Satellittelefoner: Omfattande global FAQ

Satellittelefon – Grundläggande information

Vad är en satellittelefon?

En satellittelefon (eller satphone) är en mobiltelefon som ansluter direkt till satelliter i omloppsbana istället för markbaserade mobilmaster. Det innebär att den kan ringa samtal och skicka meddelanden från nästan var som helst på jorden, särskilt i områden utan mobiltäckning. Precis som en vanlig mobil stödjer en satellittelefon röstsamtal och SMS, och vissa modeller har låg hastighet för e-post eller grundläggande internetåtkomst. Den största fördelen är att satellittelefoner fungerar i avlägsna områden – berg, hav, öknar – där det inte finns fast telefoni eller mobilnät. De kräver dock fri sikt mot himlen för att nå satelliten, så de har oftast en tydlig antenn och måste användas utomhus eller nära ett fönster.

Hur fungerar en satellittelefon?

Satellittelefoner skickar ditt samtal eller meddelande upp till en satellit som kretsar kring jorden, som sedan vidarebefordrar signalen ner till en markstation som är ansluten till det offentliga telefonnätet tridon.com. Istället för att hoppa mellan mobilmaster färdas alltså din röst genom rymden. Beroende på nätets utformning kan samtalet gå via flera satelliter (vissa konstellationer använder länkning mellan satelliter) innan det når en markgateway som skickar det vidare till den du ringer. Denna arkitektur möjliggör täckning över stora områden. Det innebär dock också en viss fördröjning (latens) i röstsamtal – särskilt på nätverk med höghöjds geostationära satelliter, där signaler färdas ~36 000 km upp till rymden och tillbaka. I praktiken kan satellitsamtal ha en märkbar ljudfördröjning på cirka en halv sekund på vissa nät. Nät med LEO-satelliter (lågbana) minimerar denna fördröjning eftersom deras satelliter kretsar mycket närmare jorden.

Vad skiljer en satellittelefon från en vanlig mobil?

Den största skillnaden är vad de kopplar upp sig mot. En mobil använder närliggande basstationer (fungerar alltså inte utanför täckning eller om masterna är ur drift) medan en satellittelefon sänder direkt mot satelliter över huvudet. I praktiken innebär det:

• Täckning: Sattelefoner kan fungera nästan var som helst på jordklotet (med vissa undantag som beskrivs nedan), medan mobiltelefoner är begränsade till områden med nätverk. Därför är satellittelefoner oumbärliga för expeditioner, fartyg, avlägsna arbetsplatser och katastrofområden där mobilnät inte fungerar.
• Fri sikt: En satellittelefon behöver fri sikt mot himlen. Byggnader, träd, berg eller till och med tät vegetation kan blockera signalen, så sattelefoner fungerar vanligtvis inte inomhus utan extern antenn. Mobiltelefoner fungerar däremot ofta inomhus om det finns signal från mast.
• Antenner och storlek: Satellithandset har nästan alltid en stor extern antenn (ofta utfällbar eller utstickande) för kontakt med satelliter. Tidiga modeller var lika stora som mobiltelefoner från 1980-talet, men moderna sattelefoner är ungefär i storlek med vanliga mobiler (~13–17 cm höga, väger 200–300 g). De är fortfarande lite klumpigare än dagens slimmade smartphones, på grund av antennen och en robust konstruktion.
• Kostnader: Satellitantiden är mycket dyrare. Kostnaden per minut och enhetspriset är betydligt högre än för vanliga mobilabonnemang (mer om priser längre ner). Därför används sattelefoner bara när det verkligen behövs, inte som vardagstelefon.
• Funktioner: De flesta sattelefoner är fokuserade på grundläggande samtal och text. De saknar ofta höghastighetsdata, app-ekosystem och högupplösta kameror som dagens smartphones har. Å andra sidan har de ofta specialfunktioner som SOS-knapp eller GPS-positionering för säkerhet (funktioner som sällan finns i vanliga mobiler).

Sammanfattningsvis är en satellittelefon en specialiserad enhet för tillförlitlig kommunikation utanför el- och mobilnät. Den kompromissar med viss bekvämlighet (kräver fri sikt, högre kostnad, enklare funktioner) i utbyte mot uppkoppling bokstavligen var som helst på jorden.

Varför och när behöver man en satellittelefon? Vem använder dem?

Du bör överväga en satellittelefon om du reser eller arbetar utanför vanliga mobilnät, eller om du behöver en reservkommunikation för nödsituationer. Vanliga användningsområden är:

• Avlägsna resor och äventyr: Vandrare, seglare, överlandresenärer, bergsbestigare och upptäcktsresande bär sattelefoner för att kunna nås i vildmark, till havs eller polarområden utan mobiltäckning. Vid nödsituation (skada, vilse) kan sattelefonen ringa efter hjälp var som helst. Den blir en livlina ute i naturen.
• Sjöfart och flyg: Fartyg till havs och privata flygplan använder ofta satellittelefon (eller fasta satellitkommunikationssystem) eftersom markbundna nät försvinner när du lämnar kusten. Sattelefoner möjliggör samtal och sms långt ute till havs (används ofta tillsammans med satellitradio).
• Landsbygd & avlägset arbete: Fältforskare, gruvarbetare, olje- och gasteam, skogsarbetare, humanitärt arbete och militärer i avlägsna områden är beroende av satellittelefon för samordning och rapportering. All verksamhet utanför städer kan behöva satellittelefon för säkerhet och logistik.
• Beredskap och katastrofinsatser: Efter naturkatastrofer (orkaner, jordbävningar etc.) eller i krigszoner kan lokal kommunikation slås ut. Sattelefoner blir avgörande för räddningspersonal, hjälporganisationer och myndigheter för att organisera hjälpen. De är också populära i nödberedskap (t.ex. hushåll/företag i orkanzoner har ibland sattelefon när el- och mobilnät slås ut).
• Personlig nödtelefon: Vissa personer har en sattelefon för nödfall (t.ex. lantbor, överlevnadsentusiaster eller de med allvarliga hälsoproblem som reser utanför nät). Om du alltid måste kunna nås eller kunna larma, ger en satellittelefon den tryggheten.

Kort sagt används satellittelefoner när vanliga mobiler inte räcker. Om du alltid är i tätort eller mobiltäckning behöver du troligen ingen. Men för världresenären, fältarbetaren eller den som planerar för katastrof – då kan sattelefonen vara ovärderlig.

En resenär använder en Iridium-satellittelefon utomhus. Sattelefoner måste användas med fri sikt mot himlen – observera den utdragna antennen som behövs för raktsikt-kommunikation med satelliter i omloppsbana.

Finns det några nackdelar med satellittelefoner?

Ja – vissa kompromisser följer med sattelefonteknik:

• Kostnad: Både enheten och abonnemanget är mycket dyrare än för vanliga mobiler. Räkna med flera hundra till över tusen dollar för själva telefonen, och samtal kostar ofta $1 eller mer per minut (mer om pris i avsnittet Kostnad och abonnemang). Denna höga kostnad gör att de flesta inte använder sattelefon till vardags.
• Fri sikt-begränsningar: Som nämnt fungerar inte sattelefoner under jord, inomhus eller ens under tät skog utan extern antenn. Du kan behöva gå till en öppen plats eller högre höjd för att kunna ringa. Även när du håller telefonen kan du behöva rikta antennen mot en satellit. I städer är det ofta svårt – höga byggnader blockerar signalen (“stadskanjoner”).
• Fördröjning i samtal: Beroende på nät och teknik kan du märka en fördröjning när du pratar. Detta gäller särskilt geostationära satellitnät (som Inmarsat eller Thuraya) där en ~0,5 sekunds fördröjning vardera väg är vanligt, på grund av de 70 000+ km som signalen färdas tur och retur. Det kräver lite tålamod för att inte prata i mun på varandra. LEO-nätverk (Iridium, Globalstar) har lägre latens (kanske 50–150 ms), så de är mer lika mobiltelefonsamtal i känsla.
• Lägre ljudkvalitet: Ljudkvaliteten är generellt bra (digitalt kodad), men kan vara lite mindre klar än moderna mobilers HD-voice. Om signalen är svag eller blockerad kan samtal brytas. Överlag har röstsamtalkvaliteten förbättrats mycket i nya satellittelefoner (Globalstar marknadsför t.ex. ”kristallklart ljud”), men det kan variera beroende på förhållanden.
• Låg datahastighet: Behöver du internet, så är satellittelefonernas hastighet mycket långsam jämfört med till och med 3G-mobil. Det är uppringda internet-hastigheter (t.ex. 2,4 kbps till kanske 20 kbps på handenheter) – tillräckligt för textmail eller GPS-koordinater, men inte för surf eller streaming. Vissa nya tjänster och hotspots klarar några hundra kbps (mer om detta under Datatjänster), men bredband kräver större terminaler, inte handenheter.
• Storlek/batteri: Även om de är bärbara är satellittelefoner lite klumpigare och tyngre än vanliga smartphones på grund av antenn och robust konstruktion. Batteritiden är okej men kortare än enklare mobiler – vanligtvis några timmars samtalstid. Du måste tänka på laddning under långa turer utan el (solcellsladdare eller extra batteri är vanliga tillbehör).
• Regulatoriska begränsningar: I vissa länder får du inte använda eller ens bära en satellittelefon lagligt (mer om detta under Lagar). Detta kan vara en stor nackdel vid utlandsresor – fel plats och fel tillstånd kan ge allvarliga konsekvenser.

Trots dessa nackdelar, när du verkligen behöver en satellittelefon, finns det oftast inget alternativ. Användarna accepterar dessa begränsningar för att vara uppkopplade vid kritiska tillfällen.

Täckning och Satellitnätverk

Fungerar satellittelefoner överallt i världen?

Nästan. Löftet med en satellittelefon är global täckning, men det finns några undantag:

• Fri siktlinje: Tekniskt sett kan en satellittelefon få signal var som helst så länge den har fri siktlinje till satelliten (inga hinder som terräng, byggnader, tät vegetation). Om du befinner dig i en djup kanjon, inne i en bunker eller under djungeltak kan telefonen kanske inte ansluta förrän du kommer ut i öppet område. I miljöer med öppen himmel (slätter, öken, öppet hav etc.) kan du vanligtvis ansluta från vilken plats som helst på jorden med rätt nätverk.
• Nätverkstäckning: Olika satellitnätverk har olika täckningsområden. Iridium är det enda nätverket som erbjuder verkligt 100% global täckning, inklusive polarområdena. Inmarsat har nästan global täckning (ungefär 70°N till 70°S latitud); det täcker inte de extrema polerna. Thuraya täcker ca 160 länder främst i Europa, Afrika, Mellanöstern, Asien och Australien, men inte Amerika eller polarområdena. Globalstar täcker de flesta befolkade landområden men har vissa luckor (det krävs anslutning via regionala markstationer, så mycket avlägsna havs- eller polarområden täcks inte). Kontrollera alltid leverantörens täckningskarta innan du förlitar dig på satellittelefon i ett specifikt område. Om du behöver täckning var som helst är Iridium det självklara valet.
• Extrema latituder: Som nämnts bör polar-expeditioner använda Iridium. Inmarsats geostationära satelliter ligger över ekvatorn, så när du är nära polerna befinner sig satelliten lågt över horisonten; du kan förlora fri sikt eller få en opålitlig anslutning (och bortom vissa latituder ingen täckning alls). Thuraya når inte heller polerna. Globalstars satelliter täcker inte höga polarlatituder (deras banlutning är max ca 52°). För Arktis-/Antarktisbruk är Iridium i princip det enda alternativet.
• Haven: Inmarsat och Iridium erbjuder båda täckning över haven (Inmarsat har länge servat sjöfarten). Thurayas täckning är regional (t.ex. täcker kustregioner inom sitt område men inte mitt ute på Stilla havet). Globalstar har vissa luckor mitt ute på haven eftersom en satellit måste ha kontakt med en markstation – täckningen är bäst nära kontinenterna. Iridiums satellitnät täcker återigen öppet hav överallt (en anledning till att Iridium-telefoner är populära på yachter och fartyg).
• Inomhus & under jord: Som standard nej – om du är inomhus funkar inte enbart en satellittelefon (byggnaden blockerar signalen). Lösningen är att använda en extern antenn eller dockningsstation. Exempelvis finns dockningssatser där du placerar en antenn utomhus (på ett tak eller fordon) och drar en kabel till en inomhusdocka, vilket effektivt skapar en ”satellittelefon-fast telefon” inomhus. På så sätt kan du använda satellittelefon inomhus (vanligt på båtar, fordon eller fältkontor) men det kräver extra utrustning. Det finns också satellit-Wi-Fi-hotspots (som Thuraya Hotspot eller Iridium GO) som du lämnar utomhus eller vid ett fönster och som du sedan kopplar upp till med din mobil via Wi-Fi från insidan satcomglobal.com. Men enbart en satellittelefon, utan dessa tillbehör, måste användas utomhus under öppen himmel.

Sammanfattningsvis kan en satellittelefon fungera praktiskt taget var som helst på jorden om du väljer rätt nätverk och har fri siktlinje. För verkligen global användning (inklusive polerna), använd Iridium. För de flesta andra regioner kan Inmarsat eller andra alternativ duga. Kontrollera alltid att din operatör har täckning i det område du tänkt använda telefonen (speciellt i mindre vanliga områden).

Vilka är de största satellittelefon-nätverken och hur skiljer de sig åt (Iridium, Inmarsat, Thuraya, Globalstar, m.fl.)?

Det finns flera satellitoperatörer, varje med sin egen satellitflotta och täckning. “Big Four” bland handhållna satellittelefoner är Iridium, Inmarsat, Thuraya och Globalstar:

• Iridium: Ett amerikanskt nätverk med 66 aktiva satelliter i låg omloppsbana (LEO). Iridium erbjuder verkligt global täckning, från pol till pol. Satelliterna kretsar ca 780 km ovanför jorden och bildar ett nätverk med länkade satelliter, vilket innebär att ditt samtal kan routas i rymden till en satellit ovanför en markstation. Viktiga fördelar: fungerar var som helst på planeten, även över öppet hav och vid polerna; låg fördröjning (ca 0,1–0,2 sekunder enkel väg) tack vare låg omloppsbana; om en satellit blockeras av något dyker snart en annan upp (satelliterna förflyttar sig över himlen). Att tänka på: kräver fri sikt mot himlen, som alla satellittelefoner, och signalen kan blockeras av hinder, men att satelliterna rör sig gör att du kan få tillbaka signalen inom några minuter även om den blockeras kortvarigt. Iridium-telefoner brukar vara dyrare och samtalskostnaden högre, vilket speglar den globala täckningen. Typiska användare: expeditionärer, stat/militär, flyg- och sjöfart (särskilt i polarområden).
• Inmarsat: Ett brittiskt nätverk (i drift sedan 1980-talet). Det använder ett fåtal stora geostationära (GEO) satelliter som ligger ca 35 700 km ovanför ekvatorn. Inmarsat täcker nästan hela jorden utom polerna (ungefär över ~ ±75° latitud). Bara 3–4 GEO-satelliter krävs för detta nästan globala täckningsområde. Viktiga fördelar: stabil uppkoppling (satelliten är fast på himlen), vanligen stark signal inom täckningsområdet om du riktar telefonens antenn mot satelliten. Inmarsats lurar (t.ex. IsatPhone) har hög samtalskvalitet och mycket lång batteritid. Att tänka på: fungerar inte vid polerna; högre fördröjning (~0,5 s) på grund av avståndet; kräver noggrannare riktning av antennen mot ekvatorsatelliten (telefonen har signalstyrkemätare för att hjälpa dig). Inmarsat erbjuder även olika bredbandstjänster (som BGAN-terminaler för data). Ofta populärt inom sjöfart, media (reportrar på avlägsna platser) och globala resenärer som inte behöver täckning vid polerna. Inmarsat-samtal kan vara kostnadseffektiva om du inte behöver polartäckning.
• Thuraya: Med säte i Förenade Arabemiraten driver Thuraya 2 GEO-satelliter som täcker specifika regioner. Täckningen omfattar Europa, stora delar av Afrika, Mellanöstern, Asien och Australien. Den täcker inte Amerika eller polarområdena. Thuraya är känd för mindre, mobil-liknande telefoner och jämförelsevis lägre priser. Viktiga fördelar: billigare enheter och abonnemang (för den som befinner sig inom täckningszonen) samt innovativa produkter (Thuraya hade t.ex. smartphone-liknande sattelefoner och SatSleeve-tillbehör för att göra vanliga mobiler till satellittelefoner). Att tänka på: Enbart för regional användning; om du reser till västra halvklotet fungerar inte Thuraya alls. Fördröjningen är som GEO (~0,5 s). Dessutom är satelliten lågt på horisonten på de nordliga delarna av täckningen (t.ex. norra Europa), så terrängen kan lätt blockera signalen. Thuraya är perfekt för användare i EMEA och delar av Asien som vill ha en enkel och prisvärd satellittelefon för dessa regioner.
• Globalstar: Ett amerikanskt nätverk som använder en konstellation av LEO-satelliter (som Iridium) – ursprungligen 48 LEO-satelliter, nu en andra generation med 24 satelliter (och fler på gång). Täckning: Globalstar har god täckning men är inte helt globalt. Nätet täcker stora delar av Nordamerika, Europa, Australien, delar av Sydamerika och kustnära områden av Afrika/Asien – i princip medelbreddgrads-landområden där de har markstationer. Globalstars satelliter måste ha kontakt med en av sina regionala markgateways för att koppla samtal, vilket skapar täckningsluckor mitt ute på havet och mycket avlägsna platser utan gateways. De täcker inte heller polarområden (banlutning ca 52°). Viktiga fördelar: Inom täckningen ofta mycket bra samtalskvalitet och låg fördröjning (LEO ca 1400 km höjd). Deras tjänster är ofta prisvärda; Globalstar har ofta kampanjer (t.ex. subventionerade telefoner med avtal). Att tänka på: Inte lämplig för expeditioner som rör sig överallt, p.g.a. täckningsluckor. Kontrollera alltid Globalstars täckningskarta innan köp. Populärt för friluftsliv i Nordamerika (Globalstar ligger också bakom SPOT-satellitmeshenheter för SOS och spårning).

Det finns även nya och kommande satellitnätverk som är värda att känna till:

• Starlink (SpaceX): Detta är framför allt en satellit-internet-tjänst (med tusentals LEO-satelliter) som kräver särskild parabol. Det är inte ett handhållet telefonnät. SpaceX har dock meddelat ett samarbete med T-Mobile för att använda Starlink direkt mot vanliga mobiler för SMS i framtiden. Nya Starlink-satelliter kommer att ha ”direct-to-cell”-antenner som ska ge stöd för enkla SMS och så småningom röstsamtal till vanliga mobiltelefoner (förväntas 2024/2025). Detta är under utveckling, men signalerar en framtid där din vanliga mobil kanske kan kopplas mot satelliter för begränsad service (mer om detta i avsnittet Vanliga mobiler direkt mot satellit).
• AST SpaceMobile och Lynk: Det rör sig om startup-företag som skjuter upp satelliter som ska agera ”mobilmaster i rymden” för vanliga mobiler. 2023 skapade AST SpaceMobile rubriker genom det första 5G-röstsamtalet direkt mellan en omodifierad mobil och en satellit (BlueWalker-3-test). Lynk Global har framgångsrikt skickat SMS från satelliter till vanliga telefoner och fått FCC-tillstånd att driva satellit-till-mobil-tjänst. Dessa nät är ännu inte igång i stor skala, men befinner sig i test- och pilotfas. De strävar mot att på sikt erbjuda global SMS-/rösttäckning till vanliga mobiler (tillsammans med mobiloperatörer).
• Andra regionala system: Det har funnits mindre eller regionala satellittelefonsystem (t.ex. TerreStar och LightSquared/SkyTerra i Nordamerika, ACES i Asien, Tiantong i Kina m.fl.). Vissa var endriftsatellitsystem för specifika områden eller integrerade med mobilnät (t.ex. lanserade TerreStar en satellit och erbjöd satellittillägg till AT&T-mobiler under en kort period). Statusen för många av dessa är idag insomnad eller mycket begränsad. Noterbart är Kinas Tiantong-satelliter (sedan 2016) som ger inhemsk satellittelefontjänst inom Kina och angränsande områden – Kina har utvecklat egna satellittelefoner för systemet. Dessa är inte globala, men är du i Kina är en Tiantong-telefon i princip det lokalt godkända satellitalternativet (eftersom utländska satellittelefoner är förbjudna – se avsnitt om laglighet).

För att åskådliggöra skillnader visas här en jämförelsetabell med nyckelegenskaper för de största nätverken:

Varje nätverk kräver sin egen specifika telefon eller enhet – du kan inte använda en Inmarsat-telefon på Iridiums nätverk, etc. Ditt val beror på var du behöver täckning och vad som är viktigast för dig (global räckvidd vs. kostnad vs. datahastighet).

Vilket satellitnätverk är bäst för mig – Iridium vs Inmarsat vs andra?

Det finns inget universellt svar; det beror på dina behov:

• Om du behöver överallt-täckning (inklusive polerna eller avlägsna hav): Välj Iridium. Det är den enda leverantören med satelliter som täcker varje plats på jorden. Exempel: polarexpeditioner, jordenruntsegling, eller om du vill ha en enda enhet för globalt resande till alla kontinenter.
• Om du främst verkar i icke-polära regioner och vill ha pålitlig tjänst: Inmarsat är ett utmärkt val. Den har mycket stabila uppkopplingar inom sitt täckningsområde och IsatPhone 2 är högt värderad för samtalskvalitet och batteritid. För sjöfartsanvändare som inte går nära polerna är Inmarsat populärt (det är standard för nödsamtal till sjöss). Dessutom kan Inmarsats samtalspaket vara kostnadseffektiva om du inte behöver poltäckning.
• Om du har begränsad budget och din region täcks av Thuraya: Thuraya kan spara pengar. Thuraya XT-LITE-telefonen, till exempel, är betydligt billigare än en Iridium-telefon, och minuttaxan kan vara lägre på vissa Thuraya-abonnemang. Perfekt för användare i Afrika, Mellanöstern, Europa och Asien. Men kom ihåg: den fungerar inte i Amerika, så den är inte för världsresor – den är regionspecifik.
• Om du är i Nordamerika och vill ha en prisvärd lösning för tillfällig användning: Globalstar kan duga. T.ex. vandrare eller jägare i USA/Kanada väljer ofta Globalstar om de bara behöver ett sätt att ringa hem från vildmarken. Telefonerna och abonnemangen är ofta subventionerade (ibland kan du få en Globalstar-telefon för några tusenlappar med abonnemang). Röstkvaliteten är väldigt bra där det finns täckning. Men var noga med täckningsbegränsningarna – t.ex. det är inte valet för en Atlantkorsning eller expedition i Amazonas.
• Om du behöver data eller bredband: Ingen av de handhållna satellittelefonerna ger snabbt internet – du behöver en större terminal. Inmarsats BGAN eller det nya Iridium Certus kan ge hundratals kbps eller till och med några Mbps (med portfölj- eller fordonsmonterade enheter), men de är inte ficktelefoner. Thuraya har små SatSleeve och Hotspot som erbjuder ~60 kbps respektive 384 kbps för smartphones. Om data är en prioritet (t.ex. för att skicka stora filer, snabbt internet) behöver du titta på dessa specialiserade enheter i stället för en klassisk satellithandtelefon. För ren e-post/WhatsApp-meddelanden räcker en satellittelefon, men det går långsamt.

Sammanfattningsvis: Iridium = maximal täckning, Inmarsat = stabil nära-global med bra tjänster, Thuraya = budget, regional, Globalstar = budget men kontrollera täckning. Många proffs bär faktiskt med sig flera enheter (t.ex. en Iridium-telefon plus en Inmarsat-bredbandsterminal) för att balansera dessa styrkor. Men för förstagångsköpare: markera var du tänker använda enheten och välj det nätverk som täcker just det området.

Fungerar en satellittelefon inomhus, under jord eller i fordon?

Nej, inte av sig själv. Satellittelefoner kräver fri sikt till satelliten, så de fungerar generellt inte inomhus, under jord eller i en sluten bil utan hjälp. Här är några specifika exempel:

• Inomhus: Om du försöker använda en handhållen satellittelefon djupt inne i en byggnad får du ingen signal. Ibland kan du få en svag signal nära ett stort fönster eller på en hög våning med tunt tak, men det är inte pålitligt. Standardrutinen är att gå ut. Det finns dock lösningar: många satellittelefoner har kontakter för externa antenner. Du kan montera en liten antenn på taket eller utanför ett fönster och dra kabel till ett dockningsstation eller direkt till telefonen. Tillbehörstillverkare som ASE och Beam erbjuder dockningskit som effektivt förvandlar en satellittelefon till en “bordstelefon” som används inomhus med en utomhusantenn. Detta är vanligt på båtar (antenn i masten, telefon i ruffen) och fältkontor. Dessutom finns enheter som Thuraya SatSleeve Hotspot eller Iridium GO, som skapar en trådlös satellithotspot – du placerar enheten (med antenn) utomhus eller på taket och kopplar din smartphone till den via Wi-Fi från insidan. Med rätt utrustning kan du alltså använda en satellittelefon inomhus, men inte utan dessa tillbehör.
• Under jord eller under vatten: Nej – om du är i en grotta, gruva, tunnelbanetunnel etc., fungerar inte en handhållen satellittelefon alls (ingen sikt till himlen). Det finns ingen praktisk lösning förutom kabelantenner upp till ytan. Under vatten fungerar det självklart inte (radiosignaler tränger inte genom vatten, och ingen himmelsvy). För ubårtkommunikation används andra system – inte satellittelefoner.
• I fordon: Om du sitter i en bil eller ett flygplan kommer metallramen i regel att blockera satellitsignalerna. I en bil kan du ha tur via fönstren eller i en cabriolet med taket nere – men oftast krävs extern fordonsantenn. Många sattelefonanvändare i fordon använder en magnetantenn på biltaket som är kopplad till ett dockningskit eller direkt till telefonen via kabel satcomglobal.com. Det gör användning “i farten” möjlig. T.ex. kan du ha en telefonhållare på instrumentbrädan och antenn på taket – precis som med GPS-antenn för bilen. På båtar monteras motsvarande extern antenn för kontinuerlig användning.
• Flygplan: Att använda en handhållen satellittelefon på ett kommersiellt flyg är inte tillåtet (och du får ingen signal i metallskrovet heller). Flygplan har sina egna kommunikationssystem. Vissa privatflygplan kan ha en Iridium-telefon med extern antenn installerad på planet – detta är möjligt med särskilda kit. Men för genomsnittspassageraren kan du inte bara använda satellittelefon i luften. (Tänk också på att vissa flygbolag betraktar dem som farligt gods i incheckat bagage om de är påslagna, p.g.a. litiumbatterier och regler – kolla alltid med flygbolaget om du ska resa med en.)

Så tumregeln: satellittelefoner kräver fri sikt mot himlen. För användning inomhus eller i fordon, planera för att investera i extern antenn eller repeatersystem. Vissa nätverk hjälper till lite genom att erbjuda envägs-personsökning– eller samtalsavisering som ibland kan tränga igenom tillräckligt för att meddela om inkommande samtal även om du inte kan svara inomhus satcomglobal.com. Till exempel har Iridium en personsökningskanal som kanske kan varna telefonen om ett inkommande samtal även inomhus, så du går ut och svarar satcomglobal.com. Men du behöver ändå gå ut för att verkligen kunna kommunicera.

Påverkas satellittelefonsignaler av väder eller terräng?

Terräng – ja; väder – oftast bara om det är extremt.

• Terräng och hinder: Allt som blockerar fri sikt stör en sattelefon-signal. Berg, kullar, klippor eller stora byggnader kan blockera vägen till satelliten. För GEO-satelliter (Inmarsat/Thuraya), om du har ett berg eller en hög byggnad rakt söderut (norrut på södra halvklotet), kan det skymma den fixerade satelliten. För LEO (Iridium/Globalstar) spelar hinder också roll, men eftersom satelliterna rör sig kan du få signal när en satellit är på en annan position på himlen. Täta skogar eller djungel dämpar signaler märkbart – användare i täta trädmiljöer måste ofta hitta en glänta eller använda extern antenn ovanför trädtopparna. I städer skapar höghus “skuggzoner”. Det finns bärbara repeatersystem som kan förbättra täckningen något runt hinder, men i regel gäller: större hinder = ingen täckning.
• Väder: Satellittelefoners frekvenser (L-band, runt 1,5-1,6 GHz) är relativt motståndskraftiga mot väder. Regn, snö och moln påverkar vanligtvis minimalt på L-band-signaler, och det är därför de frekvenserna används – de tränger igenom regn bättre än högre satellitfrekvenser. Lätt till måttligt väder påverkar inte märkbar samtalskvalitet. Much nederbörd och åska kan dock orsaka viss signalförlust (regndämpning), men det leder sällan till att samtalet tappas helt, snarare lite brus eller försämrad kvalitet. Du kan uppleva problem vid de allra kraftigaste skyfallen eller om antennen blir genomblöt (vatten kan störa antennen något). I praktiken har många använt satellittelefoner i orkaner och snöstormar med framgång – den största utmaningen är oftast att skydda telefonen från fuktskador, inte signalbortfall. Molntäcke, dimma, snö – dessa har försumbar påverkan på L-bandet.
• Solaktivitet: En sällan förekommande faktor – solstormar eller geomagnetiska störningar kan störa radiokommunikation, inklusive satelliter. Det är ovanligt, men en kraftig solstorm kan tillfälligt påverka satellitsignaler över stora områden. Det finns inte mycket en användare kan göra åt det, men det är en sällsynt och kortvarig företeelse.
• Temperatur och miljö: Inte signalförlust som sådan, men tänk på att satellittelefoner är byggda för tuffa miljöer. De flesta är specificerade för drift mellan -20°C och +55°C och är tätade mot damm och visst vatten. De fungerar i regel bra i ökenhetta eller arktisk kyla (batteritiden minskar dock i extrem kyla). Många satellittelefoner är ruggedized för utomhusbruk – t.ex. är Iridium Extreme 9575 militärklassad och IP65-klassad (dammtät och skyddad mot vattenstrålar). Så vädret förstör sällan telefonen heller.

Kortfattat: Terräng är ett större problem för satellittelefoner än väder. Om du är i svår terräng, försök ta dig till en hög, öppen plats för bäst resultat. Oroa dig inte för mycket om regn eller snö – skydda bara enheten mot vattenskador om den inte är helt vattentät (många är bara vattenresistenta). Om du tror att något hindrar signalen (som ett berg eller en byggnad), försök byta plats eller vänta på bättre satellitvinkel (för LEO-system).

Använda en satellittelefon: Funktioner och handhavande

Hur ringer jag ett samtal med en satellittelefon?

Att använda en satellittelefon är likt att använda en mobiltelefon, med några extra steg/överväganden:

1. Gå utomhus och fäll ut antennen: Se först till att du har fri sikt mot himlen. Fäll ut eller dra upp telefonens antenn helt (dra ut eller öppna beroende på modell). Satellittelefonen registrerar sig inte på nätverket förrän antennen är uppe och den har fri sikt. Många telefoner har en signalstyrkemätare som hjälper dig rikta in den rätt. För GEO-satelliter (Inmarsat/Thuraya) kan du behöva vrida eller luta telefonen tills du låser på satelliten (telefonen brukar guida dig med pipljud eller signalstapel). För Iridium/Globalstar räcker det oftast att ha antennen vertikal och telefonen utomhus eftersom satelliterna passerar över.
2. Vänta på registrering: Slå på telefonen och vänta tills den har anslutit till satellitnätverket. Detta kan ta från några sekunder upp till någon minut eller två. Telefonens display visar när den är registrerad (t.ex. “Registered” eller nätverksnamnet). När den är registrerad kan du ringa och ta emot samtal. Om den inte ansluter kan du behöva justera din position eller kontrollera att SIM-kortet är aktivt.
3. Slå numret: Satellittelefoner använder internationellt nummerformat. Varje satellittelefon har i princip ett “internationellt” nummer. För att ringa ett nummer slår du vanligtvis “+” (eller internationell utlandsprefix) och sedan landskod och nummer, precis som när du ringer internationella samtal med mobil. Exempel: För att ringa ett amerikanskt nummer (555-1234 i riktnummerområde 212) slår du +1 212 555 1234. För att ringa ett brittiskt nummer slår du +44 … osv. Om du ringer en annan satellittelefon slår du dess särskilda landskod (se nästa fråga och svar om satellitnummer).
   • Vissa satellitnätverk har genvägar: t.ex. på Iridium kan du slå 00 före landskod och nummer (00 är det internationella prefixet). Men “+” fungerar alltid om telefonen har en sådan tangent.
   • Tryck på den gröna “Ring upp”- eller samtalsknappen (precis som på en mobil) för att starta samtalet.
4. Tala och lyssna med en liten paus: När du är uppkopplad, kom ihåg att det kan vara en halv sekunds fördröjning. Det underlättar att säga “klar” eller pausa lite för att undvika att prata i mun på varandra, särskilt på GEO-system.
5. Avsluta samtalet: Lägg på genom att trycka på vanliga Avsluta/Röd knapp.

Tips: Håll antennen upprätt under samtalet (vissa telefoner har en signalmätare du kan följa – justera antennens läge om signalen sjunker). Försök att inte täcka antennen med handen. Då de är riktade använder vissa användare headset så de kan hålla telefonen i bästa position samtidigt som de pratar. Om du står still, förbli stilla för att undvika att tappa signalen, särskilt med GEO-satelliter där rubricering kan göra att förbindelsen bryts. Om samtalet bryts, ring igen – det kan hända om satelliten rör sig utanför räckvidd (på LEO-nätverk kan samtal kopplas över mellan satelliter, men ibland kan ett samtal brytas vid överkoppling eller om sikten blockeras tillfälligt).

I grunden är uppringning och samtalsförfarande på satellittelefon inte svårt – det påminner om en gammal mobiltelefon. Den stora skillnaden är att etablera satellitlänk först och att använda komplett internationellt nummerformat.

Hur skickar jag ett textmeddelande (SMS) med en satellittelefon?

Att skicka SMS via en satellittelefon är mycket likt mobiltelefon, även om gränssnittet kan vara lite enklare (ingen WhatsApp eller iMessage – bara klassiskt SMS):

• Säkerställ att du är registrerad på nätverket (igen, telefon på, antenn uppe, utomhus).
• Gå till telefonens meddelandemeny (vanligtvis “Meddelanden” eller ett kuvert). Välj “Nytt meddelande” eller “Skapa SMS”.
• Du ombes ange mottagarens nummer. Viktigt: Ange vanligtvis alltid nummer i internationellt format (med +landsnummer), även om det är ett lokalt mobilnummer. Exempelvis +61… för Australien eller +254… för Kenya osv. Om du SMS:ar till annan satellittelefon, ange hela dess internationella satellitnummer inklusive landskodsprefix.
• Skriv meddelandet. Satellittelefoner använder oftast gammal T9-skrivning på nummertangentbord (om du inte har en modell med fullt tangentbord eller smartphone-liknande gränssnitt). Skriv kortfattat – vanliga SMS-teckenbegränsningar (160 tecken) gäller. Vissa nätverk tillåter längre typer av SMS, men det är bäst att vara kort då signalavbrott kan påverka längre meddelanden.
• Skicka meddelandet och vänta på bekräftelse. Tack vare satellitlänken kan det ta lite längre tid än med en mobil innan SMS:et går fram. Du kan se en förloppsindikator eller bara “skickat”-status efter några sekunder. På vissa telefoner flyttas meddelandet från Utkorg till Skickat när det verkligen levererats. Om du rör på dig eller tappar signal mitt under sändning kan det misslyckas eller bli fördröjt. Vanligen försöker telefonen skicka om några gånger om det inte funkar direkt.

Satellit-SMS kan levereras till vanliga mobiltelefoner eller e-postadresser (vissa satellittelefoner låter dig SMS:a till en e-post genom att ange en e-postadress istället för nummer). Om en satellittelefon skickar ett textmeddelande till en mobil ser mottagaren att det kommer från ett särskilt satellitnummer (vilket kan se ut som ett konstigt internationellt nummer). De kan oftast svara direkt, men det kostar vanligtvis internationell SMS-taxa eftersom de SMS:ar till ett internationellt/satellitnummer.

Kostnadsmässigt är SMS på satellitnätverk billigare än röstsamtal men ändå inte gratis – typiskt kring $0.5 eller $1 per meddelande på många abonnemang (vissa abonnemang inkluderar ett antal SMS). På vissa abonnemang (t.ex. vissa Iridum-paket) kan SMS kosta så lite som ~$0.10 styck, men om du betalar per användning, räkna med kring $0.50.

En fördel: inkommande SMS till en satellittelefon är oftast gratis för satellittelefonanvändaren (du betalar för att skicka från satellittelefonen, men inte för att ta emot). Vissa leverantörer har till och med en webbportal där folk kan skicka ett kort meddelande till din satellittelefon gratis eller mycket billigt, som du får på telefonen. Till exempel har Iridium ett webbformulär för att skicka ett gratis 160-tecken SMS till en Iridium-telefon, och Globalstars SPOT-meddelanden tillåter vissa gratis inkommande meddelanden.

Har satellittelefoner internet- eller datakapacitet?

Ja, men väldigt begränsat jämfört med smartphones. Alla moderna satellittelefoner erbjuder åtminstone någon form av datatjänster, men hastigheten är mycket låg och användningen dyr. Här är vad du kan förvänta dig:

• Uppringd data: Traditionella satellittelefoner (Iridium 9555/9575, Inmarsat IsatPhone) har ett uppringt dataläge – i princip som ett gammalt modem via satellit i 2,4 kbps (Iridium) eller cirka 20 kbps (Inmarsat). Detta är extremt långsamt med dagens mått – funkar bara för text-mejl eller mycket enkel data. Till exempel kan Inmarsat IsatPhone 2 skicka korta e-postmeddelanden eller GPS-positionsrapporter via den här datakanalen. Iridium-telefoner kan kopplas till bärbar dator via USB och med särskild programvara kan du mejla eller surfa på väldigt enkla webbsidor. Förvänta dig inga bilder eller media – det är mest för textkommunikation.
• SMS-till-e-post och korta data: Vissa telefoner låter dig skicka ett kort e-postmeddelande som SMS eller har inbyggd GPS-positionssändning. Dessa är inte höghastighetsfunktioner, men är ofta praktiska (t.ex. “skicka min position” som skickar din plats som SMS/e-post). Det använder nätverkets data men i små paket.
• Tillbehör för förbättrad data: Det finns prylar som utökar funktionerna:
  • Thuraya SatSleeve+ – ett fodral till smartphones (iPhone/Android) som gör att din smartphone fungerar som satellittelefon för samtal, SMS och lågupplöst data. Det ger cirka 60 kbps datatrafik, vilket räcker till meddelandeappar, enklare sociala medier eller lätt surf. 60 kbps är fortfarande långsamt (ungefär en tiondel av 3G-hastighet), men långt bättre än 2,4 kbps. Det är ett av de mer avancerade dataalternativen för handhållen enhet.
  • Satellit-hotspots (Wi-Fi-router): T.ex. Inmarsat IsatHub (Wideye iSavi) är en portabel hotspot – du bär med dig en liten terminal (ungefär iPad-storlek) som ansluter till Inmarsat och skapar ett Wi-Fi-nät till dina enheter. Den kan komma upp till cirka 384 kbps nedladdning, vilket påminner om de första 3G-hastigheterna – duger för mejl med bilagor, lågupplösta foton eller enkel surf. Iridiums GO!-enhet skapar också Wi-Fi-hotspot (men Iridium GO är begränsad till ~2,4 kbps i realtid, men kan batch-komprimera data och praktiskt nå ~20 kbps). Med dessa kan du använda appar eller speciella webbläsare som komprimerar datan för att maximera den lilla bandbredden.
  • BGAN/Certus-terminaler: Inte handhållna, men värda att nämna – Inmarsats BGAN-terminaler och Iridiums nyare Certus-terminaler kan ge hundratals kbps till flera Mbps data (exempel: Iridium Certus ~700 kbps på största modellen, och BGAN HDR ~800 kbps). Dessa är resväsk- eller laptop-stora enheter som ofta används av media för direktuppkoppling. Det är utanför “satellittelefoner” strikt sett, men visar spannet av satellitdatatjänster.

Sammanfattningsvis är handhållna satellittelefoner inte gjorda för intensiv internetanvändning. De funkar för textkommunikation och nödsituationer. Om du försöker surfa på nätet via laptop kopplat till satellittelefon utan komprimering kan en enda webbsida ta väldigt lång tid att ladda (och bli väldigt dyr i datakostnad). Däremot kan du göra det mest nödvändiga via särskilda mejlappar eller komprimerande webbläsare. Många användare kombinerar satellittelefon med tjänster som UUPlus eller OneMail som komprimerar och skickar mejl effektivt via satellit.

Kostnaderna för data är höga – ofta debiterat per minut eller per megabyte. Till exempel kan data via Iridium i praktiken kosta $1+ per minut, vilket bara ger några få kilobyte per minut! Vissa nyare tjänster (som Inmarsat förbetalda enheter) debiterar per megabyte (och det kan bli $6+ per MB utöver basenheten). Så man använder det egentligen bara om det är nödvändigt.

Slutsats: Ja, du kan koppla upp dig mot internet med en satellittelefon, men tålamod krävs. Det fungerar för lågbandbreddsbehov som e-post, textbaserade väderprognoser eller meddelanden. Om du behöver riktigt internet (Zoom-samtal, streaming, stora filöverföringar) behöver du en betydligt dyrare satellitbredbandslösning (som en Starlink-terminal eller BGAN) istället för en handhållen satellittelefon.

Kan jag använda en satellittelefon för att ringa vanliga telefoner och vice versa?

Absolut. Satellittelefoner är kopplade till det vanliga telefonnätet, så du kan ringa vanliga telefonnummer och personer på vanliga telefoner kan ringa till satellittelefonens nummer. Men det finns några saker du bör tänka på:

• Uppringningsformat: När du ringer från en satellittelefon till en vanlig telefon slår du “+ [landsnummer] [nummer]” som nämnts tidigare. Satellitnätet kopplar då samtalet vidare till det allmänna nätet i det land du ringer till. Om du till exempel ska ringa en fast telefon i New York från din satellittelefon slår du +1 212 xxx xxxx. För den du ringer uppfattas det som ett inkommande internationellt samtal (där ditt satellitnummer visas som nummerpresentation).
• Ringa till en satellittelefon: Varje satellittelefon tilldelas ett telefonnummer, ofta med ett särskilt landsnummer som inte är knutet till ett specifikt land. Till exempel börjar Iridium-nummer med +8816 eller +8817 (landsnummer 881 är tilldelat “Global Mobile Satellite System”). Inmarsat-nummer brukar börja med +870 (Inmarsat använder landsnummer 870 globalt). Thuraya-nummer börjar med +88216 eller +882 (också ett speciellt nummerserier för satellit). Globalstar tilldelar ofta nummer inom ett visst land (t.ex. kan en amerikansk Globalstar-telefon ha ett +1-nummer) eller använder +8818/8819 för vissa tjänster, men ofta kan Globalstar-samtal kopplas via lokala nummer. För den som ringer innebär det att ringa till en satellittelefon är som vilket internationellt samtal som helst: du slår utlandsprefixet och hela satellittelefonens nummer. Så om du befinner dig i USA och vill ringa en Iridium-telefon slår du 011 8816 XXX XXXX.
• Kostnad att ringa en satellittelefon: Detta är den stora överraskningen. Att ringa från en vanlig telefon till en satellittelefon kan vara väldigt dyrt, beroende på operatör. Priserna ingår ofta inte i mobilabonnemang eller vanliga utlandspaket. Det är inte ovanligt att operatörer tar $5 till $10 per minut (eller mer) för att ringa ett Iridium- eller Thuraya-nummer. Personen med satellittelefonen betalar vanligtvis inget för inkommande samtal (de har redan betalat dyrt för tjänsten), så det är uppringaren som får stå för kostnaden. På grund av dessa höga kostnader erbjuder vissa satellitnätverk lösningar som tvåstegsuppringning eller ett lokalt nummer:
  • Tvåstegsuppringning (för Iridium): Uppringaren slår först ett speciellt lokalt nummer (för Iridium, ett amerikanskt nummer i Arizona). Sedan får man en röstinstruktion om att ange Iridium-numret, så kopplas samtalet vidare. Uppringaren betalar priset för ett vanligt samtal till Arizona och satellittelefonanvändaren dras för minuter på sitt abonnemang för den vidarekopplade delen (det blir ofta billigare totalt).
  • Lokala accessnummer: Vissa operatörer kan ge satellittelefonen ett lokalt nummer (mot en avgift) i ett visst land, som sedan vidarekopplas till satellittelefonen. Exempelvis ett brittiskt +44-nummer eller amerikanskt +1-nummer som går till din satellittelefon – vilket gör det billigare för vänner/familj att nå dig (de betalar inrikes- eller ordinarie utlandspris och du betalar en minutkostnad för vidarekopplingen).

Sammanfattningsvis kan du alltså ringa mellan satellittelefoner och vanliga telefoner utan problem, men du måste tänka på att det rör sig om internationella samtal. Satellittelefonanvändaren ringer ut som vanligt (de behöver bara använda +landsnummer), och den som ringer in måste ha satellittelefonens globala nummer och vara beredd på höga kostnader om de inte använder någon av genvägarna.

Har satellittelefoner egna telefonnummer eller SIM-kort?

Ja, satellittelefoner tilldelas telefonnummer och de använder SIM-kort (i de flesta fall), precis som mobiltelefoner gör:

• Telefonnummer: Som tidigare nämnts använder många satellittelefoner nummer med särskilda landskoder som är avsedda för satellittjänster. Exempelvis:
  • Iridium: nummer ligger i serierna +881 6 och +881 7. Dessa ingår i landskoden “881” för globala satelliter. Om du har en Iridium-telefon kan ditt nummer se ut så här: +8816 325 XXXXX.
  • Inmarsat: använder landskoden +870 för alla tjänster (tidigare hade man olika koder för olika havsområden, men dessa slogs ihop till 870). En Inmarsat-telefon kan alltså vara +870 773XXXXX.
  • Thuraya: använder vissa nummer i +882- och +88216-serierna (vilket är ytterligare ett block av internationella satellitkoder).
  • Globalstar: Globalstar är lite annorlunda – i många regioner är Globalstars tjänster integrerade med lokala teleoperatörer, så du kan få ett “vanligt” nummer. Till exempel kan en Globalstar-telefon i USA ha ett nummer med +1 landskoden, vilket gör det enklare/billigare för andra i USA att ringa dig (samtalet går via en markbunden gateway och sen vidare till satelliten). I andra regioner kan de också ge lokala nummer eller använda +881. Kontrollera hos operatören; Globalstar marknadsför ofta sina telefoner som utrustade med lokala nummer i Amerika.
  • Andra: Om du använder ett nyare system (t.ex. satellitmeddelandeenheter) kan det hända att du får ett nummer eller bara ett konto utan direkt uppringbart nummer (t.ex. har Garmin inReach-enheter inget ringbart nummer för röstsamtal – de använder ett e-post/SMS-system för textmeddelanden).

Så ja, en satellittelefon har ett unikt telefonnummer som du ger till dem som behöver kunna kontakta dig. Det är viktigt att de förstår att det är ett internationellt samtal för att nå dig (se ovan om kostnader).

• SIM-kort: De flesta satellittelefoner använder SIM-kort, mycket likt ett GSM SIM-kort. Iridium, Inmarsat och Thuraya har SIM-kort som du sätter in i telefonen. SIM-kortet är kopplat till ditt abonnemang (förbetalda minuter eller månadsavtal) och ditt telefonnummer. Det innebär att du ofta kan byta SIM-kort mellan telefoner på samma nätverk. Om du till exempel har två Iridium-telefoner kan du flytta SIM-kortet och använda samma nummer/abonnemang i den andra telefonen (endast en aktiv åt gången, förstås). Detta innebär också att om du hyr eller lånar en satellittelefon, så styr SIM-kortet tjänsten. Vissa operatörer erbjuder SIM-kort som funkar på flera nät (sällsynt); generellt gäller ett nät per SIM. Globalstar-telefoner använder också någon form av SIM-kort i lurarna. Det enda större undantaget var historiskt sett äldre telefonmodeller som vissa tidiga Inmarsat-terminaler, som var fasta stationer. Men alla moderna handhållna enheter har SIM-kort.
  • Om du köper en telefon måste du skaffa ett SIM-kort och abonnemang till den. SIM-kortet kan följa med telefonen om du köper via en operatör, annars får du köpa det separat. När SIM-kortet aktiveras får du ditt nummer och tillgång till tjänsten.
  • Förbetalda SIM: Många satellittelefonanvändare väljer förbetalda SIM-kort – du laddar på ett visst antal enheter (minuter/meddelanden) som gäller under en period. Varje SIM har sitt eget nummer och ett utgångsdatum om du inte laddar på nytt.

Sammanfattningsvis är en satellittelefon mycket lik en olåst GSM-telefon: nummer och tjänst provisioneras via SIM-kortet. Om ditt SIM-kort inte är aktiverat kan telefonen inte ansluta (inte ens till nödsamtal 112 i de flesta fall – mer om det nedan). Att hålla sitt SIM-kort och abonnemang aktivt är alltså avgörande.

Är satellittelefoner lätta att använda?

Överraskande nog ja – att använda en grundläggande satellittelefon är inte svårare än att använda en äldre mobiltelefon. Designen är ofta enkel och fokuserar på samtal/meddelanden. Om du kan använda en mobiltelefon från 90-talet (tänk Nokia eller Motorola-kontaktelefon) kan du använda en satellittelefon. Några punkter om användarvänlighet:

• Gränssnitt: De flesta satellittelefoner har enkla menybaserade gränssnitt, ofta med monokrom eller enkel färgskärm. Vanligtvis finns fysiskt tangentbord. I menyn hittar du kontakter, skriver meddelanden, ser samtalshistorik osv. Gränssnittet är som regel gjort så att det ska kännas bekant för mobilanvändare, men med extra signalstyrkeindikator för satellitlänk. Moderna telefoner som Thuraya X5-Touch är till och med Androidbaserade pekskärmsmodeller (så de kan vara precis som smartphones, men är dyrare). Men de vanligaste modellerna (Iridium 9555/9575, Inmarsat IsatPhone) har tydliga menyer och stora knappar.
• Språk och display: De har stöd för flera språk (engelska, spanska, franska, arabiska, kinesiska m.fl., eftersom de säljs globalt). Skärmarna är ofta gjorda för att kunna läsas i starkt solljus (transreflektiva displayer) så att du ser tydligt ute. Tangentborden är vanligtvis stora eller väl separerade så att du kan slå nummer med handskar på (viktigt i kalla klimat). Små detaljer som detta gör dem användarvänliga även i extrema miljöer.
• Att ringa & sms:a: Som sagt, det fungerar i princip som på en vanlig telefon, förutom att du måste få satellitsignal. När du har täckning är det lika enkelt – det finns högtalare, mikrofon och ibland högtalartelefon. Att skicka SMS kan vara lite mer omständligt pga T9-skrivande, men om du minns att skriva sms på äldre mobiler så är det samma sak här.
• Robusthet: Satellittelefoner är byggda för att tåla tuffa tag, så du behöver inte vara rädd om dem. Du kan använda dem i regn, damm, osv. De är ofta byggda för att klara att tappas och för att fungera i mycket heta eller kalla miljöer. Så vad gäller användarvänlighet behöver du inte oroa dig för att lite regn ska förstöra den – fokusera bara på samtalet. Många modeller är vatten- och dammtåliga (några är helt vattentäta ner till någon meters djup under kort tid). Detta gör att du kan känna dig trygg när du använder den ute i fält.

Sammanfattningsvis kan den allra flesta plocka upp en satellittelefon och använda den med minimal instruktion. De största sakerna att tänka på är: alltid fälla ut antennen, rikta telefonen mot rätt håll för GEO-satelliter, slå i +internationellt format, och ha tålamod medan nätet kopplar upp. När det sitter fungerar det som en vanlig mobil. Många operatörer skickar med en snabbinstruktion som förklarar dessa särskilda punkter och ofta kan du göra ett testsamtal till ett gratisnummer (t.ex. har Iridium ett gratis testnummer för att verifiera att telefonen funkar). Så ja – du behöver inte vara teknisk expert för att använda en satellittelefon.

Vilka specialfunktioner har satellittelefoner (t.ex. SOS-knapp, GPS)?

Många satellittelefoner innehåller några extra funktioner utöver samtal och sms, särskilt med fokus på säkerhet och utomhusanvändning:

• SOS- / Nödknapp: Många satellittelefoner har en programmerbar nödknapp. Till exempel har Iridium Extreme (9575) och Inmarsat IsatPhone 2 båda en SOS-knapp som du kan trycka ner och hålla in vid en nödsituation. Denna knapp kan ställas in till att antingen ringa ett fördefinierat nummer (till exempel en räddningscentral, teamledare osv.) och/eller skicka ett automatiserat nödsms med din position till en uppsättning kontakter. På Iridium Extreme kan ett tryck på SOS också aktivera ett spårningsläge så att räddningspersonal kan se dina positionsuppdateringar. Dessa funktioner är ovärderliga om du till exempel är skadad och inte kan lägga tid på att ringa ett samtal – du kan trycka på SOS och veta att hjälp larmas med dina senaste GPS-koordinater. Vissa tjänster samarbetar med GEOS eller andra samordningscentraler när SOS aktiveras (abonnemang kan behövas för övervakning).
• GPS-mottagare: Praktiskt taget alla moderna satellittelefoner har inbyggd GPS-mottagare. Detta gör att telefonen inte bara kan veta sin position (för att hjälpa nätverket och för användarinformation) utan även inkludera position i meddelanden. Du kan oftast se dina koordinater på skärmen, och många telefoner låter dig skicka din GPS-position via SMS till någon (till exempel ”Här är jag: lat/long”). Detta är användbart för navigation och nödlokalisering. Om du till exempel ringer efter hjälp kan du läsa upp dina koordinater för räddningspersonal. Telefonens GPS kan också användas för enklare waypoints eller kompass i vissa modeller, även om det inte är en fullfjädrad GPS för kartnavigering.
• Spårning och SOS-tjänster: Vissa satellittelefoner och relaterade enheter stödjer kontinuerlig spårning. Du kan till exempel ställa in en Iridium Extreme att skicka spårningssignaler med jämna mellanrum till en portal (används vid expeditioner så familj och vänner kan följa färden). Detta kräver oftast ett särskilt abonnemang eller extern app, men det är en funktion många inte vet att satellittelefoner har.
• Robust konstruktion: Som nämnts är de oftast hållbara – många är klassade enligt MIL-STD-810G (för stötar, vibration, luftfuktighet osv.) och IP65+ för damm/vatten. Iridium Extreme 9575 är särskilt känd som en militärklassad tålig telefon. Det är ingen “funktion” du slår på och av, men det är ett säljargument – den tål sådant som skulle förstöra en vanlig telefon.
• Lång batteritid i standby: Satellittelefoner har ofta mycket bra standbytid (eftersom folk kan bära dem påslagna i väntan på samtal i avlägsna områden). Till exempel skryter IsatPhone 2 med upp till 160 timmar (nästan en vecka) standby. Detta är en egen funktion – du kan ha telefonen påslagen och redo för inkommande samtal eller SOS i flera dagar. Samtalstiden ligger vanligtvis på flera timmar (4–8 timmar beroende på modell). De har ofta batterier med hög kapacitet och ibland finns tillval som soldriven laddare för expeditionsbruk.
• Integritet / kryptering: Inte en direkt användarfunktion, men satellitsamtal är vanligtvis krypterade över luften. Detta är standard på de flesta nätverk för att förhindra avlyssning. (Notera: detta garanterar inte absolut säkerhet – beslutsamma angripare eller myndigheter kan avlyssna med avancerad utrustning, men för normal användning är det säkert. Det finns specialiserade krypterade satellittelefoner för regeringar med end-to-end-kryptering, men det är nischat.) För den genomsnittlige användaren innebär det att satelitkommunikationen inte enkelt kan avlyssnas av amatörer.
• Övriga verktyg: Vissa satellittelefoner har enkla verktyg som väckarklocka, kalender, miniräknare – standard telefonsaker. De har sällan andra finesser (såvida du inte har en hybrid smartphone-satellitenhet som Thuraya X5-Touch, vilken har fulla Android-funktioner).

Sammanfattningsvis har satellittelefoner färre funktioner jämfört med dagens smartphones, men de funktioner som finns är inriktade på tillförlitlighet och säkerhet. SOS-nödfunktion och GPS är de två stora som bokstavligen kan rädda liv i nödsituationer. Om du har en satellittelefon är det klokt att direkt programmera SOS-knappen med en nödkontakt eller larmtjänst när du skaffar telefonen, och testa (många telefoner har testläge för SOS så man inte faktiskt larmar myndigheterna vid uppsättning).

Hur länge håller batteriet i en satellittelefon?

Batteritiden hos satellittelefoner är ganska bra i standby och måttlig under samtal:

• Standbytid: De flesta handhållna satellittelefoner anger standbytider på cirka 30–100 timmar eller mer, beroende på modell och nätverk. Till exempel har Inmarsat IsatPhone 2 en utmärkt standbytid på upp till 160 timmar (ungefär 1 vecka) om den är påslagen i väntan på samtal. Thuraya XT-LITE erbjuder cirka 80 timmar standby. Iridium Extreme 9575 ligger på 30–54 timmar standby beroende på batterimodellen. Globalstars GSP-1700 ligger på runt 36 timmar. Detta gäller under bra nätverkssignal – om telefonen hela tiden söker signal (t.ex. om du lämnar den påslagen inomhus utan signal) drar det batteriet snabbare. Standby innebär att telefonen är påslagen och inloggad men inte används för samtal.
• Samtalstid: Det är vanligtvis 3 till 8 timmar kontinuerligt samtal, beroende på enhet och batteri. Exempel: Iridium 9575 Extreme – cirka 4 timmar samtal på ett standardbatteri. Iridium 9555 liknande ~3,5–4 timmar. Thuraya XT-LITE – upp till 6 timmar samtal. Inmarsat IsatPhone 2 – upp till 8 timmar samtal (har kraftigt batteri). Globalstar GSP-1700 – runt 4 timmar samtal. Så i regel ett par timmars samtalsanvändning på en full laddning. Tänk på att satellitsamtal ofta är korta (av kostnadsskäl), så i praktiken kan en laddad satellittelefon räcka flera dagar om du bara gör ett par korta samtal om dagen.
• Faktorer som påverkar batteritiden: Användning av telefonen i extrem kyla kan försämra batteriprestandan (bär den nära kroppen i kyligt väder och ta bara fram den när du ska använda den). Mycket GPS-användning eller användning av bakgrundsbelysningen drar också mer batteri. Att logga in på nätet efter att man slagit på telefonen drar mer ström en kort stund. Men överlag är dessa batterier designade för att hålla bra laddning vid lång standby.
• Laddning: Satellittelefoner levereras med AC-laddare och ofta även DC-laddare för bil. Många expeditionsanvändare har med sig soldriven laddare eller powerbanks för att kunna ladda i fält. Telefonerna använder proprietära (oftast litiumjon-) batterier och du kan köpa extra. Det rekommenderas ofta att ha ett extra batteri om du ska vara borta från elnätet länge. Exempelvis kan det vara bra att hålla ett batteri varmt innanför innerjackan medan du använder det andra i riktigt kalla förhållanden.
• Livslängd: Litiumbatterier försämras över några år. Ett nytt batteri kan ge dig 8 timmar samtalstid, men efter några år kan det ha gått ner till 6 timmar. Om du är beroende av din satellittelefon, överväg att byta batteri vartannat år eller så, eller om du märker tydligt sämre batteritid.

I praktiken kan en fulladdad satellittelefon ligga påslagen i ett par dagar till en vecka för att kunna ta emot samtal. Om du bara slår på den när du behöver den räcker batteriet mycket längre sett till antal kalenderdagar. Många sparar på batteriet genom att hålla telefonen avstängd och bara slå på den vid förbestämda tider eller vid samtal (inkommande samtal är sällsynta om de inte är inplanerade). Men om du behöver ha den påslagen hela tiden för nödsituationer, bör du räkna med att få ut några dagars drift som bäst utan laddning (IsatPhone2 är bäst här med nästan 7 dygns standby).

Kostnader och abonnemang

Hur mycket kostar det att köpa en satellittelefon?

Satellittelefoner är dyrare än vanliga mobiltelefoner, men priserna har gått ner de senaste åren. Kostnaden beror på märke/modell och om du köper nytt eller begagnat. Här är cirka-priser (i USD) för populära modeller:

• Iridium Extreme 9575: ca $1 400 (high-end, tålig global telefon).
• Iridium 9555: ca $1 000–$1 200 (den något äldre Iridium-modellen, lite billigare än Extreme).
• Inmarsat IsatPhone 2: ca $1 000 (ofta runt $700–$1 000; en källa listar cirka $1 080). Ibland kan du hitta den på rea för mindre.
• Thuraya XT-LITE: ca $600–$800 (runt $650). Thurayas mer avancerade modeller (XT-Pro, X5-Touch smartphone) kan kosta mer (uppåt $1 000), men XT-LITE är ett populärt, prisvärt val i Thuraya-regioner.
• Globalstar GSP-1700: ca $500 (med abonnemang). Ofta ser man erbjudanden där telefonen kostar $499 om du tecknar ett abonnemang rfgear2go.com. Rekommenderat pris kan vara högre om den köps lös (vissa sajter anger $750+), men Globalstar subventionerar den ofta. Äldre Globalstar-modeller eller renoverade enheter kan ligga på $300–$500 satellitephonerental.com.
• Garmin inReach (satellitkommunikator, ej för röst): $300–$450 (bara nämns som ett alternativ för endast-text-enheter).
• Hyra: Du måste inte köpa – du kan hyra satellittelefoner från olika leverantörer. Hyreskostnaden ligger runt $8–$15 per dag. Till exempel kan det kosta runt $9 per dag eller $60 per vecka att hyra en Iridium-telefon. Det kan vara ekonomiskt vid kortare resor när du bara behöver telefonen en vecka eller två.

Priser kan variera och paketpriser förekommer (vissa återförsäljare erbjuder en telefon med samtalsminutspaket). Dessutom finns begagnade satellittelefoner ofta ute till försäljning – en begagnad äldre Iridium eller Thuraya kan hittas för ett par hundra dollar. Kontrollera bara så att enheten fungerar och inte är anmäld stulen (satellitleverantörer kan svartlista en stulen enhets IMEI).

Tänk på att att köpa telefonen är en del – du måste också budgetera för tjänsten (SIM-kort, samtalstid) som också kan vara avsevärd (mer om detta nedan). Men kostnaden för själva enheten är en engångskostnad. Telefonerna är hållbara och kan hålla i många år, så ofta är den största kostnaden över tid tjänsten, inte hårdvaran.

Här är en snabb jämförelse av några enhetskostnader och specifikationer:

(Priserna är ungefärliga för nya enheter; gatupriser kan variera. Enligt senaste data, i USD.)

Om dessa priser känns höga, kom ihåg att satellittelefoner tillverkas i lägre volymer än mobiltelefoner och har specialiserad teknik, samt ofta inkluderar någon nivå av subventionering för nätverksinfrastrukturen. De avancerade modellerna är byggda mycket robusta, vilket också höjer priset. Om du bara behöver den för ett äventyr, kan det dock bli betydligt billigare att hyra eller köpa begagnat.

Hur mycket kostar samtal och sms med en satellittelefon?

Satellit-samtalstid är dyrt jämfört med mobiltelefoni. Exakta kostnader beror på leverantör och abonnemang, men typiska siffror är:

• Röstsamtal (utgående): Ungefär 1 till 2 USD per minut på de flesta nätverk med ett standardabonnemang. Till exempel debiterar Iridium ofta cirka 1,00 till 1,50 USD per minut för utgående samtal (om man köper ett paket eller på ett abonnemang kan det vara något lägre). Inmarsat kan vara något billigare eller liknande (~0,80 till 1,50 USD/min beroende på abonnemang och om du ringer till en fast telefon eller en annan satellittelefon). Thuraya kan vara billigare inom regionen – ibland 0,5 till 1,00 USD/min för samtal inom sitt nätverk eller till fasta telefoner, men dyrare vid samtal utanför region eller till ett annat satellitnät. Några exempel: en leverantörs Iridium grundabonnemang har extra minuter för 0,99 USD/min. Förbetalda värdebevis motsvarar ofta omkring 1,20 USD/min. VIKTIGT: Om du ringer från din satellittelefon till en annan satellittelefon på ett annat nätverk, kan det bli extremt dyrt (ofta 5–10 USD per minut) – t.ex. Iridium till Thuraya debiteras till premiumpris (eftersom samtalet går via internationella gateways). Vanligtvis ringer du mestadels till vanliga telefoner eller andra satellittelefoner på samma nätverk.
  • Inkommande samtal: Du (satellittelefonanvändaren) debiteras vanligtvis inte för inkommande samtal till din satellittelefon (det är den som ringer som betalar den höga kostnaden för att nå dig). Så du kan låta någon ringa upp dig och prata, medan kostnaden hamnar hos dem. Dock, om du använder ”two-stage dialing” eller en vidarekopplingstjänst, kan du själv få viss kostnad för inkommande (t.ex. Iridium tvåstegs inkommande samtal kostar satellitanvändaren 1 USD/min). Kontrollera abonnemangsdetaljerna.
• SMS (textmeddelanden): Vanligtvis cirka 0,5 till 1 USD per meddelande när det skickas från satellittelefonen. Vissa abonnemang tar mindre; exempelvis anger Global Satellite (en leverantör) sms-priser runt 0,10 USD styck på vissa abonnemang, vilket är lågt. Iridium är ofta cirka 0,5 USD per 160-teckens meddelande vid ”pay-as-you-go”. Inmarsat ligger runt 0,5 USD också. Thuraya är ofta billigare, cirka 0,25 USD. Men det kan variera. Inkommande SMS till satellittelefonen är oftast gratis (du betalar inte för att ta emot).
• Data: Data debiteras vanligtvis per minut eller per megabyte. Till exempel kanske ett Inmarsat förbetaltkort debiterar 9 enheter per MB (och en enhet kan motsvara ca 1 USD), alltså ~9 USD per MB. Eller Iridium kan i praktiken debitera 1,30 USD per minut för data (och då överför du väldigt lite data per minut – 2,4 kbps!). Det är komplext, men kort sagt kan datatrafik snabbt bli dyr om du försöker annat än några mejl. Vissa nya abonnemang, som Iridium Certus, har datapaket, men för handhållen användning skickar du troligen bara några mejl vilket kan kosta några dollar styck i samtalstid.
• Abonnemang vs Förbetalt:
  • Förbetalt: Du köper ett paket med minuter eller enheter. Till exempel kan du köpa ett Iridium-förbetaltkort med 75 minuter för 150 USD (giltigt 30 dagar) – effektivt 2 USD/min. Större paket ger bättre pris (t.ex. 500 minutkort för 600 USD = 1,20 USD/min). Förbetalda enheter dras ofta olika beroende på typ av användning: samtal till annat satellitnät kan kosta 5 enheter/min, ett sms 0,5 enhet, osv, så man måste kolla omvandlingen. Förbetalt är bra om du vill begränsa kostnaden och slippa månadsavgift vid icke-användning.
  • Månadsabonnemang (efterbetalt): Du betalar en månadsavgift och får antingen ett paket med minuter eller möjlighet att använda och bli debiterad löpande. T.ex. 70 USD/månad kan inkludera 10 minuter och sedan 1,20 USD per extra minut. Det finns högre nivåer, t.ex. 150 USD/månad för 100 minuter, osv. Använder du den mycket året runt kan abonnemang bli mer ekonomiskt. Behöver du den bara några månader om året är förbetalt eller säsongsavtal bättre. Vissa leverantörer har ”upphängt läge” för en låg avgift under låg-säsong.
• Samtal från fast/mobil till satellittelefon: Som nämnts, det är den som ringer som får betala det höga priset. Detta påverkar inte din samtalstid (om du inte använder specialtjänst för inkommande), men det är klokt att varna människor för att inte ringa din satellittelefon i onödan, eftersom deras räkning kan bli chockerande hög (t.ex. 10 USD/min på deras faktura). Som satellittelefonanvändare kanske du kan bestämma att du ringer upp dem istället för att de ska slippa kostnaden.

Exempelscenario: Antag att du har en Iridium-telefon med förbetalt SIM-kort. Du köper ett 200-minuters, 6-månaders värdebevis för 400 USD. Det blir effektivt 2 USD/minut. Om du använder 20 minuter till samtal och skickar 10 sms på en resa, har du använt 40 USD för samtal och kanske 5 USD för sms. Outnyttjade enheter försvinner efter 6 månader om du inte fyller på. Alternativt, med månadsabonnemang, kan du betala 50 USD/månad även om du inte använder den, men minutpriset kan vara något lägre.

Observera också att hyror ofta debiterar per minut (utöver hyresavgiften). T.ex. hyra en telefon i en vecka för 60 USD, samtal kan då kosta 1,50 USD/min och sms 0,50 USD styck med hyresabonnemang.

Det är klokt att kontrollera med leverantörerna för aktuella priser eftersom konkurrens ibland pressar priserna. Det finns också regionala abonnemang: t.ex. har Thuraya en “NOVA”-zon där samtal inom vissa länder är billigare. Inmarsat har regionala paket för vissa områden. Om du bara behöver telefonen inom en region, fråga om det finns ett rabatterat abonnemang för det (ibland finns Afrika- eller Alaska-abonnemang med lägre minutpris).

Sammanfattning: budgetera cirka 1 till 2 USD per minut för samtal och cirka 0,5 USD per sms, om du inte har ett specialpaket. Satellitkommunikation är dyrt, men om det bara används vid nödläge eller för incheckning kan totalkostnaden hållas rimlig. Kontrollera alltid aktuella priser hos din leverantör för att undvika överraskningar på fakturan.

Måste jag betala månadsvis för en satellittelefon eller finns det förbetalda alternativ?

Du måste inte nödvändigtvis betala månadsvis; både förbetalda (pay-as-you-go) och efterbetalda (månadsabonnemang) alternativ finns:

• Månadsabonnemang (Efterbetalt): Detta är som ett mobilabonnemang. Du tecknar ett abonnemang som faktureras varje månad. Vanligtvis betalar du en grundavgift som kan inkludera några minuter, därefter betalar du för extra användning. Till exempel kan ett Iridium-abonnemang vara 70 USD/månad inklusive 10 minuter, extra minuter för 1 USD styck. Dyrare paket ger fler minuter. Fördelar: ditt nummer är aktivt, du slipper ladda värdebevis och tjänsten är alltid redo. Om du ofta använder telefonen eller alltid behöver den tillgänglig för inkommande samtal är abonnemang bäst. Vissa abonnemang erbjuder även t.ex. dedikerat USA-nummer (mot extra avgift), detaljerad fakturering osv. Nackdel: du betalar varje månad, oavsett om du använder den. På ett år kan det bli hundratals dollar även om du knappt använder den. Vissa leverantörer erbjuder säsongsspärr (t.ex. låg avgift för att hålla kontot aktivt utan användning vid låg-säsong).
• Förbetalda värdebevis/SIM (Förbetalt): Här köper du en block med samtalstid/enheter som har en giltighetstid. T.ex. kan du köpa ett “50 enheters-kort”, “500 enheters-kort” osv. Dessa enheter översätts till minuter eller sms (varje nätverk har sin omvandling – ofta 1 enhet = 1 samtalsminut, 0,5 enhet = 1 sms osv för samtal inom samma nätverk). Förbetalt är perfekt för tillfällig användning eller kortare behov. Du laddar SIM-kortet med tillräckligt med enheter för resan. Om du får slut kan du ofta fylla på på distans (online eller med kod). Värdebevisen har giltighetstid (t.ex. 30 dagar, 90 dagar, 1 år för större paket). Om du inte använder enheterna innan dess, försvinner de (vissa tillåter överföring om du fyller på innan de går ut). Fördelen är att du inte har någon månadsskostnad. Du betalar i förskott – inga överraskningar. Om du bara behöver telefonen på några expeditioner per år är förbetalt kostnadseffektivt. Men om du vill ha telefonen aktiv året runt för inkommande samtal måste SIM-kortet hållas aktivt (vilket kan innebära att man behöver ladda på innan giltigheten går ut, även vid låg förbrukning). Vissa nätverk har ett minsta årligt påfyllnadskrav för att hålla det aktivt. Exempelvis kan Inmarsat kräva att man fyller på årligen.
• Hybrid- / Årsabonnemang: Vissa leverantörer erbjuder årliga förbetalda paket (betala engångsbelopp, få viss mängd minuter giltiga i ett år). Till exempel 1 000 enheter giltiga i 12 månader för ~1 150 USD – bra för måttlig användning utan månadsavgift. Andra har “nödpaket” där du betalar en låg månadsavgift för minimal tjänst, bara för att hålla den aktiv, och ett högre minutpris om du använder den.

Enligt en källa: “Iridium erbjuder efterbetalda abonnemang från cirka 72 USD per månad … Inmarsat och Thuraya erbjuder liknande månadsabonnemang från 50–150 USD beroende på användning”. Samtidigt finns förbetalda alternativ på alla dessa nätverk också.

Så, betalar du månadsvis? Endast om du väljer en månadsplan. Om du föredrar att inte göra det, kan du absolut köra på förbetalt och ha ingen löpande räkning – du fyller bara på när du behöver. Många som bara använder telefonen sporadiskt väljer förbetalt för att undvika återkommande kostnader.

En sak att notera: om tiden för ett förbetalt SIM-kort löper ut och du inte fyller på, kan SIM-kortet inaktiveras efter en respittid. Du kan då förlora telefonnumret eller behöva betala en avgift för återaktivering. Om det är viktigt att behålla samma nummer, håll koll på utgångsdatum. För en “nöd” satellittelefon som sällan används är en strategi att köpa precis tillräckligt med förbetalt för att hålla den aktiv och testa den ibland, eller välja en billigare årsplan.

Sammanfattningsvis, flexibiliteten finns – månadsabonnemang för frekventa eller tunga användare, och förbetalt för sporadisk användning. Du kan välja det som passar din budget och användningsmönster.

Kan jag hyra en satellittelefon istället för att köpa en?

Ja. Det går utmärkt att hyra satellittelefon och det är ett bra alternativ om du bara behöver den tillfälligt. Många sattelefon-leverantörer och även uthyrningsbutiker för friluftsutrustning hyr ut satellittelefoner.

Så här fungerar hyran: Du bokar vanligtvis en telefon för den period du behöver och betalar ett dags- eller veckopris. Till exempel är vanliga priser cirka 8–15 dollar per dag, ofta med veckopaket runt 50–100 dollar per vecka. En Iridium-telefon kan exempelvis kosta 9 dollar/dag enligt en källa. Ibland har de en minsta hyresperiod, t.ex. en vecka. Hyran omfattar vanligtvis SIM och ett tillfälligt telefonnummer, och du betalar separat för användning (samtal/sms) eller så ingår vissa minuter.

Samtalsavgifter vid hyrtelefon: Minutkostnaden vid hyra kan vara något högre eller motsvara ett vanligt abonnemang. Till exempel kan en hyra ta ut 1,50 till 2 dollar per minut. Ofta dras detta från en deposition eller debiteras ditt kort efter återlämning. Vissa hyror inkluderar några fria minuter. Kontrollera alltid användningsavgifterna så du inte blir överraskad – att hyra undviker hårdvarukostnaden, men samtalstaxan är densamma.

Deposition/Försäkring: Uthyrare tar oftast en säkerhetsdeposition (eftersom telefonerna är dyra). Detta kan vara 500 dollar eller mer, eller bara en reservation på kreditkortet som hävs när telefonen lämnas tillbaka i gott skick. Vissa erbjuder försäkring mot skador/förlust mot en extra kostnad.

Vad du får: Vanligtvis innehåller hyressatsen telefonen, batteri, laddare (kanske både nät- och billaddare) och ofta en liten extern antenn eller ett handsfree-kit. De ger instruktioner och supportkontakt. Du får ett telefonnummer för hyresperioden. Pålitliga uthyrare har testat och laddat telefonerna innan du får dem.

När man ska hyra: Om du bara behöver en satellittelefon för en kort resa (några veckor till ett par månader) så är det betydligt billigare att hyra än att köpa. Till exempel kan en två veckors resa kosta ungefär 100 dollar i hyra jämfört med 1 000 dollar för att köpa en telefon. Men om du planerar flera resor eller längre expeditioner kan det till slut bli billigare att köpa. Folk hyr ofta för enstaka äventyr, medieuppdrag, seglatser osv. Om du vill testa ett särskilt nätverk eller en enhet innan köp är hyra också ett bra val.

En sak: Boka i förväg, särskilt under högsäsong (exempelvis under sommarexpeditioner eller orkansäsongen) då tillgången kan minska. Det går ofta att få telefonen skickad hem eller hämta på företagets adress. Vissa flygplatser eller friluftsaffärer i äventyrscentra hyr också ut.

Kort sagt, hyra är ett smidigt och bekvämt alternativ om du bara behöver en satellittelefon tillfälligt. Räkna bara med både hyresavgift och minutkostnader i din budget. Och kom ihåg att lämna tillbaka i tid; sena återlämningar ger oftast extra avgifter.

(Bonustips: Om du bara behöver kunna skicka ett nödsms och inte ringa, hyr vissa platser ut satellit-messengers som Garmin inReach – billigare per dag. Men för fullständig telefoni är satellittelefon-hyra rätt väg.)

Kostar det verkligen 10 dollar i minuten att ringa till en satellittelefon?

Det kan vara så, ja, beroende på uppringarens operatör. Detta brukar chocka folk. De höga priserna gäller särskilt samtal från traditionella telenät till satellitnummer (särskilt med “internationella” satelitkoder som +881 eller +870).

För att förklara: om någon ringer din satellittelefon från fast eller mobiltelefon, registrerar deras operatör det som ett internationellt samtal till ett särskilt landsnummer och tar betalt därefter. Många operatörer hanterar Inmarsat/Iridium-nummer som premium-zoner. I USA kan mobiloperatörer ta 5 till 15 dollar per minut till dessa satelitkoder. Vi har sett rapporter (och Reddit-diskussioner) där någon ringt ett Iridium-nummer och fått 10 dollar/minut på mobilräkningen. Det är inte ovanligt.

Varför så dyrt? Samtalet måste gå via gateway-stationer som skickar vidare till satellitnätet, och dessa ingår inte i vanliga operatörsavtal – satellitoperatören tar ut en hög avgift som operatören skickar vidare (plus ett påslag). Det finns heller ingen konkurrens för dessa samtalsvägar.

Hur undvika kostnaden: Som sattelefonanvändare kan du:

• Använda tvåstegsuppringning (gäller vissa nät, t.ex. Iridium) som nämnts ovan, så att uppringaren bara betalar för ett inrikes samtal och du betalar för sändningen.
• Skaffa en lokalnummerstjänst: vissa leverantörer erbjuder tjänster där din sattelefon kopplas till ett vanligt nummer (t.ex. amerikansk riktnummer 480 för Iridium). Då ringer uppringaren det numret och betalar normal taxa (eller vanlig internationell om de är utomlands), och tjänsten kopplar vidare till din sattelefon. Då blir det du som betalar forwarding-kostnaden (t.ex. 1,50 dollar/minut), men det skonar uppringaren från skyhöga kostnader. Bra för företag om du vill att kunder ska kunna ringa utan att få en chockräkning – du subventionerar det hela.
• Om någon måste ringa dig direkt, be dem kolla vad deras operatör tar för samtal till ”Inmarsat” eller ”Iridium” så de inte blir överraskade. Annars kan de skicka sms så du ringer upp – ett sms till satellit kan kosta dem 50 cent, så ringer du upp (din kostnad, men ofta lägre än vad de betalat).

Samtal från satellittelefon till vanlig telefon: Här betalar du med din samtalstid (ofta ca 1–2 dollar/minut), och mottagaren betalar inget extra (de får ett vanligt internationellt samtal, eventuellt inom sina fria minuter om deras plan medger det). Ofta är det alltså bättre att sattelefon-användaren ringer upp om det ska bli ett längre samtal.

Sammanfattning: 10 dollar/minut-scenariot är verklighet hos vissa operatörer och ska tas på allvar. Det finns sätt att undvika detta med speciella uppringningsmetoder. Många guider betonar detta för att undvika räkning-chock.

Till exempel, en referens: “Networks charge up to $10.00/minute to call a satellite phone number…” – ja, det är välkänt i branschen. Det är en anledning till varför man sällan ringer sattelefoner direkt om det inte är nödvändigt.

Slutsats: Om du ger ditt satellitnummer till familj eller kollegor, se till att de inte bara ringer spontant om det inte är brådskande. Använd sms, förhandsöverenskomna samtal eller alternativen ovan för att hålla nere kostnaderna. Detta är en udda aspekt av sattelefoner grundad i hur telekombolagen hanterar dessa samtal.

Legalitet och säkerhet

Är det lagligt att använda satellittelefon? (Och var är det olagligt eller reglerat?)

I de flesta länder är ja, satellittelefoner lagliga att äga och använda. Det finns dock några noterbara undantag och restriktioner på vissa platser i världen. Det är viktigt att känna till dessa om du planerar att resa med en satellittelefon, då brott mot förbud kan ge allvarliga konsekvenser (inklusive arrestering för spionage i värsta fall).

Länder som förbjuder eller begränsar satellittelefoner:

• Indien: Mycket reglerat. I Indien får privatpersoner inte använda satellittelefon fritt. Endast tjänster via statligt godkänt nätverk (Inmarsat via statlig gateway) är tillåtet med särskilt tillstånd. Att ta in en Iridium, Thuraya eller annan otillåten sattelefon till Indien kan leda till gripande och beslagtagning. Turister har gripits för att de haft med sig sattelefon på flygplatser. Om du måste ha en, behövs tillstånd från Indiens Department of Telecommunications, men för de flesta är det enklast att lämna telefonen hemma.
• Kina: Olagligt att inneha satellittelefon utan särskilt tillstånd. Kina ser dem med misstänksamhet (även många GPS-enheter). Staten vill kontrollera kommunikationen; otillåtna sattelefoner ses som verktyg för att undvika övervakning. Ta absolut inte med en till Kina om den inte är förhandsgodkänd för expedition och deklarerad. Utrustning har beslagtagits vid tullen. Kina har dessutom bra mobilnät och förväntar att du använder det (om än med censurerat internet).
• Bangladesh: Helt olagligt. Innehav kan leda till fänglse.
• Myanmar (Burma): Tidigare förbjudet under militärjuntan. Efter vissa reformer något lindrat, men fortfarande känsligt. Senaste information är att du bör söka tillstånd från burmesiska myndigheter. Utgå från att det är förbjudet om det inte tydligt tillåts.
• Kuba: Förbjudet utan tillstånd från myndighet. Du kan inte ta med sattelefon till Kuba utan tillstånd från Ministry of Communications apollosat.com. De ser sattelefon som subversivt kommunikationsverktyg (som kringgår statens kontroll). Om du åker fast kan du gripas och anklagas för spionage apollosat.com.
• Nordkorea: Helt förbjudet. Blir du påkommen riskerar du definitivt att gripas. Efter incidenter har Nordkorea även stört och spårat satellittelefonsignaler vid gränser. Tänk inte ens tanken att ta med en dit.
• Ryssland: Tillåtet men du måste registrera telefonen och dess SIM hos myndigheterna (Roskomnadzor) i förväg. Ryssland förbjuder dem inte men vill ha kontroll. Endast vissa modeller/leverantörer kan säljas lagligt. Vid införsel måste den deklareras. Att använda oregistrerad sattelefon i Ryssland kan leda till problem, särskilt nära känsliga platser.
• Sri Lanka: Kräver licens från telemyndighet för införsel. Förmodligen en kvarleva från inbördeskriget. Journalister kan få tillstånd i förväg.
• Tchad: Olagligt på grund av säkerhet (oro för terroristbruk). Telefonen kan konfiskeras och du kan gripas.
• Sudan: Kraftigt reglerat; kan konfiskeras vid tullen, måste deklareras på visumansökan.
• Libyen: Vid ett tillfälle (2011) var Thuraya-telefoner förbjudna (rebeller använde dem). Oklart läge nu, men riskabelt. Kontrollera aktuella regler eller undvik.
• Nigeria (norra regionen): Förbud infördes i Borno-regionen under Boko Haram-konflikten. Nationellt inget totalförbud, men myndigheterna kan granska användningen.
• Övriga: Flera länder i Mellanöstern och Afrika kan ha tillfälliga eller lokala förbud, oftast relaterade till säkerhetsläget.

För större delen av Europa, Amerika, Östasien etc. är satellittelefoner lagliga. Exempelvis är de lagliga i EU, Nordamerika, Australien, Japan m.m. I vissa länder som Egypten var de tidigare reglerade men numera har turister använt dem (dock rekommenderas att deklarera). Kolla alltid den senaste reseråden för landet du ska till – regler kan ändras, särskilt om det politiska läget förändras.

Varför förbuden? Regeringar förbjuder eller begränsar satellittelefoner oftast av säkerhets- och kontrollskäl. Satellittelefoner kringgår lokala telenät, så myndigheter kan inte enkelt övervaka kommunikationen. I områden med uppror eller hårda regimer är man rädd att satellittelefoner kan användas av rebeller, spioner eller för att läcka information. Till exempel hänvisade indiska myndigheter till användandet av Thuraya-telefoner av terrorister vid attackerna i Mumbai 2008 som en anledning till hård kontroll. Kina och Kuba vill helt enkelt inte ha okontrollerad kommunikation. Det handlar alltså mycket om att inte tillåta en kanal för kommunikation som de inte kan bevaka. Dessutom har vissa länder bara statliga gateways (Indien tillät nyligen Inmarsat via BSNL) – de vill ha kontroll/intäkter från satellittjänster.

Straff: Om du bryter mot dessa förbud kan det innebära allt från konfiskering och böter till fängelse och anklagelser om spioneri. Det är allvarligt. Ett känt exempel: 2012 fängslades några turister i Indien i några dagar för att de hade en Thuraya-telefon. En journalist i Iran (också ett känsligt land) råkade ut för allvarliga problem för en satellit- Thuraya-telefon för några år sedan.

Så slutsatsen: Kolla reglerna innan du reser med en satellittelefon. Ett säkert sätt är att kontakta landets ambassad eller kontrollera om de kräver tillstånd. I vissa länder (t.ex. Indien) kan du ansöka om tillstånd i förväg (men som turist beviljas det sällan om du inte har särskilda skäl). Om det är helt förbjudet, ta inte risken – hyr/ordna en telefon på plats om möjligt med tillstånd eller använd andra alternativ.

apollosat.com (t.ex. visar på restriktionerna: Kuba kräver tillstånd och Indien tillåter endast Inmarsat med tillstånd, annars risk för gripande).

Kan satellittelefonsamtal avlyssnas eller spåras? Är de säkra?

Säkerhet: Satellittelefoner ger en rimlig nivå av integritet men de är inte 100 % spionsäkra. De flesta satellitnätverk använder kryptering i radiolänken:

• Iridium använder till exempel egenutvecklad kryptering för rösttrafik över luften, vilket gör det svårt för någon utan mycket specialutrustning att avlyssna tridon.com.
• Inmarsat och Thuraya använder också kryptering (t.ex. algoritmer som GMR-2). Men: det har funnits tillfällen då forskare knäckte äldre Thuraya/Inmarsat-krypteringssystem (GMR-1/GMR-2-chiffer) i labbmiljö, vilket betyder att en motiverad angripare med rätt utrustning i teorin kan dekryptera i realtid. Men det är inte enkelt – det är inget som gemene man eller en vanlig myndighet kan göra direkt. Det krävde stor beräkningskraft när det demonstrerades.
• Regeringar: Det är känt att sofistikerade underrättelsetjänster (NSA m.fl., eller nationella myndigheter i Ryssland/Kina) troligen kan avlyssna och dekryptera vissa satellittelefonsamtal, eller åtminstone identifiera och lokalisera användningen. Faktum är att en anledning till att auktoritära regimer förbjuder satellittelefoner är just att de är svårare (inte omöjliga, men svårare) att avlyssna än vanliga mobiler tridon.com. Dessutom kan satellittelefonsändningar spåras med radiopejling, så om någon letar kan de hitta din plats (signalerna kan fångas upp av närliggande sensorer eller till och med satelliter). Det har t.ex. rapporterats att indiska armén kunde upptäcka satellittelefonaktivitet nära gränser.
• Spårning: Telefonens egen GPS kan skicka din plats om du själv gör det eller om SOS aktiveras. Men även utan detta registreras var du är – själva satellitnätet vet ungefär var du befinner dig (utifrån spotbeams eller timing). Informationen är inte publik, men polisen kan kräva ut uppgifter om positioner eller samtalsloggar. I konfliktzoner kan militär underrättelsetjänst rikta in sig på radiosändningar och pejla in källan. Ta aldrig för givet att en satellittelefon är osynlig – i ett land där det är olagligt kan bara att slå på den trigga larm om övervakning finns (t.ex. kan signalen plockas upp av avlyssningsstationer).
• För den vanliga användaren gäller att praktisk säkerhet är att ditt samtalsinnehåll inte kan avlyssnas av vem som helst. Det är säkrare än okrypterad radio (t.ex. analoga komradioapparater). Tridon Communications noterar att ”samtal via satellittelefon är generellt säkra; krypteringen gör avlyssning svårare än på vanlig mobil” tridon.com. Det duger i regel för affärs- eller privatkonfidentialitet. Men om du är ett högriskmål, utgå från att stora stater kan lyssna om de verkligen vill.

Om maximal säkerhet krävs finns speciella krypterade satellittelefoner (som GSMK CryptoPhone eller myndighetsutrustning) som har fulländad kryptering hela vägen. Dessa är utanför normal användningsram.

Slutsats: Att använda satellittelefon för vanliga samtal är ganska privat och säkert mot tillfällig avlyssning. Däremot bör du utgå från att själva användandet av satellittelefon kan vara känt för myndigheter och att avancerade underrättelsetjänster kan avlyssna innehållet om du är intressant. Så i ett land där de är förbjudna är problemet mest att bli upptäckt med den, snarare än att någon lyssnar på ditt samtal med mamma. Om legalitet eller yttersta hemlighet är viktigt – planera därefter (och använd kanske andra säkra tjänster, som satellitmessenger med kryptering, kodord, etc.).

Kan jag ringa nödnummer (112/911) med satellittelefon?

Ja, i många fall kan du ringa nödnummer på en satellittelefon, men hur det fungerar varierar beroende på nätverk och plats:

• Universella nödnummer: De flesta satellittelefoner känner igen standardnödsamtal som 911 (Nordamerika) eller 112 (internationellt) och kopplar dem korrekt. Till exempel är Iridium-telefoner programmerade så att 911-samtal går till en dedikerad larmcentral (driven av t.ex. GEOS/Intrado) för hjälp. I USA kopplas ett 911-samtal från Iridium till en larmcentral där du får beskriva situation och position – de kopplar dig sedan till rätt lokal räddningstjänst (eller samordnar insatsen själva). Detta eftersom Iridium måste erbjuda denna tjänst enligt FCC:s regler i USA. Om du slår 112 på Inmarsat eller Thuraya kopplas det på liknande sätt till en global eller regional nödcentral. På vissa nätverk fungerar både 112 och 911.
• Begränsningar beroende på plats: Avgörande är att nödnumret endast fungerar i områden där leverantören har koppling. T.ex. är Iridiums 911-tjänst via Intrado för USA (alla 50 delstater/DC). Slår du 911 utanför USA på Iridium kan det bara bli ett meddelande om att tjänst saknas och du får rådet att ringa ett lokalt nödnummer. Enligt Apollo Satellite krävs ibland att du själv känner till rätt nummer (t.ex. respektive lands nödnummer eller sjöräddningscentral). Sjöfarare kan t.ex. ringa direkt till Maritime Rescue Coordination Centre (MRCC), eller en äventyrare i Nepal till en helikopterräddning.
• SOS-tjänster: Många satellittelefonanvändare har abonnemang på SOS-bevakningstjänster (som GEOS, numera Garmin IERCC). Om du har en SOS-knapp och trycker på den går larmet till en särskild larmcentral som jobbar dygnet runt och, så länge de får din GPS-position, koordinerar räddning. Detta är separat från 911 men har samma syfte. Det kan jämföras med en privat nödlinje inbyggd i vissa enheter (Garmin inReach t.ex. har det automatiskt; för telefoner behöver du kanske beställa tjänsten separat).
• Direkta nödnummer: Du kan alltid ringa direkt till särskilda larmcentraler via satellittelefonen. Exempelvis +1-703-255-3000, USA:s Coast Guard globala nödnummer för sjöfolk. Eller britternas sjöräddning har ett eget nummer, etc. Vet du rätt nummer kan du ringa dem som ett internationellt samtal. Vissa länder har särskilda nödnummer tillgängliga för satellittelefon. För sjöfarten är det också vanligt att använda DSC-nödanrop eller EPIRB, men för röstsamtal går det bra att ringa nödnumret direkt.
• Ingen SIM / Ingen tjänst: Till skillnad från mobiltelefoner, som försöker ringa nödnummer även utan SIM eller nät (de använder valfritt nät för 112/911), går det inte att ringa utan aktivt abonnemang/SIM på en satellittelefon. Om ditt SIM är inaktivt eller saldot slut fungerar inte 911 (FCC kräver inte att satellitoperatörer möjliggör nödnummer utan SIM, vilket gäller mobilnät – Apollo påpekar att du behöver aktivt SIM för nödsamtal på Iridium). Så se till att du har giltig tid på ditt abonnemang i en nödsituation!

Exempel (Iridium 911): Du slår 911. Iridiums system känner av det och kopplar till Intrado (en nödcentral). En utbildad operatör svarar, samlar in info (vad nödsituationen gäller, din plats, återuppringningsnummer). De kontaktar sedan rätt lokal räddningstjänst beroende på vad du rapporterar (t.ex. samverkar med fjällräddning, polis, kustbevakning, etc). Detta är särskilt användbart om du inte vet vem du annars ska ringa – de lotsar dig rätt. Om du ringer från ett land eller hav där denna central inte är direkt kopplad på officiell nivå försöker de ändå ordna hjälp med internationella partners.

Slutsats: Om du har satellittelefon och råkar ut för en nödsituation:

• Prova att ringa 911 eller 112. Det kommer troligen att koppla dig till hjälp eller åtminstone ett röstmeddelande som vägleder dig.
• Om det misslyckas, var förberedd med alternativa nödnummer (till exempel en betrodd person du kan ringa som sedan larmar myndigheterna, eller kända räddningstjänstnummer för din region).
• Att använda telefonens SOS-funktion (om tillgänglig och inställd) kan vara ännu enklare – tryck på SOS och låt systemet sköta resten. Till exempel kan IsatPhone 2 skicka ett larmmeddelande med GPS till ett förinställt nummer eller e-post (till exempel till din vän eller en övervakningstjänst).

Många äventyrare förlitar sig faktiskt mer på satellit-meddelare SOS (som Garmin inReach) numera för global täckning med övervakning dygnet runt, men en satellittelefon ger dig fördelen av tvåvägs röstkommunikation med räddningspersonal.

Så ja, hjälp är bara ett samtal bort med en satellittelefon, bara du vet hur ditt nätverk hanterar det, och alltid anger din position tydligt (satellitsamtal skickar inte automatiskt din GPS-position till 112/911, så du måste ange den muntligt eller via SOS-text). En bra vana är att ha dina koordinater antecknade eller vara beredd att läsa av dem från telefonens GPS-skärm när du ringer nödnummer.

Är det sant att satellittelefoner inte fungerar under vissa tider (som solstormar eller förmörkelser)?

Generellt sett är satellittelefoner tillgängliga dygnet runt, men det finns sällsynta händelser som kan störa dem:

• Solstormar: Som nämnts tidigare kan kraftiga solutbrott/geomagnetiska stormar påverka satellitkommunikation. Om en massiv solstorm inträffar kan det orsaka avbrott eller ökat brus på satellitlänkarna under en kort tid. Detta är ovanligt, men vid extrema fall (som en jättestorm som inträffar en gång på flera decennier) kan du märka att satellittelefonens tjänst tillfälligt försämras. De flesta användare har aldrig upplevt detta. Mindre solaktivitet påverkar vanligtvis inte satellitsignaler märkbart i L-bandet.
• Förmörkelse (av satelliter): LEO-satelliter passerar jordens skugga regelbundet (varje varv) men det påverkar inte deras funktion förutom att de går på batteri under förmörkelsen (satelliterna är designade för detta). GEO-satelliter upplever under ekvinoxer solförmörkelser av jorden under vissa timmar, men de byter då till batteridrift – och detta märks oftast inte för användaren såvida inte satelliten har ett strömproblem.
• Underhåll eller avbrott: Satellitnäten har väldigt hög driftstid. Men det kan förekomma underhåll eller ibland problem med enskilda satelliter. Iridium hade exempelvis ett tillbud för några år sedan där en satellit krockade med en skrotad satellit – men konstellationen hade reservsatelliter som täckte upp glappet. Inmarsat tar ibland ur gamla satelliter och ersätter med nya – detta sker oftast obemärkt för användarna. Det är klokt att ha senaste firmware på din telefon om nätverket uppdateras (operatörerna informerar vanligtvis om planerade driftstopp).
• Överbelastat nät: Vid en stor katastrof där många satellittelefoner i samma område försöker använda nätet samtidigt kan du få upptagetton (satellitkanaler kan bli fulla). Efter stora jordbävningar eller under 11 september inträffade detta för satellitnäten. De har kapacitetsgränser i varje spotbeam, så ibland får du försöka igen för att få en kanal. Men de är utformade för rätt låg användartäthet så i normala fall fungerar det fint.

Det finns ingen känd regelbunden “nedtid” som sker dagligen eller liknande. De är igång hela tiden. Vissa undrar om satellittelefoner förlitar sig på markstationer som har kontorstider – nej, om en markstation är nere kan trafiken vanligtvis omdirigeras via andra.

Sammanfattningsvis: Ingenting som en “förmörkelse” eller “nattetid” stoppar en satellittelefon från att fungera (det spelar ingen roll om det är natt eller dag för radiosignaler). De är konstruerade för kontinuerlig tillgänglighet. Bara exceptionellt rymdväder eller tekniska problem orsakar avbrott, vilket är mycket sällsynt.

Om driftsäkerhet är avgörande så har vissa proffs flera nätverk – t.ex. både en Iridium- och en Inmarsat-telefon – så om ett nät krånglade (eller om en satellit är skymd av terräng just då), kan det andra fungera. Men för de flesta räcker det med en satellittelefon och den är mycket pålitlig.

Sanningen är alltså att satellittelefoner vanligtvis fungerar när som helst, var som helst (med fri sikt) och de är inte föremål för daglig nedtid. De är i många fall mer driftsäkra än mobilnät, som ofta går ner (satelliter påverkas inte av lokala strömavbrott eller katastrofer på marken).

Vad betyder “satellit”- eller “SOS”-ikonen på min smartphone? Är min telefon en satellittelefon?

Det här är en utmärkt fråga eftersom nya smartphones (som iPhones) har introducerat satellitmeddelandefunktioner, och deras gränssnitt kan förvirra folk.

• iPhones ikon “SOS via satellit”: Om du har en iPhone 14 eller nyare och befinner dig i ett område där Apples Nödsamtal via satellit stöds, kan du se “SOS” eller en satellitikon på statusfältet när du saknar mobil täckning. Detta betyder inte att din iPhone plötsligt har blivit en fullvärdig satellittelefon – det betyder specifikt att du kan använda Apples nödtexttjänst via satellit. Om du ringer 112/911 (eller det lokala nödnumret) och saknar mobilsignal får du frågan om du vill använda funktionen Nödsamtal via satellit. Du får på skärmen instruktioner om att rikta din telefon mot en satellit (och en ikon med en satellit och pil visas). När du är ansluten kan du skicka ett kort meddelande till räddningstjänsten. Satellitikon med en grön punkt syns uppe på skärmen när du är ansluten till en satellit för SOS. I iOS 17+ kan du även se en ikon som anger satellittillgänglighet för funktioner som Emergency SOS, vägassistans eller när du delar plats med Hitta. Denna ikon betyder inte att du kan ringa vanliga satellitsamtal – det gäller endast den speciella SOS-funktionen.
• “SOS” vs “Endast nödsamtal”: Många telefoner (även före satellitfunktioner) visar “SOS” eller “Endast nödsamtal” när de inte har abonnemang men fortfarande kan ringa nödnummer via alla tillgängliga nätverk. En Android kan exempelvis visa “Endast nödsamtal” om den inte är registrerad. På iPhone betyder “SOS” i status (utan satellitikon) att du saknar tjänst från din operatör, men mobilen kan ändå ringa nödnummer via ett annat nätverk (om den ser en annan operatörs signal för 112/911). Satellite SOS är separat och visas explicit som “SOS via satellit” i gränssnittet när det är aktivt.
• GPS-ikon misstolkas: På vissa Androidenheter kan GPS-positionsikonen (som ser ut som en parabol eller satellitsymbol) visas när telefonens GPS är aktiv. Detta förväxlas ibland med en satellitkommunikationsindikator. Den ikonen betyder bara att mobilens navigation (GPS) är aktiv – inte att du är ansluten till en satellit för samtal. Alla smartphones använder GPS-satelliter för positionering, men endast vissa nya kan använda satelliter för meddelanden.
• “Satellitläge” i inställningar: Vissa telefoner har en inställning eller app för satellittjänster om det är relevant. På kompatibla Androidmobiler (det ryktas att kommande med Qualcomm Snapdragon Satellite får detta) kan du hitta en meny för satellit-SMS. På iPhone finns infoskärmen “Nödsamtal via satellit” i inställningarna där du kan öva med funktionen. Ser du en satellitikon i Kontrollcenter på iOS (t.ex. i betaversioner av iOS 17) gäller det troligen dessa funktioner. Det betyder inte att din telefon är en satellittelefon i vanlig mening; det är en specifik kapacitet.
• Slutsats: Om du ser en satellitikon på telefonen, läs sammanhanget: På iPhone betyder det att nödtext via satellit är tillgängligt (bara för nödsituationer, eller nu även vägassistans på vissa platser). På andra telefoner betyder det troligen att GPS används. Din vanliga telefon kan inte ringa eller skicka vanliga satellit-sms (förutom dessa få nöd- eller specialfall). Den är inte en fullvärdig satellittelefon. För att ringa eller smsa någon via satellit krävs fortfarande en dedikerad satellitenhet eller särskild tjänst.

Så, sammanfattningsvis: Satellitikonen på en smartphone indikerar vanligen någon begränsad satellitfunktion (som SOS). Det betyder inte att din smartphone plötsligt kan ersätta en riktig satellittelefon för samtal/sms i vardagen. Om du trycker på ikonen eller använder detta läge märker du att det bara gäller nödsituationer eller särskilda fall – inte för att ringa kompisen via satellit när du vill.

Vad är “satellit-sms” och hur kan jag skicka sms via satellit?

“Satellit-sms” betyder att skicka SMS eller korta meddelanden via ett satellitnät istället för ett mobilnät. Det finns några olika sätt det fungerar på:

• Med en satellittelefon: Alla satellittelefoner har stöd för sms. Du kan skicka ett meddelande från din satellittelefon till en annan satellittelefon eller till en vanlig mobiltelefon, och detta är i grunden ett satellit-sms. För användaren liknar det sms på en gammal mobil: du skriver ett meddelande och skickar det, och det levereras via satellit till mottagaren (eller till dennes operatör). Detta är ett av de vanligaste sätten – ofta används sms för snabba uppdateringar när det inte behövs samtal. Många satellittelefonanvändare föredrar sms eftersom det drar lite datatrafik (och kan vara billigare, samt fungerar när signalen är svag etc.). Om du t.ex. skickar sms från en Iridium-telefon till en mobiltelefon är det ett satellit-sms. Mottagaren kan också svara (deras sms går tillbaka via internationella knutpunkter till satellitnätet). Tänk på att mottagaren kanske måste använda speciellt format, eller kan få betala utlandsavgift för sms till vissa satnummer. Men generellt fungerar det mellan nät.
• Dedikerade satellitmeddelare: Enheter som Garmin inReach, Spot X, ZOLEO, Bivy Stick, etc. är specifikt utformade för satellit-sms (och SOS). Dessa är inga rösttelefoner – de kopplas till din smartphone eller har egen tangentbord, och låter dig skicka sms via satellit. Garmin inReach använder exempelvis Iridiums nät för att skicka och ta emot meddelanden (~160 tecken) och e-post. Det går långsammare än sms i mobilnät (tar typ 20–60 sek att skicka via satellit) – men är globalt och pålitligt. Folk använder dessa för att meddela familjen på långvandringar eller chatta långt från civilisationen. Tjänsterna kräver normalt abonnemang (månadskostnad för X antal sms). Användarupplevelsen: öppna appen (eller via enheten), skriv meddelandet, tryck skicka och enheten kopplar upp mot satellit och skickar det. Mottagaren får det som ett vanligt sms från ett särskilt nummer eller som e-post, och kan svara tillbaka. Detta är tvåvägskommunikation via satellit-sms.
• Smartphone satellit-sms (inbyggt): Nyligen introducerades Apple Emergency SOS via satellit i iPhone 14/15, vilket gör det möjligt att mycket begränsat skicka sms – endast till räddningstjänsten eller för särskilda fall (som dela din plats via Hitta, eller sms till vägassistans i USA). Det är alltså inte allmänna sms – du kan inte sms:a en vän “hej” via satellit på iPhone (möjligen om du skickar platsblänkare). Framöver har företag som Qualcomm annonserat Snapdragon Satellite, vilket lär göra att framtida Androidmobiler (från 2024+) kan skicka tvåvägssms via satellit för nödsituationer och kanske enkla meddelanden. Det bygger då på Iridiums nät. Så snart kan “satellit-sms” betyda att även din vanliga mobil, om den har rätt hårdvara, kan skicka ett meddelande från fjälltoppen utan mobiltäckning. Just nu gäller dock funktionen mest för nödfall på mainstream-mobiler.
• Hur skickar man satellit-sms idag? Har du en satellittelefon använder du dess sms-funktion. Om du har Garmin inReach gör du det via tillhörande app eller enhetens gränssnitt. Har du en iPhone 14 i stödt land (USA/Storbritannien/Kanada/Europa/Australien etc.), när du saknar täckning kan du använda nödfunktionen (finns till och med demoläge i inställningarna). Du får på skärmen hjälp att hitta satelliten och kan sedan skicka ett förformulerat nödsms till räddningspersonal. Apples system komprimerar sms till cirka 100 byte och det kan ta 15+ sek att skicka ett kort meddelande på grund av den låga bandbredden – det är verkligen tänkt för sådana situationer där man t.ex. skriver “Brytit benet, behöver räddning på dessa koordinater”. Det är en form av satellit-sms men inte för vardagskommunikation.
• Kostnad: Satellit-sms via satellittelefon räknas mot ditt abonnemang eller kostar cirka 5 kr/styck. Satellitmeddelare kräver abonnemang, t.ex. Garmin har planer som 150 kr/mån för 10 sms och tillägg därefter. Iphone Emergency texting är fritt en viss tid (Apple ger 2 år gratis sms vid köp av iPhone 14/15, framtida kostnad är oklar; vissa operatörer kan komma att baka in tjänster i abonnemang).

Således är “satellit-sms” i grunden all textkommunikation via satelliter. Det är otroligt användbart eftersom det är snabbt, drar lite ström, och vid nödsituationer kan ett kort sms (“Jag mår bra” eller “Behöver hjälp”) rädda liv när ett samtal inte kanske går fram eller skulle vara överdrivet. Många äventyrare har med sig en satellitmeddelare av den anledningen – sms räcker ofta och är billigare än röst.

Exempel:

• En vandrare med en Garmin inReach kan sms:a familjen ”Framme vid lägret, allt bra” från Himalaya (meddelandet går via Iridium till familjens telefon som SMS).
• En seglare med Spot X kan sms:a andra båtar eller land.
• En iPhone-användare som krockar med bilen i ett område utan täckning kan använda Nödsamtal SOS för att sms:a en reläcentral som kontaktar 112 åt dem.

Sammanfattningsvis är satellitsms här och växer snabbt. Om du vill skicka sms via satellit behöver du antingen en satellitkompatibel enhet/tjänst eller en av de nya smarttelefonerna med nödsatellitfunktion. Det är inte lika omedelbart eller billigt som vanliga sms, men det fungerar där inget annat gör det.

Kommer vanliga smarttelefoner att kunna kopplas direkt till satelliter i framtiden?

Det verkar mycket troligt att ja, inom en snar framtid kommer vanliga telefoner få viss satellitanslutning för grundläggande tjänster. Mycket händer just nu på detta område:

• Aktuell status (2023): Som nämnts har Apple introducerat nödsatellitsms på iPhone 14 i samarbete med Globalstar-satelliter. T-Mobile (USA) och SpaceX har tillkännagivit en plan att använda Starlink-satelliter för att tillhandahålla sms-tjänster till befintliga telefoner (genom att använda en del av T-Mobiles frekvensband) – de påstod att runt 2024 kan kunder kanske skicka SMS eller MMS via satelliter när de är utanför mobilnätets täckning. AST SpaceMobile har faktiskt demonstrerat ett direktsamtal till en omodifierad smarttelefon med sin prototypsatellit BlueWalker 3 och AT&T:s frekvensband. De har också lyckats med en 4G-datakonversation och ett 5G-test. Lynk Global har skjutit upp små satelliter som syftar till att direkt sms:a med vanliga telefoner, och har vissa avtal med operatörer i olika länder, samt ett FCC-tillstånd i USA. Faktum är att Lynk skickade test-sms till vanliga Android-telefoner utan speciell hårdvara redan 2020-21.
• Hur kan en vanlig telefon göra detta? Moderna smarttelefoner har redan radioenheter som skulle kunna ställa in sig på satellitfrekvensband eller åtminstone på vissa frekvenser som satelliter kan använda (som AST och Lynk använder frekvenser i mobilband men satelliterna är kraftfulla och har stora antenner). Begränsningarna är kraft (telefonernas antenner är små och satelliterna är långt borta), men nya satelliter designas nu med enorma antenner eller regenerativa nyttolaster för att detta ska fungera. Till exempel fungerar AST:s satellit i princip som ett gigantiskt mobilmast i rymden. Vanliga telefoner ser den som ännu ett mobil ”torn” (med enorm räckvidd). Testerna visar att det är möjligt – de lyckades till och med med ett videosamtal via satellit till en vanlig smarttelefon nyligen.
• Tidslinje: Troligen under 2024-2025 ser vi de första tjänsterna för sms. Apple kan komma att utöka sin tjänst utöver nödsituationer (kanske för att kunna skicka meddelanden till kontakter mot avgift). Android-telefoner med Snapdragon Satellite kommer att möjliggöra begränsad sms:ning via Iridium från och med 2024 på vissa enheter. T-Mobile/Starlink kommer sannolikt att beta-testa sms tjänst sent 2024. AST SpaceMobile siktar på att börja bygga upp en konstellation för begränsad bredband och röstsamtal 2025+ (de har redan tecknat avtal med AT&T, Vodafone m.fl. för att integrera det). Lynk samarbetar redan med mindre operatörer för att erbjuda nödsms där täckning saknas som roamingtjänst. Så under de närmaste åren kan din telefon automatiskt använda satelliter för sms om inga master finns (beroende på operatör och telefonmodell).
• Begränsningar: Inledningsvis kommer dessa tjänster vara långsamma (bandbredd motsvarande några få meddelanden eller låg hastighet åt gången), och kanske bara fungera utomhus med fri sikt mot himlen, och kanske kräva att du riktar telefonen i vissa fall (som Apples lösning gör). De kommer sannolikt inte stödja röstsamtal i realtid förrän konstellationerna växer (AST:s mål är så småningom röstsamtal, men det kräver kontinuerlig täckning med flera satelliter synliga, vilket är en stor utbyggnad). Starlinks direkt-till-telefon siktar på grundläggande sms och kanske långsam data som meddelandeappar eller e-post, inte hög hastighet inledningsvis. Men det är starten för “NTN” (Non-Terrestrial Networks) som blir en del av 5G-standarderna.

Så ja, trenden går mot att koppla ihop satellit och mobilnät. Om några år kan frågan ”Behöver jag en separat satellittelefon?” kanske besvaras med ”Endast om du behöver pålitlig röstsamtal överallt – annars kan din vanliga telefon få ut ett meddelande i en nödsituation via satellit.”

Dock kommer dedikerade satellittelefoner fortfarande att ha en roll för storkonsumenter, yrkesverksamma i avlägsna områden osv., eftersom dessa klarar långa röstsamtal och mer frekvent användning än dessa spirande telefon-satellittjänster kan hantera (de kan vara begränsade till nödsituationer eller sporadisk användning pga kapacitetsbegränsningar).

Sammanfattningsvis, framtiden kommer fort: vanliga smarttelefoner som direktkopplas till satelliter är inte längre science fiction. Tidiga exempel finns redan (iPhone SOS, AST:s samtal, Lynks sms). Så medan du idag fortfarande behöver en satellittelefon för robust kommunikation off-grid, kan din smarttelefon imorgon rädda dig med grundläggande uppkoppling när mobiltäckning saknas.

Håll utkik efter operatörernas nyheter – till exempel AT&T, Vodafone och andra som samarbetar med AST, eller en telefon som annonseras som ”Satellite Ready”. Det är en spännande utveckling som kommer att göra nöds- och lågtrafikkommunikation betydligt mer tillgänglig globalt.

Källor: Informationen ovan har hämtats från en rad välrenommerade källor, inklusive tillverkare av satellittelefoner, tjänsteleverantörer och teknikpublikationer. Till exempel gav Satcom Globals FAQ insikter i satellittelefoners kapabiliteter och täckning, Globalsatellites guide redogjorde för kostnadsstrukturer, Apollo Satellite och Global Rescue förklarade juridiska begränsningar i olika länder apollosat.com, och senaste tekniska nyhetsrapporter beskrev nya utvecklingar som Apples satellit-SOS och AST SpaceMobiles tester. Dessa källor och andra har omnämnts i texten för att styrka viktiga punkter och säkerställa noggrannhet i denna omfattande FAQ.