter. En del av detta skylls på tekniska begränsningar (t.ex. gammal infrastruktur), och internetleverantörer hänvisar ofta till ”förebyggande underhåll” på näten som orsak till avbrott freedomhouse.org. Det finns dock även anklagelser om att internetleverantörer ibland medvetet stryper hastigheter eller stänger av tjänsten på grund av yttre påtryckningar. Till exempel har kunder under perioder av politiska protester eller känsliga händelser märkt plötsliga försämringar i internetkvaliteten. Det har förekommit påståenden (även från vissa IT-experter och oppositionsaktivister) att leverantörerna stryper eller tillfälligt avbryter mobilt internet i vissa områden på myndigheternas begäran freedomhouse.org. Regeringen och leverantörerna brukar förneka politiskt motiverade avbrott, men att problemen ofta sammanfallit med protester eller konfliktperioder har noterats. Ett mycket uppmärksammat exempel inträffade i september 2020, vid starten av det andra Karabachkriget: regeringen införde de facto internetrestriktioner under undantagstillstånd, vilket orsakade kraftiga begränsningar av tjänsterna nationellt i flera veckor (med total blockering av sociala medier). Ett senare exempel var från september till november 2022 då myndigheterna blockerade tillgången till TikTok under gränsstrider mot Armenien freedomhouse.org freedomhouse.org – detta var ingen total nedsläckning men en riktad begränsning av tillgänglighet och driftsäkerhet.

Generellt sett, bortsett från sådana avsiktliga störningar, har nätverket blivit mer stabilt. Det monopol på infrastruktur som finns innebär dock att om AzTelekoms nätverk får problem påverkas många beroende internetleverantörer och användare. Regeringens planer på att införa kvalitetsstandarder för tjänster (godkända av tillsynsmyndigheten 2023) syftar till att hålla leverantörerna ansvariga för upptid och prestanda caliber.az. Kunder, särskilt i regionerna, har varit frustrerade över återkommande avbrott. En del privata leverantörer har försökt särskilja sig genom bättre kundtjänst och snabbare reparationer, men är ofta beroende av samma underliggande kablar och nät.

Sammanfattning av övergripande kvalitet: Kvaliteten på internettjänsterna i Azerbajdzjan är blandad. När det fungerar bra – främst i fiberutbyggda stadsmiljöer – kan användare få hastigheter och fördröjning i världsklass, tillräckligt för HD-strömning, onlinespel och videomöten. Mobilnäten i Baku levererar hastigheter som lätt klarar alla appar för smartphones. Men inkonsekvens är ett problem: en användare i en småstad kan få buffring på en YouTube-video samtidigt som någon i Baku njuter av perfekt 4K-strömning. Regeringen inser att dessa skillnader i hastighet och stabilitet hämmar de digitala utvecklingsmålen, och därför sker stora satsningar på fiber samt ett mål om minst 25 Mbit/s för alla mincom.gov.az freedomhouse.org. Om dessa uppgraderingar följer planen bör kvaliteten i genomsnitt öka. Internetanvändare i Azerbajdzjan hoppas att de frekventa störningarna och avbrotten blir historia när infrastrukturen byggs ut och om verklig konkurrens pressar leverantörerna att bli bättre.

Statliga Policyer, Reglering och Censur

Den azerbajdzjanska staten har en stark roll inom telekommunikationssektorn – som policyaktör, tillsynsmyndighet och (genom statligt ägda företag) operatör. Detta har lett till en mycket reglerad och ibland politiserad miljö. Formellt styrs sektorn av 2005 års telekommunikationslag och övervakas av Ministeriet för digital utveckling och transport (tidigare Ministeriet för kommunikation och högteknologi). I praktiken både reglerade och drev ministeriet fram till nyligen större leverantörer självt (en uppdelning av funktionerna påbörjades 2008 men är inte slutförd en.wikipedia.org). Resultatet är att många policybeslut ofta gynnar statens kommersiella intressen.

Regleringsram: I början av 2000-talet liberaliserade Azerbajdzjan nominellt telkommarknaden – till exempel avskaffades kravet på statlig licens för internetleverantörer 2002 en.wikipedia.org. Detta ledde dock inte till en helt öppen marknad. Ministeriet fortsatte att utfärda informella direktiv och bortsåg ibland från regeln om licensfrihet genom påtryckningar mot leverantörer i fråga om regelefterlevnad en.wikipedia.org. Vissa centrala telekomtjänster (såsom internationella samtalsportar, eller VoIP i dess tidiga skede) var fortfarande licenspliktiga. Ministeriet (och därigenom eliten vid makten) behöll delägande i flera ledande internetleverantörer och mobiloperatörer och utövade på så sätt fortsatt inflytande en.wikipedia.org freedomhouse.org. Azerbajdzjan ansökte om WTO-medlemskap 1997 och var då tvunget att adressera telekommarknadens tillträde; en del framsteg gjordes men processen stannade av, delvis för att lokala affärsintressen fruktade att förlora sina skyddade positioner en.wikipedia.org.

En betydande nyhet är regeringens plan att införa obligatorisk registrering för alla internetleverantörer och operatörer. I mars 2023 infördes regler som kräver att internetleverantörer registrerar sig hos ministeriet i ett nytt system – påstått för att skapa en databas och förbättra uppföljningen freedomhouse.org freedomhouse.org. Tjänstemän hävdar att detta ska hjälpa till att följa upp tjänstekvalitet och säkerställa att leverantörer följer normer freedomhouse.org. Vissa oberoende leverantörer har dock uttryckt oro eftersom registreringen kräver känslig information och är otydlig, med risk att det kan användas för ökad kontroll freedomhouse.org. Ministeriet har förkastat dessa farhågor och säger att man bara verkställer befintlig lag.

Statliga initiativ: Staten har lanserat olika satsningar för att stärka IT och telekom. En ”strategisk färdplan för telekommunikation och IT” godkändes 2016, med mål för bredbandsutbyggnad och införande av e-förvaltning freedomhouse.org. Under president Aliyev drivs digitala projekt ofta uppifrån – till exempel är dagens satsning på 100% bredbandstäckning presidentens prestigeprojekt caliber.az. Regeringen har också inrättat en innovationsmyndighet och teknikparker för att stötta lokala teknikföretag. Kritiker påpekar dock att verkligt oberoende reglering saknas. Samma myndighet som främjar telekomutveckling är också den som kan sanktionera eller blockera leverantörer, vilket kan skapa problem om politiska frågor uppstår.

Internetcensur och innehållsreglering: Azerbajdzjan klassas som ”Inte fritt” gällande internetfrihet av bevakningsorganisationer som freedomhouse.org. Regeringen har en historia av att censurera onlineinnehåll och undertrycka avvikande åsikter. Även om det inte finns någon nationell, permanent brandvägg (många globala webbplatser är tillgängliga) blockerar och filtrerar myndigheterna selektivt vissa sajter, särskilt sådana som tillhör oppositionen eller oberoende medier. Till exempel har populära oberoende nyhetssajter som Azadliq, Meydan TV, Turan och andra periodvis blockerats inom Azerbajdzjan freedomhouse.org freedomhouse.org. Beslut att blockera är ofta godtyckliga och politiskt motiverade–vanligtvis riktade mot kritik mot Aliyevregimen freedomhouse.org. Genom lagändringar 2017 fick tjänstemän utökade juridiska befogenheter att beordra blockering av webbplatser utan föregående domstolsbeslut (men domstolen måste informeras inom 48 timmar efteråt) freedomhouse.org. Myndigheterna motiverar blockeringar med hänvisning till nationell säkerhet eller ”opatriotiskt innehåll”, men i praktiken används det tydligt för att tysta kritiska röster.

Utöver blockering av webbplatser har regeringen tillämpat tillfälliga begränsningar av sociala medier under känsliga perioder. Som nämnts blockerades till exempel åtkomsten till plattformar som TikTok tillfälligt i slutet av 2022 under gränskonflikter freedomhouse.org freedomhouse.org. I tidigare fall har tjänster som YouTube, Facebook, WhatsApp och Skype rapporterats ha strypts eller stängts av under politiska protester eller på valdagar az-netwatch.org. Dessa nedstängningar är oftast kortvariga men syftar till att störa kommunikation och informationsflöde då regeringen fruktar oroligheter. Myndigheterna erkänner sällan sådana åtgärder öppet; under perioden med undantagstillstånd 2020 hävdade de till exempel att internetsrestriktionerna behövdes av säkerhetsskäl (för att förhindra spridning av krigsfilmer m.m.).

Övervakning och användarrättigheter: Det finns omfattande bevis för att Azerbajdzjans regering övervakar internettrafik och elektronisk kommunikation. Redan i början av 2010-talet visade undersökande rapporter att västerländska telekomföretag (som TeliaSonera) hade levererat övervakningsteknologi till de azerbajdzjanska myndigheterna, vilket möjliggjorde djup paketinspektion och direkt tillgång till telenät för säkerhetstjänster az-netwatch.org. Utrustning från företag som Verint och potentiellt NSO Groups spionprogram har använts för att rikta in sig på aktivisters enheter az-netwatch.org. Aktivister och oppositionsbloggare misstänker ofta att deras mejl eller sociala medier övervakas. Det har också uppdagats många fall av bloggare och sociala medieanvändare som gripits eller trakasserats för sina inlägg online. Regeringen har kriminaliserat viss nätaktivitet – till exempel har förtalslagstiftning utökats till internetinnehåll, och publicering av material ”kränkande mot statens värdighet” kan leda till åtal en.wikipedia.org az-netwatch.org. Kända incidenter inkluderar fängslandet av bloggaren Mehman Huseynov och andra på vad som allmänt betraktas som påhittade anklagelser kopplade till deras nätaktivism mot korruption. Detta skapar ett klimat av självcensur: många journalister och vanliga användare begränsar sitt språkbruk online för att undvika problem freedomhouse.org freedomhouse.org. Freedom House rapporterar i Freedom on the Net 2023 att ”den långvariga nedslaget mot oberoende medier, kombinerat med gripanden av nätaktivister, lett till genomgripande självcensur” freedomhouse.org.

Trots dessa påtryckningar är Azerbajdzjans nätvärld aktiv – medborgarna använder sociala medier (Facebook, YouTube, Instagram och i ökande grad Telegram) för att diskutera och ibland kritisera frågor. Regeringens strategi är en kombination av öppen blockering och dolda påtryckningar. Istället för att bannlysa till exempel Facebook (vilket skulle vara mycket impopulärt) förlitar de sig ofta på trollfabriker, regeringsvänliga kommentatorer och subtil strypning av nätet för att hantera kritik. 2022 införde en ny medielag krav på att mediehus (inklusive onlinenyhetssajter) måste registrera sig i ett statligt medieregister freedomhouse.org. Myndigheterna nekade sedan registrering för flera oberoende medier och stämplade därmed dem som illegitima freedomhouse.org. Denna lag ger också regeringen ökad möjlighet att stänga ner sajter som inte är registrerade eller som bryter mot vagt definierade informationsregler.

Sammanfattningsvis är regeringens nätpolitik i Azerbajdzjan tvådelad: aggressivt främja infrastruktur och digitala tjänster för ekonomisk tillväxt, men samtidigt bibehålla strikt kontroll över innehåll och tillgång vad gäller politiska frågor. Den styrande administrationen betraktar tydligt internet både som ett ekonomiskt nödvändigt verktyg och ett potentiellt politiskt hot. Därför satsar man på ökad anslutning (t.ex. bredband till alla regioner), men också på övervakning och juridiska åtgärder för att ”hålla nätet i schack” enligt regimens intressen en.wikipedia.org. Detta innebär att användare i Azerbajdzjan har tillgång till moderna nätverk och ökande hastigheter, men de verkar i en miljö där vissa ämnen är tabubelagda och integriteten är skör. Framöver håller observatörer koll på huruvida Azerbajdzjan kommer att skruva åt nätet ytterligare – exempelvis genom införande av en inhemsk internetgateway eller hårdare sociala medielagar, likt Rysslands modell. För närvarande är kontrollen betydande men inte absolut: teknikvana användare använder ofta VPN för att nå blockerade sidor, och appar som Telegram är allmänt använda för relativt friare diskussion.

Satellitinternet i Azerbajdzjan: Den sista utposten

Med tanke på Azerbajdzjans bergiga terräng och en del avlägsna byar har satellitinternet länge varit en del av landets anslutningsstrategi – och nu går man in i en ny era med teknik från låg omloppsbana.

Nationella satellitprogram (Azerspace): Azerbajdzjans två geostationära satelliter, Azerspace-1 och Azerspace-2, har varit i drift för telekommunikation sedan 2013 respektive 2018 en.wikipedia.org. De drivs av det statligt ägda Azercosmos och används främst av TV-bolag och internationella kunder, men gör det också möjligt med inhemskt satellitbredband via VSAT-terminaler. Azercosmos Azconnexus-tjänst använder dessa satelliter för att leverera internet till platser som landsbygd, fältinsatser och kritisk infrastruktur (t.ex. oljeplattformar till havs) satelliteprome.com. C-band täcker Azerbajdzjan och närområden med stabil uppkoppling även vid dåligt väder, medan Ku-band tillåter mindre parabolantenner för portabla lösningar satelliteprome.com satelliteprome.com. Detta har varit avgörande för att t.ex. koppla upp isolerade gränsposteringar eller ge reservlänkar åt banker. Regeringen har till och med nämnt att satellitlänkar ska säkerställa uppkoppling i Nagorno-Karabakhs nyligen återtagna områden medan markbundna nätverk återuppbyggs. En nackdel är dock kostnaden – VSAT-utrustning och satellitbandbredd har traditionellt varit dyrt. Därför har Azerspace-baserad internetuppkoppling inte riktats till vanliga konsumenter, utan mer till myndigheter och företag som är villiga att betala extra för uppkoppling där inget annat fungerar satelliteprome.com. Ett oljefält kan t.ex. använda Azconnexus till övervakningssystem, eller en landsbygdskommun koppla upp sina kontor via satellit om fiber ligger flera år bort.

Starlink och nya LEO-tjänster: En stor utveckling skedde 2023–2025: SpaceX:s Starlink satellitinternet blev tillgängligt i Azerbajdzjan. I mars 2025 tillkännagav Starlink officiellt att deras höghastighetsinternet med låg fördröjning nu är aktivt i Azerbajdzjan caspianpost.com. Detta gör Azerbajdzjan till ett av få länder i regionen med Starlink-täckning (grannländerna Georgien och Armenien har också nyligen fått tjänsten, medan Ryssland och Iran ännu saknas på kartan på grund av regleringsproblem). Starlinks konstellation av satelliter i låg omloppsbana kan leverera ~50–150 Mbps nedladdningshastighet med så låg latens som 20–40 ms, en enorm förbättring jämfört med traditionell satellitkommunikation caspianpost.com. För Azerbajdzjans avlägsna användare öppnar detta bokstavligen en ny horisont – platser som kanske aldrig får fiberkabel eller ens pålitlig mobilmast kan, med fri sikt mot himlen, få bredband jämförbart med stads-DLS/kabel.

Starlinks tjänst har dock ett pris. Tidiga användare rapporterar att månadskostnaden är runt 100 AZN (≈ 59 USD) och Starlink hårdvarupaket (parabol + router) kostar cirka 670 AZN (≈ 400 USD) som engångsbelopp, plus runt 50 AZN för frakt tech.az. Detta är ganska högt jämfört med de lokala inkomsterna – många hushåll på landsbygden kan tycka att 60 USD/månad är oöverkomligt (det är flera gånger mer än en grundläggande mobil datatjänst). Därför kommer Starlink initialt sannolikt att användas av speciella nischgrupper i Azerbajdzjan: företag i avlägsna områden, välbeställda individer på landsorten, eller möjligen gemensamma lösningar för hela samhällen. Intressant nog spekulerade azerbajdzjanska internetanvändare i att Starlinks inträde kan sätta press på lokala leverantörer gällande kvalitet eller pris, även om vissa skämtsamt fruktade att internetleverantörerna skulle höja sina priser och hänvisa till Starlinks höga kostnad som motivering tech.az. Oavsett ger Starlink nu en ny konkurrent – en som står utanför statens telekommonopol, då den sänder direkt från satellit till användare. Detta kan få betydande konsekvenser: till exempel erbjuder det en väg till ocensurerat internet (om inte staten försöker förbjuda Starlink-terminaler). Vem som helst med en Starlink-parabol kan kringgå Azerbajdzjans nationella gateways, vilket gör det svårare för myndigheterna att filtrera eller stänga av tjänsten. Det återstår att se hur regeringen kommer hantera detta – hittills tycks Starlinks lansering ha skett utan hinder.

Förutom Starlink finns andra satellitalternativ såsom Viasat eller kommande OneWeb, men från och med 2025 har dessa antingen ingen täckning eller marknadsförs inte aktivt i Azerbajdzjan. OneWeb (en brittisk LEO-konstellation) kan så småningom komma att täcka regionen, och Azercosmos har till och med uttryckt intresse för att samarbeta kring framtida satellitprojekt när de siktar på att skjuta upp Azerspace-3 de kommande åren. Dessutom, för mycket avlägsna kunder som inte kan få Starlink, erbjuder lokala återförsäljare (såsom BusinessCom Networks) klassisk VSAT-bredband via Azerspace eller andra regionala satelliter. En platsundersökning 2021 noterade att “landet kan dra stora fördelar av satellittjänster” för näringsliv och myndigheter, och verkliga sektorer som olja & gas, gruvdrift och turism på avlägsna platser förlitar sig på sådana uppkopplingar bcsatellite.net bcsatellite.net.

Användningsområden för underbetjänade regioner: I det bergiga Nakhchivan-exklavet i Azerbajdzjan (avskilt av armeniskt territorium) var internetuppkopplingen historiskt beroende av mikrovåg och satellit innan fiber till slut drogs via Iran. Än idag erbjuder satellitlänkar reservkapacitet för Nakhchivan. På liknande sätt utrustar små byar högt uppe i Kaukasus (som i Guba- eller Lerik-regionerna) ibland ett samhällscenter eller en skola med en satellitparabol för att ge invånarna tillgång till internet. Med Starlink skulle en enskild gård eller till och med ett nomadläger teoretiskt kunna ha bredband, vilket var otänkbart för några år sedan. Ett annat potentiellt användningsområde är katastrofberedskap: Azerbajdzjan drabbas ibland av lerskred och jordbävningar; om de markbundna nätverken slutar fungera kan satelliter hålla kommunikationen vid liv för räddningspersonal.

Sammanfattningsvis har satellitinternet i Azerbajdzjan utvecklats från en nischad företagslösning till ett realistiskt konsumentalternativ genom Starlinks ankomst. Azercosmos egna satelliter har fortsatt en viktig strategisk roll för samhällskritisk uppkoppling och som del i landets rymdambitioner (regeringen är stolt över att vara den första i Kaukasus med telekomsatelliter). Nu ser det “sista steget” till att binda ihop varje hörn av Azerbajdzjan möjligt ut. Starlinks lyckade uppstart 2025 är en milstolpe – den visar att även avlägsna betesmarker eller gränsposteringar kan vara online vid behov caspianpost.com. Kombinationen av markbaserat rikstäckande fiber och satellittäckning ovanifrån kan inom en snar framtid effektivt ta bort de sista vita fläckarna på Azerbajdzjans uppkopplingskarta.

Regionala jämförelser och internationella riktmärken

En jämförelse av Azerbajdzjans internetuppkoppling med dess regionala grannar och motsvarigheter ger viktig kontext kring dess framsteg. När det gäller övergripande internetpenetration ligger Azerbajdzjan något före de kaukasiska grannländerna. Cirka 88–89% av Azerbajdzjans befolkning var internetanvändare 2022–2023, enligt ITU och nationell statistik theglobaleconomy.com freedomhouse.org. Detta är högre än i Georgien (ungefär 82% 2023) och Armenien (~78–79% 2022) fred.stlouisfed.org theglobaleconomy.com. Det är även över det globala genomsnittet på cirka 66% och också över genomsnittet för högre medelinkomstländer. Azerbajdzjans stora investeringar i mobilnät och urban bredband har troligen bidragit till den höga användningsgraden. Anmärkningsvärt är att klyftan mellan stads- och landsbygd är mindre än man kunde förvänta sig: officiell statistik visade 83% av landsbygdens invånare online jämfört med 90,5% av stadens invånare 2022 mincom.gov.az mincom.gov.az, vilket betyder att de digitala satsningarna har nått ut över stora delar av landsbygden.

När det gäller bredbandstillgång ligger Azerbajdzjans abonnemangstid för fast bredband (ungefär 21 per 100 invånare 2023) statista.com på en mittplacering – högre än Armeniens (~17 per 100) men lägre än till exempel Turkiet eller Ryssland. Mobilt bredband (77 per 100 invånare 2022) är i nivå med många europeiska länder freedomhouse.org. Dessa siffror visar att Azerbajdzjan inte har släpat efter när det gäller grundläggande nätutbyggnad.

Det område där Azerbajdzjan legat efter är internethastighet och kvalitet (även om det snabbt blir bättre, som nämnts ovan). Ännu 2022 var Azerbajdzjans genomsnittliga fasta bredbandshastighet betydligt lägre än i vissa centralasiatiska länder som har hoppat före med fiber (Kazakhstan, Uzbekistan) caliber.az. I slutet av 2024 hade Azerbajdzjan minskat en del av det gapet, men ligger ändå långt efter de ledande nationerna eller ens Ryssland. När det gäller mobila hastigheter står sig Azerbajdzjan väl regionalt – snabbare än Armenien och Georgien och ungefär i nivå med Turkiets genomsnitt. I Speedtest Global Index för mobil ligger Azerbajdzjan ofta i 50-talet i världen, vilket gör det till en av de bättre i det postsovjetiska området (i oktober 2024 låg Azerbajdzjan till exempel på plats 54 för mobil, före Kazakhstan och alla sydkaukasiska grannar) abc.az.

När det gäller prisvärdhet står sig Azerbajdzjan relativt väl: med 1,3% av BNP för bredband slår det länder som Armenien (2,5% av BNP för bredband) i ITU:s prisjämförelser theglobaleconomy.com tradingeconomics.com. Regionala initiativ som Eurasiska ekonomiska unionens roaming-avtal inkluderar inte direkt Azerbajdzjan (eftersom landet inte är medlem), men Azerbajdzjan har ensidigt sänkt roamingpriserna med vissa grannar för att underlätta billigare mobilanvändning över gränser (särskilt med Turkiet och Ryssland de senaste åren).

En viktig regional aspekt är den digitala klyftan inom den bredare regionen. Sydkaukasus har generellt en god internetpenetration (ca 80 % i genomsnitt för Armenien/Georgien), vilket är högre än många delar av Centralasien (t.ex. Kirgizistan ca 60 %, Tadzjikistan ca 30–40 %). Azerbajdzjan framhåller ofta att landet ligger före många andra OSS-länder när det gäller IKT-utvecklingsindex. Enligt FN:s ICT Development Index (senaste data) rankades Azerbajdzjan 65:a globalt för några år sedan, vilket var över Armenien (73:a) och Georgien (78:a) och betydligt över centralasiatiska stater. I World Economic Forums Networked Readiness Index har Azerbajdzjan också historiskt presterat väl inom infrastruktur, men lägre inom politiska/regulatoriska miljön på grund av censurproblem.

En regional utmaning är att Azerbajdzjan måste samordna med grannländer om sammankoppling. Den fortsatta konflikten med Armenien har inneburit att det inte finns någon direkt internetkabel mellan de två länderna (trafiken måste gå via Georgien eller Ryssland). Däremot utbyter Georgien och Armenien trafik direkt. Å andra sidan finns det ett nära partnerskap med Turkiet som har gett fördelar – TurkTelecom är en viktig transitleverantör för Azerbajdzjans internet och de politiska banden har underlättat uppbyggandet av fler förbindelser i den riktningen en.wikipedia.org.

Sammanfattningsvis utmärker sig Azerbajdzjan i regionen för bred tillgång och starkt mobilnät, även om landet fortfarande håller på att komma ikapp med avseende på fasta bredbands-hastigheter och kanske i att främja en konkurrensutsatt marknad. Jämfört med likvärdiga länder är Azerbajdzjans befolkning relativt väl uppkopplad, men ännu inte på den toppnivå som vissa grannar nått tack vare tidig fiberutbyggnad. I takt med ökad regional integration (till exempel genom EU:s digitala biståndsprogram Eastern Partnership) kommer Azerbajdzjan sannolikt fortsätta uppgradera sina indikatorer för att behålla ledarskapet inom IKT – en status som regeringen gärna vill visa upp.

Framtidsutsikter: Mot digital inkludering och uppgraderad infrastruktur

Framtiden för internettillgång i Azerbajdzjan ser dynamisk ut, då landet driver ambitiösa mål för full uppkoppling och tar till sig ny teknik. Flera viktiga trender och planer utmärker framtidsutsikterna:

Nationstäckande bredband: Regeringens uttalade mål är att ”säkerställa full täckning av Azerbajdzjans territorium med bredbandsinternet till 2024” och leverera minst 25–30 Mbps till alla användare caliber.az freedomhouse.org. För att nå detta arbetar Ministeriet för Digital Utveckling och Transport och dess underbolag (AzTelekom, Baktelecom) med att accelerera fiberutbyggnaden till återstående områden. Detta inkluderar att dra optisk fiber inte bara till varje stad och distriktscenter utan även till byar och nya bosättningar. Parallellt installerar man trådlösa lösningar (som LTE-routrar för fast anslutning, eller möjligen 5G FWA i framtiden) för de svåraste platserna att nå. Med tanke på framstegen hittills – nästan hälften av hushållen har fått fiberanslutning de senaste åren caliber.az – är det rimligt att anta att vid 2025–2026 kommer nästan varje hushåll som vill ha internetuppkoppling att ha en höghastighetslösning. Att minska klyftan mellan stad och landsbygd är en politisk och ekonomisk prioritet och ingår i bredare satsningar på “digital inkludering”. Fortsatt finansiering kan väntas från institutioner som EBRD, Världsbanken och andra, eftersom detta ligger i linje med internationella utvecklingsmål.

5G-Utrullning och mobil utveckling: Inom de närmaste åren väntas Azerbajdzjan gå från 5G-pilotprojekt till kommersiell lansering. Både Azercell och Bakcell har framgångsrikt testat 5G i Baku freedomhouse.org. Regeringen behöver allokera spektrum (troligen C-band och millimetervågsband) för 5G och möjligen hålla en auktion eller tilldela licenser. Eftersom mobilmarknaden i praktiken har tre aktörer, alla med band till staten eller mäktiga intressen, är det tveksamt om en auktion blir särskilt konkurrensutsatt – men 5G kommer ändå att införas gradvis. Till 2025 kan vi se 5G-hotzoner i Baku (t.ex. stadskärna, affärsdistrikt, flygplatsområde) och därefter utbyggnad till andra stora städer och industriella centra. Full nationstäckande 5G kommer ta längre tid, kanske andra halvan av decenniet, och beror på ekonomiska faktorer (operatörerna väger potentiella intäkter). Azerbajdzjan har dock inte råd att halka efter tekniskt; grannlandet Ryssland är försenat med 5G, men gulfstaterna och Turkiet går snabbt framåt, så Azerbajdzjan vill hänga med för att attrahera investeringar. Möjliga användningsområden för 5G i Azerbajdzjan inkluderar smarta stadsapplikationer i Baku, avancerat mobilt bredband för Formel 1-tävlingarna (som Baku är värd för), samt privata 5G-nät för oljeindustrin.

Förbättrad satellitintegration: Azerbajdzjan kommer att fortsätta använda satelliter för särskilda behov. Azercosmos planerar enligt uppgift sin nästa telekomsatellit (Azerspace-3) för att öka kapacitet och täckning, möjligen med nyare höggenomströmningssatellitteknik (HTS). Azercosmos kan också samarbeta med LEO-konstellationer – till exempel kan de vara värd för Starlink- eller OneWeb-gatewaystationer om man kommer överens, och därmed göra Azerbajdzjan till ett regionalt centrum för satellitinternet. Med Starlinks inträde blir en framtida fråga regulatorisk anpassning: regeringen kan införa regler för satellitanvändarterminaler, kanske kräva tillstånd eller registrering (som vissa länder gör) – särskilt om många använder Starlink för ocensurerad internetupplevelse. Idealiskt sett ska dock satelliter komplettera det nationella nätet genom att ansluta verkligt avlägsna områden och ge resilienta reservlösningar.

Förbättrad servicekvalitet och konkurrens: Medveten om bristerna i kvalitet implementerar Azerbajdzjans telekommyndigheter Servicekvalitetsstandarder och övervakning. Det gäller mätvärden för tillgänglighet, kapacitet och latens som internetleverantörer måste sträva efter caliber.az. Om de upprätthålls kan detta pressa leverantörerna att investera mer i nätverksuppgraderingar och redundans. Regeringen har även säkrat ett EU-stöd på 1 miljon euro för att stödja institutionella reformer för bättre reglering av telekomsektorn (som att skapa en mer oberoende tillsynsmyndighet och stärka konkurrensskydden) neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu. Inom de närmaste åren kan vi förvänta oss att en formellt oberoende tillsynsmyndighet för telekom etableras, separerad från ministeriet, vilket skulle vara ett välkommet steg mot internationell bästa praxis. Ökad transparens kring tilldelning av licenser och frekvenser skulle också förbättra investeringsklimatet.

Konkurrensen kan få ett uppsving om marknaden öppnas för nya aktörer eller om mindre leverantörer kan växa. Till exempel innebär NEQSOL:s ökade roll (ägare av Bakcell och AzerTelecom) att en stark privat aktör finns; NEQSOL kan tänkas kliva in mer direkt på konsumentmarknaden för fast bredband och utmana AzTelekom, särskilt i städer. Alternativt kan utländska telekominvesteringar komma in om Azerbajdzjan (efter eventuellt WTO-medlemskap) tillåter utländska operatörer eller internetleverantörer att gå in på marknaden. Givet den starka staten lär sådana förändringar dock ske försiktigt.

E-förvaltning och digital ekonomi: Ökad internettillgång är en grund för Azerbajdzjans bredare digitala omställningsplan. Landet har utvecklat e-förvaltningsportaler (tjänster för e-visum, online-skattedeklaration, digitala ID, m.m.). Med nästan 90 % av befolkningen online kan regeringen leverera fler tjänster digitalt, vilket den strävar efter, bland annat som en del av anti-korruptions- och effektiviseringsinsatser. Till 2025 kan man vänta sig tjänster som online-notarie, e-hälsojournaler och digitala utbildningsplattformar bli vanligare, särskilt när landsbygdsuppkopplingen förbättras. Azerbajdzjan har även ambition i tech-startupsektorn – förbättrad nationell internetinfrastruktur gör att talanger från hela landet kan delta i den digitala ekonomin (programmering, frilansande, innehållsskapande). Nya tech-kluster eller inkubatorer kan tänkas växa fram i mindre städer som Ganja eller Shamakhi när snabbt bredband finns på plats, för att avlasta Baku.

Gränsöverskridande sammankopplingsprojekt: Azerbajdzjans roll som transitland kommer växa genom projekt som Trans-Kaspiska Fiber (ansluter till Centralasien via undervattenskabel till Kazakstan) och det redan nämnda Digital Silk Way som ska föra europeisk trafik till Asien. Om dessa slutförs framgångsrikt kommer Azerbajdzjan inte bara få ökade intäkter utan även stärka nätets egen motståndskraft (fler rutter = mindre risk för avbrott). Dessutom kan rollen som transitnav ytterligare pressa ned bandbreddskostnader för de lokala aktörerna tack vare stordriftsfördelar.

Utmaningar och osäkerhetsfaktorer: Trots de ljusa planerna återstår utmaningar. Den politiska viljan är ett tveeggat svärd – samtidigt som ledarskapet investerar i infrastruktur kan det också fortsätta censurera internet eller till och med öka censuren om de känner sig hotade (särskilt vid nationella val eller känsliga händelser). Balansen mellan att förbättra tillgången och att begränsa innehåll kommer fortsatt att prägla internetsituationen i Azerbajdzjan. Dessutom kan ekonomiska svängningar (t.ex. oljepriser) påverka finansieringen av dessa stora infrastrukturprojekt. Om fiber-utbyggnaden till byarna ska lyckas krävs uthålliga investeringar, vilket i sin tur beror på landets finansiella hälsa.

En annan osäkerhetsfaktor är efterfrågan och digital kompetens bland allmänheten. En sak är att lägga fiber till varje by; en annan att få varje familj att använda det effektivt. Det finns fortfarande delar av befolkningen – särskilt äldre på landsbygden – som kanske ännu inte ser behovet av bredband eller saknar färdigheter att använda det. Fortsatta satsningar på digital kompetens och tillgång till prisvärda enheter blir viktiga för att verkligen uppnå närmast 100 % användande.

Sammanfattningsvis är tillgången till internet i Azerbajdzjan på uppåtgående. Om de nuvarande planerna blir verklighet kan Azerbajdzjan i slutet av 2020-talet ha allmänt tillgängligt höghastighetsinternet – via en kombination av fiber, 5G och satellit – från Kaspiska havets kust till den högsta bergsbyn, en prestation som skulle förändra de socioekonomiska möjligheterna drastiskt. Den ”sista gränsen” för uppkoppling, i bokstavlig bemärkelse (rymdbaserat internet), är nu en självklar del av diskussionerna i landet. De viktigaste sakerna att hålla ögonen på blir hur regeringen balanserar kontroll mot öppenhet, och hur snabbt de utlovade förbättringarna faktiskt införs. Men utvecklingen pekar mot att gapet mellan Azerbajdzjan och mer avancerade digitala nationer kommer att minska, vilket gör internettillgången i Azerbajdzjan snabbare, mer tillförlitlig, mer inkluderande – och kanske också friare – de kommande åren.

Källor:

• Ministry of Digital Development and Transport, Azerbaijan Digital Development: Facts & Figures 2022, officiell statistik om IT-användning och infrastruktur mincom.gov.az mincom.gov.az mincom.gov.az.
• Freedom House – Freedom on the Net 2023: Azerbaijan (landrapport) freedomhouse.org freedomhouse.org freedomhouse.org.
• EBRD Pressmeddelande (22 dec 2022): ”EBRD och EU stödjer utbyggnaden av bredband i Azerbajdzjan” – detaljer om lån på $50M till AzTelekom för bredband på landsbygden neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu neighbourhood-enlargement.ec.europa.eu.
• Caliber.Az (9 jan 2024), “Azerbaijan’s internet market: investment on speed and service” – analys av utbyggnaden av bredband, hastigheter och monopolfrågor caliber.az caliber.az.
• Ookla Speedtest Global Index-data via lokala nyheter: ABC.AZ (25 nov 2024) rapport om Azerbajdzjans hastighetsranking abc.az abc.az; Report.az (aug 2023) om rankning för fast bredband report.az.
• Azercosmos – SatellitePro ME (jan 2024), “Azercosmos vinner pris för Azconnexus satellitbredbandstjänst” satelliteprome.com satelliteprome.com.
• Tech.az (29 mars 2025), “Starlink är aktiverat i Azerbajdzjan – satellit­internet från 100 AZN” tech.az tech.az; Caspian Post (29 mars 2025) nyhet om Starlink-tillgänglighet caspianpost.com.
• ITU/Världsbank-data – Abonnemang på fast bredband och penetrationsgrad statista.com, ICT-priskorg tradingeconomics.com, individer som använder internet theglobaleconomy.com.
• DataReportal – Digital 2023: Azerbaijan (Kepios), nyckeltal om användare och hastigheter datareportal.com datareportal.com.
• Azerbaijan Internet Watch – kronologi över internetutveckling och kontroll (1994–2021) az-netwatch.org az-netwatch.org.