Droner i Ukraina (2022–2025): En omfattande rapport

Introduktion

Perioden från 2022 till 2025 har sett Ukraina förvandlas till ett centrum för drönarutveckling och innovation. Obemannade flygfarkoster (UAV), i dagligt tal kallade drönare, har trängt in i nästan alla delar av Ukrainas militära, kommersiella, civila och humanitära sfärer. I det pågående kriget som utlöstes av den ryska invasionen 2022 blev drönare en oumbärlig tillgång på slagfältet, använda i allt från spaning vid frontlinjer och precisionsattacker till logistik och elektroniska motåtgärder. Samtidigt har det ukrainska samhället och näringslivet tagit till sig drönarteknologi för civila ändamål – från jordbruk och infrastrukturövervakning till katastrofbistånd och medicinförsörjning. Denna rapport ger en formell överblick över drönaranvändningen i Ukraina från 2022 till 2025, och undersöker militära insatser, civila tillämpningar, nyckeltillverkare och leverantörer (både inhemska och utländska), krigets inverkan på Ukrainas drönarindustri samt framtidsutsikter inom både militära och civila områden.

Militärt bruk av drönare under kriget (2022–2025)

Ukrainska soldater förbereder en stor quadcopter-drönare under stridsinsatser. Drönare har fundamentalt förändrat militära operationer i Ukrainas försvar mot rysk aggression. I slutet av 2023 hade nästan varje ukrainsk stridsbrigad integrerat drönare i sin organisation, med specialiserade UAV-enheter för spaning, artilleriledning och attackuppdrag reuters.com reuters.com. Små spaningsdrönare är allestädes närvarande vid fronten – många av dem är kommersiella quadcopters som den kinesiska DJI Mavic, omvandlade för att ge soldater i skyttegravar en realtidsvy från luften över slagfältet reuters.com reuters.com. Dessa prisvärda quadcopters (som kostar omkring $1,500–$3,000 styck) har varit ovärderliga för att lokalisera fiendepositioner och styra artillerield reuters.com reuters.com. Större flygplansliknande spaningsdrönare med längre räckvidd och avancerade kameror opererar längre från fronten, spanar djupt in på fiendeterritorium och rapporterar måldata till digitala kartplattformar som Kropyva reuters.com. Denna ihållande flygspaning – ofta utförd av civilt utbildade drönarpiloter – har givit de ukrainska styrkorna överlägsen situationsuppfattning och precision i inriktning.

Strids- och attackroller: Beväpnade drönare och s.k. loitering munitions har använts i stor utsträckning av Ukraina för direkta attacker. I de första stadierna av kriget fick den turkisktillverkade Bayraktar TB2 världens uppmärksamhet genom att förstöra rysk pansar och försörjningskolonner. Minst 50 Bayraktar TB2 levererades till Ukraina, och under invasionens första veckor förstörde dessa medeldistansdrönare stora delar av de ryska markstyrkorna på väg mot Kyiv, vilket stärkte den ukrainska moralen businessinsider.com businessinsider.com. När Ryssland dock anpassade sitt luftförsvar och sina elektroniska motåtgärder, skiftade Bayraktars roll framför allt till spaning, och möjligheterna för dess storskaliga attackanvändning minskade senare i konflikten businessinsider.com. Vid mitten av 2023 konstaterade ukrainska befälhavare att det blivit “svårt att hitta situationer där man kunde använda [TB2]”, på grund av den täta hotbilden från luftvärn businessinsider.com businessinsider.com. Istället tog Ukraina i ökande grad till mindre kamikazedrönare och billiga vapen. USA levererade till Ukraina hundratals Switchblade loitering munitions och liknande system – över 700 Switchblade-drönare (både lilla 300 och större pansarvärnsmodellen 600) och cirka 1 800 Phoenix Ghost taktiska drönare ställdes till förfogande i början av 2023 defensescoop.com. Dessa engångsdrönare kan skjutas iväg av soldater och styras mot mål som stridsvagnar eller artilleri och exploderar vid träff. På liknande vis tillhandahöll Polen sina WB Electronics Warmate loitering-drönare till Ukraina som en del av militärt bistånd en.wikipedia.org, och Storbritannien/Norge donerade mikrosmå Black Hornet-drönare (små handflatsstora UAV för spaning och målupptäckt) för att stärka infanteriets närspaningskapacitet reuters.com reuters.com.

Kanske mest revolutionerande har varit Ukrainas massanvändning av First Person View (FPV) kamikazedrönare. Dessa är billiga, snabba quadcopters eller små flygplansmodeller som ursprungligen utformats för hobbysport, men nu utrustas med sprängladdningar och kameror som skickar liveström till en VR-hjälm på föraren reuters.com reuters.com. FPV-drönare kostar så lite som $400–$500 att bygga (plus fästet för granat eller sprängladdning) reuters.com reuters.com, men kan förstöra dyrbar utrustning som stridsvagnar eller artilleri värda miljoner reuters.com reuters.com. Man har uppskattat att FPV-drönare orsakat så mycket som 60–80% av förlusten av viss rysk materiel under 2023 georgetownsecuritystudiesreview.org georgetownsecuritystudiesreview.org. Ukrainska enheter publicerar dagligen stridsfilmer där $500-FPV-drönare med dödlig precision störtar mot fiendens fordon reuters.com reuters.com. Dessa drönare är extremt svåra att försvara sig mot: de flyger lågt och snabbt och kan likt missiler jaga rörliga mål med hög precision reuters.com. Ukrainska stormenheter har även använt kommersiella quadcopters för att släppa granater eller mortlar från luften – en taktik som håller fienden på ständig vakt mot det hotande surret ovanifrån reuters.com. Vid slutet av 2023 var drönarförbanden i Ukraina mycket organiserade, med egna anfallsdrönarföretag och nästan alla infanteriplutoner hade egna spaningsdrönare för lokal situationsuppfattning reuters.com reuters.com. Regeringen startade dessutom ett storskaligt program för inhemsk drönarproduktion – med målet att nå 1 miljon FPV-drönare under 2024 för att möta frontens behov reuters.com reuters.com. I början av 2025 rapporterades Ukraina tillverka cirka 200 000 FPV-drönare per månad då inhemska företag ökade produktionstakten atlanticcouncil.org atlanticcouncil.org.

Långdistansattacker: Drönare har av båda sidor använts för attacker långt bortom fronten. Under hösten 2022 började Ryssland använda Shahed-136 loitering-drönare (levererade av Iran) i stor skala för att attackera ukrainska städer och infrastruktur reuters.com reuters.com. Shahed-136 är en deltavingad ”kamikaze-drönare” med en räckvidd på upp till 2 500 km, låg radarsignatur och en uppskattad kostnad under $100 000 – billigare än de flesta missiler reuters.com reuters.com. De flyger autonomt på förprogrammerade rutter, ofta i svärmar, vilket har tvingat Ukraina att slösa dyrbara luftvärnsrobotar eller skjuta ner dem med kulsprutor reuters.com reuters.com. I svar på dessa drönarvågor improviserade Ukraina metoder som att montera luftvärnskanoner på pickup-bilar för att stoppa Shaheds reuters.com reuters.com. Samtidigt började Ukraina utveckla sin egen långdistansförmåga för att nå mål djupt inne i Ryssland reuters.com. Tidiga modeller föll ofta offer för ryskt störningsskydd, men vid slutet av 2023 började Ukraina lyckas med egentillverkade system som UJ-22 (av UkrJet), en propellerdriven UAV med 800 km räckvidd reuters.com. Ukraina har även tagit fram större långdistansdrönare som ”Lyuty” (ilsken) från Antonov, motsvarande Shahed i storlek och räckvidd uasvision.com. Dessa drönare har använts för att angripa bl.a. ryska flygfält, ammunitionsförråd och oljeanläggningar hundratals kilometer bort atlanticcouncil.org. I ett exempel satte en ukrainsk långdistansattack i januari 2024 eld på Novateks Ust-Luga-oljekombinat i Ryssland, vilket övergående stoppade driften reuters.com. President Zelensky har kallat Ukrainas växande flotta av långdistansdrönare för “en tydlig och effektiv garanti” för säkerhet, då de möjliggör vedergällning mot tidigare onåbara hot atlanticcouncil.org.

Elektronisk krigföring och motåtgärder: Den intensiva drönarduell över Ukraina har lett till lika intensiv elektronisk krigföring (EW) på båda sidor. Elektronisk störning har visat sig vara det effektivaste sättet att stoppa drönare under flygning reuters.com. Främst används EW-system för att störa GPS-signaler eller radiolänkar till drönare, vilket får UAV:er att förlora kontrollen eller bildströmmen reuters.com. Detta har utvecklats till en högteknologisk katt-och-råtta-lek: när drönarna byter frekvens eller börjar använda kryptering mot störning, anpassar fienden sina motåtgärder reuters.com. Ukrainska drönarpiloter rapporterar att fiendens störare tvingar dem att hoppa mellan ovanliga frekvensband och använda signalförstärkare, ibland till och med genom att lyfta en repeater på en separat drönare reuters.com. Båda sidor använder även portabla “antidrönarpistoler” på infanterinivå – dessa riktade störningssändare slår ut små quadcopters över fronten reuters.com. När ryska drönare började byta frekvenser blev äldre störutrustning och hemmagjorda interceptorer mindre effektiva. Vid 2024 var den elektromagnetiska miljön vid fronten extremt tät, och ibland störde varandras jamming till och med egna drönare. För att kringgå störningar har Ukraina och Ryssland börjat utveckla nya drönare med autonom styrning eller “ostörbara” kontrollösningar, t.ex. drönare styrda via artificiell intelligens för målsökning och attack reuters.com. Några sådana AI-bestyckade drönare har redan prövats – “Man kan inte störa ut en sådan drönare; det finns inget att störa,” sa en ukrainsk pilot – även om teknologin fortfarande utvecklas reuters.com. En annan innovation är fiberoptiskt uppbundna drönare där kontrollsignalen skickas via kabel som är immun mot radiostörning atlanticcouncil.org. Ukraina satsar nu på liknande fiberoptiska system. Sammantaget pekar utvecklingen mot att autonomi och alternativa kontrollmetoder blir avgörande för framtidens drönarkrigföring.

Logistik och andra militära användningar: Även om strid och spaning dominerar har Ukraina även använt drönare för logistik. Små multicoptrar har ibland använts för att leverera ammunition, vatten eller medicinska förnödenheter till svårtillgängliga positioner vid fronten och därmed minska risk för personal. Konceptet med större lastdrönare utvecklades redan före kriget (t.ex. företaget Airlogix). Efter invasionen anpassade Airlogix sin teknik till ett avancerat spaningsdrönarsystem, vilket visar potentialen för drönarleveranser även om det än så länge varit begränsat till ad hoc-insatser. I framtiden planeras “drönarmulor” för säkra leveranser över farliga zoner.

Marina drönare: Ukraina har även varit pionjär i användandet av obemannade farkoster till sjöss. Från 2022 har Ukrainas flotta och specialstyrkor använt fjärrstyrda explosivbåtar för att angripa ryska fartyg i Svarta havet. Dessa sjödrönare har lyckats ta sig förbi hamnförsvar, skadat flera ryska fartyg och sänkt några atlanticcouncil.org. Kampanjen tvingade Rysslands svartahavsflotta att dra sig tillbaka från hamnar på Krim atlanticcouncil.org. Detta bidrog till att öppna sjöfartsvägar för ukrainsk spannmålsexport – en betydande ekonomisk och strategisk seger. Under slutet av 2024 och början av 2025 bestyckades sjödrönare med missiler och luftvärn, vilket gjorde dem till mobila plattformar – och i januari 2025 påstås en ukrainsk drönarbåt ha skjutit ner flera ryska helikoptrar atlanticcouncil.org. I maj 2025 rapporterades drönarplattformar ha skjutit ned ryska stridsflygplan atlanticcouncil.org. Detta visar hur Ukraina använder drönare på land, till havs och i luften för att kompensera ryska numerära överlägen. Vid slutet av 2024 genomfördes dessutom världens första helt obemannade samordnade attack, där markrobotar och FPV-drönare tillsammans angrep en rysk position utan några soldater på plats atlanticcouncil.org. Detta betraktas som en milstolpe i drönarintegration i krigföring.

Civil och kommersiell drönaranvändning i Ukraina

Utanför direkt strid har drönare funnit växande användning i Ukrainas civila och kommersiella sektorer, ofta pådriven av krigets innovationstakt. Jordbruket är ett tydligt exempel: ukrainska bönder använder i allt högre grad drönare för att övervaka grödor, spruta, så och andra precisionsuppgifter. Före kriget var agrodroner en växande trend; kriget gav Ukraina expertis inom obemannade system, som nu används för att öka produktiviteten i lantbruket cleantechnica.com. Drönare utvecklade för militär spaning lämpar sig även för jordbruksövervakning – t.ex. PD-2 från Ukrspecsystems, ett spaningsdrönarsystem med VTOL och lång uthållighet, kan monteras om för att övervaka stora fält cleantechnica.com. Ett annat exempel är Raybird-3 av Skyeton, med 28 timmars uthållighet och lång räckvidd, ursprungligen för spaning men lika användbar för helg-täckande jordbrukskontroll cleantechnica.com. Drönare kan också utföra aktiva jordbruksuppdrag: Skyfall “Vampire”-drönaren, ursprungligen en FPV-attackplattforrm, kan bära 15 kg last och är lämplig för spridning av frön eller gödsel cleantechnica.com. Dessa exempel visar hur teknik född ur krig snabbt kan ställas om till fredliga ändamål. Ukrainska företag förbereder redan civilversioner av sina plattformar; både Ukrspecsystems och Skyeton har teknik och distributionsnät för civil omställning på kort tid cleantechnica.com. Även mindre företag och äldre tillverkare (som Athlon Avia) väntas gå in på marknaden för agrodroner cleantechnica.com.

Ukrainas jordbrukssektor kan därmed dra nytta av ett “drönardividend” efter kriget: drönare kan höja avkastning och effektivitet genom att övervaka grödor, riktat bekämpa skadeinsekter, och effektivt inspektera stora områden trots brist på arbetskraft cleantechnica.com. Krigets produktionsexplosion på drönarsidan har gjort Ukraina till en potentiell storleverantör av agrodroner inom Europa och Nordafrika cleantechnica.com. Europeiska jordbruksjättar är möjliga partners som vill få in ukrainsk drönarteknik i sina digitala lantbruksprogram. Med andra ord: de drönare som försvarade ukrainska fälten mot inkräktare kan efter kriget bli redskap för att öka fältenas produktivitet.

Infrastruktur och industriell användning: Drönare har också blivit värdefulla för övervakning av infrastruktur och industri i Ukraina. Energi- och byggbolag använder UAV för att inspektera kraftledningar, järnvägar, broar och byggnader – en trend som förstärktes under kriget. Efter robotangrepp skickas drönare ut för att dokumentera skador på kritisk infrastruktur, så att reparationer effektiviseras utan risk för personal. Journalister och medier använder också i stor utsträckning drönare för att visa upp krigets förstörelse captechu.edu. Sammantaget har Ukrainas erfarenhet normaliserat UAV som praktisk lösning på civila problem.

Drönarleverans och framtida tjänster: Storskaliga nätverk för drönarleveranser har ännu inte etablerats i Ukraina, men pilotprojekt har funnits. Före kriget testades leveranser mellan städer med postdrönare archive.kyivpost.com. Under kriget pausades dock sådana civila tjänster, men drönare nyttjades ändå för sista-milen-leveranser vid nödlägen – till exempel för att transportera medicin, blod eller viktiga förnödenheter till isolerade byar och städer. Flera frivilligteam har dessutom använt drönare för att släppa mat och förnödenheter till civila i belägrade områden. Efter kriget väntas dessa insatser återupptas och utökas, och i framtiden kan ukrainsktillverkade drönare leverera e-handelspaket och post till landsbygden. Kriget har gett Ukraina en spetskompetens inom obemannad flygverksamhet, som nu kan spilla över till kommersiella och civila applikationer i fredstid.

Humanitära och katastrofrelaterade drönarinsatser

Drönare har också spelat en avgörande humanitär roll i Ukraina, bl.a. inom katastrofräddning, sök- och räddningsuppdrag, sjukvårdsinsatser och minröjning. Små sök- och räddningsdrönare har t.ex. använts för att hitta överlevande i delvis raserade byggnader utan att riskera räddningspersonal captechu.edu. Dessa UAV kan flyga in bland ruiner och leverera livevideo – ibland även tvåvägsljud för kontakt med nödställda. Specialiserade amerikanska mikrodroner donerades för detta ändamål tidigt i kriget. Tekniken att ta sig genom trånga utrymmen och kontrollerade riskzoner gör UAV idealiska i katastroflägen, och vissa modeller kan till och med öppna dörrar eller vända sig rätt om de slås omkull captechu.edu. Detta ökar möjligheten att hitta och rädda personer under “gyllene timmarna” efter ett anfall.

En annan livsviktig användning är leverans av medicinska förnödenheter med drönare. Tidigt i kriget samarbetade NGO:n “Revived Soldiers Ukraine” med drakartillverkaren Draganfly för att leverera medicin, blod och förband till fronten nationaldefensemagazine.org. Dessa UAV kan transportera upp till 16 kg (35 lbs) i tempererade kapslar nationaldefensemagazine.org. Under 2022 användes “droppteknik” då last släpps nära marken och drönaren snabbt lämnar området. Med denna metod har allt från insulin till antibiotika och bandage levererats till isolerade områden.

Drönare har också varit hjältar vid katastrofbistånd utanför strid. Ett exempel är dammolyckan i Nova Kakhovka juni 2023, där massiva översvämningar uppstod. Drönare skickades för att leta efter nödställda och leverera vatten till blockerade familjer. Bilder på barn som tog emot vatten från drönare blev virala och visade på teknikens livräddande potential telegraph.co.uk. Liknande insatser har genomförts vid bränder och andra katastrofer.

En sista och mycket viktig humanitär tillämpning är minröjning – borttagning av minor och oexploderad ammunition. 2023 var Ukraina ett av världens mest minerade länder. Med specialsensorer (magnetometrar, markradar) och AI på drönare kan nu minor kartläggas och oskadliggöras snabbare och säkrare jmu.edu. Startup-bolag använder maskininlärning på drönarbilder, och experimentella drönare finns även som kan detonera minor från luften. Obemannade markfordon, s.k. “drönarhundar”, testas också för minröjning jmu.edu. Ca 30% av Ukrainas yta beräknas ha sådant hot och AI-drivna minröjningsdrönare förväntas öka tempot i att återställa jordbruk och samhällen inkstickmedia.com. Internationell samverkan sker bl.a. med japanska och brittiska företag kyivpost.com.

Sammanfattningsvis har drönare i Ukraina varit både krigsverktyg och instrument för humanitet – de hittar överlevande, levererar hjälp och bidrar till att läka krigets sår.

Viktiga drönartillverkare och leverantörer (inhemska och utländska)

Ukrainas drönarboom har möjliggjorts av en blandning av inhemska tillverkare och utländska partner som levererat avgörande system och komponenter. Nedan följer en översikt av centrala aktörer och deras roller:

Ukrainska drönartillverkare

Kriget gjorde Ukraina till ett nav för drönarinnovation, med hundratals nya företag i branschen. 2025 fanns enligt departementet för digital transformation cirka 500 inhemska tillverkare av UAV, jämfört med 7 före invasionen georgetownsecuritystudiesreview.org. Några av de viktigaste är:

• Ukrspecsystems – Känt för PD-2 och Shark -robusta spanings-UAV som används för underrättelse och artilleri. Har snabbt expanderat och siktar på civila versioner uasvision.com.
• Skyeton – Tillverkar Raybird-3-drönaren med 28 timmars uthållighet och över 2 000 km räckvidd, använd för djupa spaningsuppdrag unmannedsystemstechnology.com.
• Antonov – Flygplansjätten har utvecklat långdistansdrönaren AN-196 “Lyuty”, analog Shahed-typ för djupangrepp uasvision.com.
• Vyriy – Bommar ut Molfar-FPV-drönare, bland de mest framgångsrika för attack vid fronten uasvision.com. Stark på att motverka elektronisk krigföring och hög inhemsk komponenttillverkning.
• Skyfall – Stor FPV-tillverkare som massproducerar t.ex. Vampire och Shrike – stark lyftkapacitet och ledande i kvantitet cleantechnica.com.
• TAF (Terminal Automatic Factory) – Kanske den största volymtillverkaren av FPV-dronare (upp mot 40 000/månad) uasvision.com.
• Athlon Avia – Aktivt sedan Donbas 2014, kända för Furia-UAV och senare Hrim/Thunder loitering-missiler. Även export uasvision.com.
• UkrJet – Tillverkar attackdrönare som UJ-22 Airborne och större UJ-26 “Bober”. Inriktning på räckvidd och nyttolast uasvision.com.
• Terminal Autonomy – Innovativa nya modeller (AQ-100 & AQ-400 “Scythe”), billiga plywooddrönare för långdistansangrepp uasvision.com.
• Airlogix – Startade med logistikdrönare men pivot till militära (GOR-drönaren) och planerar även långdistansmodeller uasvision.com.

(Ovan är ett urval av ledande aktörer; i verkligheten finns hundratals tillverkare. Många har vuxit från frivilliggrupper eller små upstarts till betydande företag.) Ukrainas regering har aktivt stöttat tillväxten genom förenklad certifiering och inköp, bl.a. via “Army of Drones”-programmet och inkubatorn Brave1 för forskning och utveckling georgetownsecuritystudiesreview.org. Ukraina har nu världens största produktion för vissa drönarklasser och majoriteten av 2024 års drönare var inhemskt producerade.

Utländska drönarleverantörer

Internationella partners har varit avgörande, särskilt i krigets startskede. Några nyckelleverantörer:

• Baykar (Turkiet) – Levererade över 50 Bayraktar TB2 till Ukraina 2022. Nu byggs Baykar-fabrik i Ukraina för inhemsk produktion av TB2 och Akıncı euromaidanpress.com.
• AeroVironment (USA) – Levererade 700+ Switchblade-drönare och ~1 800 Phoenix Ghost loitering munitions, samt mindre spaningsdrönare som Puma och Raven defensescoop.com.
• Teledyne FLIR (USA/Norge) – Noggrant levererade Black Hornet-mikrodrönare till Ukraina via brittisk-norskt stöd reuters.com.
• DJI (Kina) – Kommersiella drönare av DJI är grunden för spaning och eldledning på både Ukrainsk och Rysk sida (t.ex. Mavic) reuters.com. Oberoende och ibland politiskt känsligt beroende.
• WB Group (Polen) – Levererade Warmate loitering-drönare till Ukraina samt spaningsplattformen FlyEye en.wikipedia.org.
• Andra västländer – UK (Black Hornet, ScanEagle), Tyskland (Luna, Vector), Tjeckien/Nederländerna (Bivoj m.fl.), med mera defensescoop.com.
• Crowdfunding och privata donationer – Exempel: litauisk och polsk offentlig insamling för inköp av TB2 och kommersiella drönare till Ukraina.
• Övriga: Israel har inte officiellt levererat, men vissa system kan ha nått Ukraina via tredje part. Kanadensiska Draganfly levererade humanitära drönare. Japan bidrar med industridrönare för minröjning kyivpost.com.

Sammanfattningsvis: Ukrainas drönarkapacitet är ett gemensamt material- och teknikprojekt mellan inhemska aktörer och utländska partners.

Utvecklingen av Ukrainas drönarindustri under kriget

Krigsåren 2022–2025 har sett Ukrainas drönarindustri utvecklas från en nyfödd sektor till ett kraftpaket med explosiv produktionskapacitet, teknisk utveckling och investeringar georgetownsecuritystudiesreview.org. Drönarvolymen: över 2 miljoner tillverkade drönare 2024, från bara några tusen 2022. FPV-produktion steg från ~20 000/månad (tidig 2024) till 200 000/månad (2025). President Zelensky presenterade 2025 målet 4 miljoner drönare/år georgetownsecuritystudiesreview.org. Idag finns ca 500 bolag i branschen, mot endast 7 före kriget.

Viktigt är lokalisering av produktionen. Staten har gett kontrakt till tillverkare med minst 50% ukrainskt innehåll georgetownsecuritystudiesreview.org. Företag som Vyriy har nu 70% inhemsk tillverkning och rena “made in Ukraine”-serier inklusive elektronik och värmekameror georgetownsecuritystudiesreview.org. Regeringen har via Brave1 gett över $8 miljoner i bidrag, vilket skapat en “innovationsvåg” där nya drönare testas och används på några månader.

Den kvalitativa förbättringen har varit tydlig: i början träffade bara ca 30% av drönarna målet, men 2024 låg andelen för de bästa ukrainska modellerna kring 70%. Frontfeedback ledde till snabba designförbättringar och nya taktiker. Befäl konstaterar även att “kvantitet ger kvalitet” – mängden billiga FPV-drönare pressar fienden även om enskilda enheter slås ut.

Nya utmaningar är överkapacitet och behov av export – vissa fabriker använder bara 37% av sin kapacitet p.g.a. flaskhals i beställningar. Ukraina planerar därför att öppna för export även före fredsavtal. En annan utmaning är säkerhet: fabriker och forskningscentra är mål för ryska attacker och spionage.

Trots utmaningar har Ukraina lagt grunden för en “Silicon Valley för försvarsteknik” i regionen, där obemannade system ses som strategiskt viktiga för både säkerhet och export.

Framtidsutsikter – utvecklingen för militär och civil drönaranvändning

Inför tiden efter 2025 planeras fortsatt snabba framsteg för Ukraianska drönarprogram, på både militärt och civilt område. Några centrala trender och prognoser:

• Nästa generations militära drönare (autonomi och AI): Den elektroniska krigföringen har gjort klart att drönare måste kunna arbeta utan radiolänk. Utvecklingen av AI-styrda drönare prioriteras därför reuters.com. Dessa ska självständigt kunna identifiera och slå mot mål, och testas redan i Ukraina. Också fiberoptiskt styrda drönare väntas bli vanligare. NATO följer utvecklingen noga och kan komma att bygga “drone walls” av anti-drönarzon efter ukrainsk modell.
• Utvidgning till mark- och sjörobotar: Framtidens obemannade krigföring breddas – Ukraina investerar i obemannade markfordon (UGV) och vidareutveckling av marina drönare, där till exempel “robot-tanks” samverkar med flygdrönare på fronten atlanticcouncil.org.
• Integrerat luftvärn mot drönare: Ukraina bygger ut lager av anti-drönarvapen: störsändare, laservapen och kanske “drönare mot drönare”-skärmytslingar. Erfarenheterna från att försvara sig mot Shaheds m.m. väntas exporteras till utländska marknader.
• Civil drönarboom efter kriget: Jordbruket kommer att se den största expansionen; Ukraina siktar på att bli ledande i agroteknik baserat på drönarkrigets erfarenheter cleantechnica.com. Infrastrukturen kommer också ombyggas med drönarteknik: skadeanalys, planering och snabbstartade leveranser.
• Drönarlogistik och urban luftmobilitet: Post och logistikföretag planerar breda program för drönarleveranser – snabba transporter till landsbygd och stadsdelar. Även innovativa tjänster som drönarambulanser och passagerardrönare är tänkbara på längre sikt.
• Export och internationellt samarbete: Ukrainas drönarindustri väntas bli stor exportör när exportrestriktioner lättas uasvision.com. Både militära och civila drönare väntas säljas till Europa, Asien och Afrika.
• “Drone Valley” och fortsatt innovation: Ukrainska myndigheter lägger grunden för en långsiktig satsning på R&D och teknikföretagande à la “Silicon Valley”; nästa steg väntas bli AI, smygteknik och integration av drönare i digitala militärnätverk.

Sammanfattningsvis har Ukrainas användning av drönare 2022–2025 inte bara förändrat kriget, utan också lagt grunden för varaktig förändring i både militär makt och civila sektorer. Drönare har gett Ukraina kompensationsmöjligheter mot konventionella underlägen och samtidigt gjort landet till en innovatör och storskalig producent av obemannade system. General Zaluzjny konstaterade att krigets regler “helt förändrats” och att framtida seger avgörs av teknologiskt övertag atlanticcouncil.org.

Källor: Informationen i denna rapport har inhämtats från försvarsanalyser, nyhetsartiklar och experter mellan 2022–2025, exempelvis Reuters, Atlantic Council, Kyiv Post, DefenseScoop, CleanTechnica m.fl. Samtliga källor är noterade in-line.