Den verkliga situationen för internet i Belarus: trådbundet, trådlöst och övervakat från himlen

Belarus har ett paradoxalt internetlandskap: å ena sidan har landet ett mycket utvecklat nätverksinfrastruktur med bred tillgång och prisvärda höghastighetsanslutningar; å andra sidan verkar det under ett av de mest strikt kontrollerade och censurerade regimerna i Europa. Från och med 2022 var nästan 89,5 % av vitryssarna internetanvändare freedomhouse.org, vilket speglar en betydande penetration även enligt globala standarder. Landet har satsat mycket på både fast bredband (särskilt fibernät) och trådlösa mobilnät och har nått några av de högsta anslutningsgraderna i Östeuropa freedomhouse.org. Denna rapport ger en övergripande bild av Vitrysslands internet, inklusive det fasta bredbandsnätet, det expansiva mobila internetlandskapet, framväxande satellitanslutningar (“tittar från himlen”), tekniska prestandamått och regeringens policyers påverkan på tillgång och frihet. Den tar också upp skillnader mellan tillgången i stad och landsbygd, den digitala klyftan mellan olika sociala grupper samt nyare utveckling som formar framtiden för uppkopplingen i Belarus.

Internetpenetration och infrastrukturöversikt

Vitryssland har en utbredd internetpenetration som stöds av robust infrastruktur. I början av 2023 fanns det omkring 8,27 miljoner internetanvändare i landet, ungefär 86,9 % av befolkningen datareportal.com. Officiell statistik rapporterade likaså att 89,5 % av befolkningen var online vid slutet av 2022, nästan 3 % upp från året innan freedomhouse.org. I absoluta tal hade Belarus cirka 3,1 miljoner fasta bredbandsabonnemang och 9,3 miljoner mobilabonnemang för en befolkning på 9,4 miljoner freedomhouse.org. Detta motsvarar en fast bredbandspenetration på omkring 33–35 % av befolkningen och en mobil bredbandspenetration på över 100 % (vilket betyder att många har mer än ett mobilabonnemang) freedomhouse.org. Faktum är att Vitrysslands mobila internetpenetration (över 100 % av befolkningen) var bland de högsta i Centraleuropa och Östeuropa år 2022 freedomhouse.org.

Fast infrastruktur: Ryggraden i Vitrysslands internet är ett högteknologiskt fibernätverk som når de flesta befolkningscentra. Under det senaste decenniet har gigabit passivt optiskt nätverk (GPON)-fiber snabbt ersatt äldre ADSL/DSL-linjer över hela landet freedomhouse.org. Därmed är Vitryssland nu bland Europas ledare vad gäller fiberoptisk hushållspenetration freedomhouse.org. Vid slutet av 2022 rapporterade Beltelecom (det statliga telekombolaget) cirka 2,9 miljoner GPON-fiberabonnenter freedomhouse.org, och den siffran nådde omkring 3 miljoner i mitten av 2024 telecomtalk.info. Utbyggnaden av fiber har nått utanför städer till mindre orter och byar; faktiskt har cirka 82,4 % av alla små bosättningar med 50–100 invånare nu tillgång till fiberoptiskt bredband tack vare pågående expansionsprogram telecomtalk.info. Dessa investeringar faller inom ramen för statens program “Digital utveckling av Vitryssland 2021–2025”, som prioriterar att ta höghastighetsinternet även till små orter telecomtalk.info. Följaktligen är kvaliteten på fast bredband hög: mer än hälften av användarna väljer abonnemang på 100 Mbps eller mer, och den genomsnittliga anslutningshastigheten på Beltelecoms fibernät är cirka 96 Mbps telecomtalk.info. Mediannahastigheten för fasta anslutningar nationellt låg kring 53–63 Mbps under 2023–2024 freedomhouse.org freedomhouse.org, en tydlig förbättring år för år. Latensen på fasta anslutningar är generellt låg (några tiotal millisekunder inrikes) tack vare det moderna fibernätet och direkta kopplingar till europeiska och ryska stamlinjer.

Internationell uppkoppling: Vitrysslands internet är internationellt uppkopplat via flera fiberstamlinjer och satellitförbindelser. Landet ingår i de trans-europeiska och trans-asiatisk-europeiska fiberkabelsystemen med större markkablar mot Lettland, Polen, Ryssland och Ukraina en.wikipedia.org. Beltelecom, den statliga operatören, kontrollerar alla gateways till det globala internet: bolaget äger det nationella internetutbytet och ryggradsförbindelserna som länkar landet till operatörer som Lettlands Lattelecom, Rysslands Rostelecom och andra en.wikipedia.org. Det finns även markbundna satellitstationer (till exempel Intelsat, Eutelsat) som bidrar med uppkoppling, men dessa används normalt som reserv eller för särskilda tjänster en.wikipedia.org. Denna centrala kontroll över internationell trafik betyder att regeringen kan övervaka eller till och med stänga av extern uppkoppling om så önskas (mer om detta i censorsavsnittet). Under normala omständigheter har dock Vitrysslands kapacitet och redundans (inklusive en 400 Gbps-länk till Ryssland sedan 2006 en.wikipedia.org) varit tillräcklig för landets behov.

Största internetleverantörer (ISP:er) och deras tjänster

Trots att antalet licensierade ISP:er i Belarus (omkring 170 företag levererade telekomtjänster 2023 freedomhouse.org), domineras marknaden av några få huvudaktörer – alla statliga eller underställda statens strikta kontroll. Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste leverantörerna och deras tjänsteutbud:

Beltelecom: Som det dominerande statliga telekombolaget är Beltelecom navet i det vitryska internetet. Bolaget äger och driver landets fiberstam och internationella gateways, vilket betyder att alla andra operatörer på något plan är beroende av Beltelecoms infrastruktur freedomhouse.org. Beltelecom dominerar fast bredband med cirka 78 % av alla fasta abonnemang (2,5 miljoner av 3,2 miljoner 2023) freedomhouse.org. Bolaget erbjuder ADSL och fiberbredband (under varumärken som byfly), fast telefoni och sedan slutet av 2022 även mobiltelefoni. (Regeringen utfärdade licens till Beltelecom för mobilmarknaden och bolaget började sälja mobilpaket, troligen som MVNO eller i samarbete, i kombination med hem-internet freedomhouse.org.) Beltelecoms nära-monopol förstärks av policy: endast Beltelecom och NTEC får hantera kontakter till externa nät freedomhouse.org. Via dessa flaskhalsar kan staten genomdriva priser och tjänstestandarder – positivt är låga priser och universell täckning, negativt är den centrala kontrollen (behandlas längre fram). Särskilt Beltelecoms fiberutbyggnad har moderniserat det fasta internetet över hela landet och möjliggjort gigabithastigheter även i mindre orter. Bolaget hade omkring 3 miljoner bredbandskunder till mitten av 2024 telecomtalk.info. Den största privata ISP:n (A1) hade i jämförelse bara cirka 400 000 fasta kunder freedomhouse.org, vilket tydligt illustrerar Beltelecoms dominans.

Mobiloperatörer: Belarus har tre stora mobilnätsoperatörer för konsumenternas mobilinternet: MTS Belarus, A1 och life:). MTS Belarus är den största med cirka 5,7 miljoner mobila abonnenter freedomhouse.org. Det är ett joint venture mellan Beltelecom (statligt) och Rysslands MTS, vilket i praktiken ger staten ägande i den största mobiloperatören. A1 (tidigare Velcom) är näst störst med över 4,8 miljoner abonnenter freedomhouse.org och är utlandsägt av Telekom Austria Group. life:) är en avlägsen trea med cirka 1,5 miljoner användare freedomhouse.org, och köptes helt upp av Turkiets Turkcell år 2022 (efter att den belarusiska staten sålt sitt återstående ägande).

Alla tre mobiloperatörer erbjuder 2G/3G/4G röst- och datatjänster. Unikt för Belarus är att man tillämpar 4G LTE genom ett enda gemensamt nätverk: beCloud (Belarusian Cloud Technologies), ett statligt kontrollerat företag som äger all 4G-infrastruktur och hyr ut denna till MTS, A1 och life:) freedomhouse.org. Det innebär att istället för att varje operatör bygger egna LTE-master, har beCloud byggt ett nationellt LTE-nätverk som alla använder – en modell för kostnadseffektivitet och, antagligen, enklare statlig kontroll. I början av 2024 hade 4G LTE-täckning (via beCloud) nått cirka 93% av Belarus yta och 99% av befolkningen freedomhouse.org, en betydande ökning från cirka 83% täckning två år tidigare freedomhouse.org. Samtidigt täcker 2G/3G-näten över 98% av ytan freedomhouse.org, vilket säkerställer grundläggande mobiltäckning även i avlägsna områden. 5G-tjänster har ännu inte lanserats kommersiellt; endast mindre pilotförsök har genomförts. I slutet av 2023 erkände myndigheter att en fullständig 5G-lansering var ”osäker” på grund av västerländska sanktioner och minskat affärsintresse freedomhouse.org – vilket i praktiken lagt nästa generations mobilnät på is. Istället verkar Belarus fokusera på att maximera 4G-kapacitet och täckning för den närmaste framtiden, ofta med hjälp av kinesiska leverantörer (Beltelecom har samarbetat med Huawei kring 5G-relaterad teknik, inklusive tester av 5G-system med ansiktsigenkänning) freedomhouse.org.

När det gäller tjänster erbjuder mobiloperatörerna vanliga röst-, SMS- och dataplaner. Mobilt internet används i stor utsträckning till sociala medier, meddelandeappar (särskilt Telegram är populärt för nyheter, med tanke på webbmedias censur) och streaming. Tack vare det gemensamma LTE-nätet kan användare hos alla operatörer få 4G-hastigheter i storstäder och de flesta samhällen. Konkurrensen på mobilmarknaden är dock begränsad: priserna är relativt låga i jämförelse med regionen, men statens inflytande (särskilt genom MTS:s delstatliga ägande och den kritiska infrastrukturen) innebär att operatörerna sällan går emot myndigheternas direktiv (till exempel har de samarbetat med tidigare internetavstängningar enligt lag).

Skillnader mellan stads- och landsbygdstillgång

Belarus är ett starkt urbaniserat land – cirka 80,5% av befolkningen bor i stadsområden (städer och samhällen) freedomhouse.org. Historiskt har stadsområden som Minsk och regionhuvudstäder haft bättre internetåtkomst än landsbygdsbyar. Glappet har dock minskat under senare år tack vare aktiv infrastrukturutbyggnad. År 2022 uppskattades att 92,5% av stadsborna var internetanvändare, jämfört med 79,7% av landsbygdsbefolkningen freedomhouse.org. Detta cirka 13 procentenheters gap är betydande, men mindre än tidigare (för jämförelse, under mitten av 2010-talet var bara runt 40% av landsbygdsborna online mot över 70% i städerna). Nu har till och med majoriteten på landsbygden tillgång till internet, främst genom mobilnäten eller i ökande grad via fiber till hemmet i större byar.

Minsk, huvudstaden, är fortfarande landets bäst uppkopplade ort: omkring 95,2% av invånarna i Minsk stad använder internet freedomhouse.org, i princip en mättnadsgrad. Övriga regioner ligger något efter; till exempel har Hrodna (Grodno)-regionen cirka 91,3% internetanvändning, medan lägst nivå har Minskregionen (landsbygden omkring huvudstaden) med 83,8% freedomhouse.org. Det innebär att även den minst uppkopplade regionen har över fyra femtedelar av befolkningen online. Klyftan mellan stad och landsbygd är tydligare bland vissa grupper – framför allt äldre. I städerna använde 53,4% av pensionärerna (65 år och äldre) internet år 2021, medan bara 28,2% i samma åldersgrupp på landsbygden var online freedomhouse.org. Detta visar att den kvarvarande digitala klyftan i Belarus nu främst handlar om ålder och utbildning (digital kompetens), snarare än ren infrastruktur.

Ur ett infrastrukturperspektiv är nästan varje ort av någon betydelse uppkopplad. Alla distriktscentra har haft bredband (ADSL eller fiber) sedan slutet av 2000-talet en.wikipedia.org. Den pågående GPON-fiberutbyggnaden för med sig snabba trådbundna internetlösningar till samhällen med bara några få dussin hushåll telecomtalk.info. Där fiber eller fast bredband saknas fyller 3G/4G-nät täckningsluckan – användare på landsbygden förlitar sig ofta på mobilt internet från smartphones eller 4G Wi-Fi-routrar. Ett kvarvarande problem är att de minsta byarna ibland bara har äldre 3G-nät eller svagare täckning, vilket påverkar hastigheterna. Men med 4G som nu når 99% av befolkningen freedomhouse.org är grundläggande bredband via mobilnät så gott som universellt tillgängligt.

Även prisvärdheten har förbättrats i hela landet, vilket gynnar landsbygdsanvändare. Internettariffer i Belarus är mycket låga i förhållande till inkomster (mer om detta under Digital inkludering), vilket innebär att kostnaden är ett mindre hinder än i många andra länder. Sammanfattningsvis har stadsbor fortfarande tillgång till de snabbaste uppkopplingarna (gigabit-fiber i många stadsdelar i Minsk, flera ISP-alternativ i städer), medan landsbygdsbor ofta har färre valmöjligheter (ofta bara Beltelecoms nät och en mobiloperatör) och något lägre hastigheter. Men i princip alla, både stadsbor och bönder, kan nu komma ut på nätet. Återstående skillnader minskas genom statliga satsningar för att ”universalsera” bredbandsåtkomsten även i de minsta samhällena.

Mobilinternetets landskap

Mobilt internet är en hörnsten för uppkoppling i Belarus, med en penetrationsgrad som i praktiken ligger på eller över 100% av befolkningen freedomhouse.org. Det betyder att många belarusier använder mer än ett SIM-kort eller mobilabonnemang – vanligt för dem som separerar jobb/privat eller använder dedikerade datakort. Mobilmarknaden definieras av omfattande täckning, ökande hastigheter och relativt prisvärda dataplaner, allt under de tre dominerande operatörernas (MTS, A1, life:)) kontroll.

Nätverkstäckning och teknik: Belarus har nått nästan heltäckande mobiltäckning. GSM (2G) och 3G-nät täcker över 98–99% av landets yta freedomhouse.org, och säkerställer röst/SMS-tjänster i praktiskt taget alla bebodda områden. 4G LTE-nätet, lanserat 2015 genom beClouds infrastrukturdelningsmodell, har snabbt byggts ut. I april 2024 täckte 4G-signaler 93% av Belarus yta och 99% av dess befolkning freedomhouse.org. Det innebär att nästan varje bebodd ort har 4G-tillgång, även om väldigt avlägsna områden kan få nöja sig med 3G. Anmärkningsvärt är att täckningen per yta ökade från cirka 83% till 93% på bara två år freedomhouse.org freedomhouse.org, vilket speglar en intensiv utbyggnad av nya LTE-basstationer (ofta med kinesisk teknik).

Alla operatörer delar beCloud 4G-nätet, som huvudsakligen körs på Band 20 (800 MHz) och Band 3 (1800 MHz). Detta gemensamma nätverk ger LTE-hastighet till användare hos MTS, A1 och life:) utan att varje operatör behöver bygga egna master. Det innebär kostnadsfördelar men också att alla operatörer har identiska 4G-täckningskartor (skillnaden ligger bara i pris och kundservice). Nackdelen är att om beCloud drabbas av driftstörningar eller om myndigheterna beordrar avstängning i beCloud-nätet, påverkas alla mobiloperatörers 4G-användare samtidigt – en central kontrollpunkt.

Mobila hastigheter: De typiska mobila internethastigheterna i Belarus är hyfsade även om de inte är särskilt framstående enligt globala 4G-standarder. 2023 låg den genomsnittliga mobila nedladdningshastigheten på cirka 12 Mbps freedomhouse.org. Vid mitten av 2024 var medianen liknande (runt 11,5 Mbps) freedomhouse.org, vilket antyder blygsamma förbättringar eller en platå i takt med att användarbasen mättats. Toppnoteringarna för 4G i städer kan vara mycket högre (tiotals Mbps upp till 100 Mbps under idealiska förhållanden), men många användare upplever lägre hastigheter, särskilt i överbelastade celler eller på landsbygden. Uppladdningshastigheter på LTE ligger vanligen på några få Mbps. Latensen på 4G ligger i genomsnitt kring 30–50 millisekunder enligt Speedtest-mätningar – tillräckligt för de flesta appar men inte lika lågt som fiber. Det är värt att notera att det mobila internetet i Belarus är tillräckligt snabbt för HD-videoströmning, sociala medier och VoIP, men mer krävande applikationer som stora filuppladdningar eller ultra-HD-strömning görs fortfarande bäst via fiber.

Införandet av 5G är fortsatt osäkert. Små pilotzoner har testats i Minsk med Huawei-utrustning, men från och med 2024 finns ingen kommersiell 5G-tjänst freedomhouse.org. Västerländska sanktioner (på grund av Belarus politiska situation och roll i Ukraina-konflikten) har hindrat företag som Nokia och Ericsson från att leverera 5G-utrustning, och även kinesiska leverantörer möter finansierings- och exportproblem. Dessutom innebär regeringens ”avtagande intresse” för 5G att de inte ser något akut ekonomiskt behov av det så länge 4G-kapaciteten fortfarande byggs ut freedomhouse.org. För närvarande är Belarus ett av få europeiska länder utan tidplan för 5G-utbyggnad. Istället förbättrar operatörerna 4G (till exempel har A1 och andra omfördelat 3G-spektrum för att öka 4G-kapaciteten på landsbygden frequencycheck.com).

Användning av mobilt internet: De flesta vitryssar använder internet dagligen via sina smartphones. Under 2023 stod mobila enheter för cirka 53% av alla sidvisningar på webben i Belarus, jämfört med 47% från datorer statista.com. Sociala medier, meddelandetjänster (Telegram, Viber) och nyhetskonsumtion är starkt beroende av mobildata. Den genomsnittlige vitryske smarttelefonanvändaren konsumerar betydligt mer data varje år; till exempel rapporterade MTS tvåsiffrig tillväxt i mobildatatrafik under senare år (44% ökning 2020) i takt med att 4G-täckningen expanderade freedomhouse.org. Med lågprisdata (2 GB mobildata kostade bara cirka 0,62% av den månatliga BNP per capita 2022 freedomhouse.org – en mycket låg andel enligt internationella mått) är mobilt internet mycket tillgängligt kostnadsmässigt.

Abonnemang och prissättning: Belarus mobila datapaket är billiga i jämförelse med Europa. Obegränsade eller stora paket finns till priser som är överkomliga även för måttligt avlönade lokala invånare. Exempelvis kunde ett instegspaket med mobildata (några GB) 2023 kosta bara några få amerikanska dollar i månaden. Denna överkomlighet har varit ett medvetet politiskt val för att öka uppkopplingen. Alla operatörer kräver registrering av SIM-kort med pass-ID (enligt statliga regler), och anonyma förbetalda SIM-kort är egentligen inte ett alternativ – varje SIM-kort är kopplat till ett pass i en central databas som myndigheterna har tillgång till freedomhouse.org. Trots detta är processen enkel och det finns god konkurrens på pris.

Sammanfattningsvis är mobilnätslandskapet i Belarus ett av utbredd täckning, statligt styrd infrastruktur och ökande användning. Även om landet inte ligger i framkant vad gäller trådlös teknik (ingen 5G ännu), har landet utnyttjat 4G för att koppla upp i princip hela befolkningen. Mobilnäten fungerar även som en reserv för det fasta nätet vid avbrott eller avsiktliga avstängningar, vilket har setts tidigare då mobila nätverk blev strypta sist (eftersom ett totalt nedstängt mobilnät får större ekonomiska konsekvenser). Mobilt internet kommer att fortsätta vara avgörande, särskilt för användare på landsbygden och de som vill kringgå övervakning på hemmet eller jobbet genom att använda mobildata.

Tillgång till satellitinternet och “Övervakning från himlen”

I Belarus är satellitinternet ett nischat och mycket reglerat segment av uppkopplingslandskapet. Då de fasta näten är väl utbyggda används satellittjänster inte av allmänheten i någon större utsträckning, och staten lägger strikta begränsningar på oberoende satellitförbindelser av censur- och säkerhetsskäl. Ändå är det viktigt att undersöka vilka alternativ som finns för uppkoppling “från himlen”, både bland inhemska satellitprojekt och internationella leverantörer som Starlink eller OneWeb.

Inhemska satellitprogram: Belarus driver sin egen kommunikationssatellit, Belintersat-1, en geostationär satellit som sköts upp 2016 i ett samarbetsprojekt med Kina (även känd som ChinaSat-15). Belintersat-1 erbjuder tjänster som satellit-TV och kan stödja bredbandsdata över Europa, Afrika och Asien från sin position på 51,5°E hajun.info. Satelliten drivs av ett statligt företag (Precise Electromechanics Plant, under Kommunikationsministeriet) och ingår i Nationella systemet för satellitkommunikation och sändningar hajun.info. I praktiken säljs största delen av Bandbredden för kommersiella TV-tjänster och statliga ändamål (militär kommunikation, myndighetskontor på avlägsna platser, etc.), snarare än som privat internet till medborgare. Det vitryska försvaret har exempelvis utvecklat mobila kommunikationssystem som använder Belintersat-1 för internetåtkomst ute på fältet som backup till markbundna nätverk hajun.info hajun.info.

En avgörande detalj är att Belarus förbjuder tvåvägs satellitinternet för civil användning. Enligt bestämmelser får privatpersoner och företag enbart använda envägs satellittjänster (t.ex. satellit-TV eller envägsdataflöden) – all utgående internetttrafik måste gå via marknät och statligt kontrollerade gateways hajun.info. Tvåvägs satellitterminaler (VSAT som både skickar och tar emot data via satellit) kräver särskilt tillstånd och är i praktiken begränsade till försvaret, vissa statliga organ och utländska ambassader hajun.info. Det innebär att vanliga personer i Belarus inte lagligt kan installera en satellitparabol för att ansluta direkt till en internetsatellit och få självständig åtkomst; att göra det skulle kringgå statens övervakning och myndigheterna upptäcker och lagför aktivt olovliga satellituppkopplingar hajun.info hajun.info. Statens radiofrekvensövervakningscenter (BelGIE) uppges kunna upptäcka ”olagliga användare av tvåvägs satellitinternet” och har bötfällt personer för sådana försök hajun.info. All civil internetttrafik, även från avlägsna områden, ska enligt bestämmelser “landa” i Belarus via den officiella teleporten och sedan gå ut genom landets statligt kontrollerade markbundna nät (så att censur/filter tillämpas) hajun.info.

I princip leder Belarus all internetttrafik genom sina markbundna, statligt kontrollerade system även om satellit är involverat. Till exempel kan en användare på landsbygden använda satellitparabol för att ta emot data, men dennes utgående förfrågningar måste skickas via telefonledning eller mobilnät till den nationella gatewayen – inte direkt tillbaka upp till satelliten. Denna policy skiljer sig markant från det fria användandet av satellitbredband i många andra länder.

Starlink och OneWeb: Givet ovanstående restriktioner är det inte förvånande att nya satellitkonstellationer i låg jordbana (LEO) som SpaceX:s Starlink och det brittiskstödda OneWeb i princip inte är tillgängliga i Belarus. Starlink har snabbt expanderat över hela världen, men Belarus (liksom sin allierade Ryssland) har inte visat någon avsikt att tillåta detta. Från och med 2025 finns Belarus inte med på Starlinks officiella tjänstekartor, och företaget har ”inte listat någon avsikt att lansera tjänsten” i Belarus (detta gäller även för andra hårt kontrollerade stater som Kina, Iran, Nordkorea, Ryssland, etc.) zerohedge.com. Med andra ord kan belarusier inte lagligt köpa eller använda en Starlink-terminal under nuvarande förhållanden. Alla försök att smuggla in och använda en sådan skulle bryta mot belarusisk lag och skulle sannolikt upptäckas av statens övervakningsredskap. Regeringens ståndpunkt är att okontrollerad satellitbaserad internetuppkoppling utgör ett hot mot nationell säkerhet och censur, eftersom det inte går att enkelt stänga av eller övervaka som det gör med markbaserade nätverk zerohedge.com zerohedge.com. En liknande situation gäller för OneWeb: det finns ingen officiell återförsäljare eller markstation för OneWeb i Belarus, och eftersom OneWebs tidigare uppskjutningar var beroende av ryska raketer (vilket stoppades på grund av Ukraina-kriget) har Belarus inte heller tagit del av den tjänsten.

Det är värt att notera att under protesterna i Belarus 2020–2021, och senare under Rysslands krig i Ukraina, spekulerade många aktivister om möjligheterna att använda satellit-internet (som Starlink) för att runda avstängningar. Men i praktiken har Starlink aldrig distribuerats i Belarus. Regeringens förebyggande lagförbud på sådana enheter, samt den höga risken för bestraffning, har hittills förhindrat någon meningsfull användning.

Traditionella satellitalternativ: Innan LEO-konstellationerna var de enda alternativen för satellit-internet traditionella geostationära VSAT-tjänster. Dessa levereras vanligtvis av internationella satellitoperatörer (t.ex. via Intersputnik, Eutelsat, Intelsat-satelliter som täcker Belarus region) och kräver en parabol med en sändar/mottagarenhet. Sådana tjänster finns tekniskt sett – till exempel marknadsför vissa företag VSAT-uppkoppling i Belarus via satellit från fall till fall globaltt.com. Men återigen behöver en belarusisk användare eller verksamhet tillstånd från staten (och sannolikt arbeta med Beltelecom eller en licensierad leverantör) för att installera en VSAT-länk. Kostnaderna är också avskräckande för vanliga konsumenter (utrustning och månadsavgifter är mycket höga i förhållande till lokala inkomster). Därför är den praktiska användarbasen för satellit-internet i Belarus extremt liten – sannolikt begränsad till avlägsna industrier (t.ex. vissa pipelines, utvinningsplatser), diplomatiska beskickningar eller som reserv för kritisk infrastruktur.

Satellit för övervakning?: Uttrycket ”övervakning från himlen” antyder också användningen av satelliter för bevakning. Även om det inte riktigt handlar om internetåtkomst kan nämnas att Belarus samarbetar med Ryssland och Kina kring satellitövervakning och att regimen övervägt egna ”suveräna” satellitkommunikationslösningar (den så kallade ”belarusiska analogen till Starlink” som demonstrerades för president Lukashenka var i praktiken ett provisoriskt mobilt kommandocenter som kopplades via Belintersat-1) hajun.info hajun.info. Syftet bakom dessa ansträngningar är att ha oberoende men kontrollerade kommunikationskanaler vid krig eller inrikes oro, inte att erbjuda öppen internetuppkoppling till medborgarna.

Sammanfattningsvis är satellit-internet i Belarus fortfarande marginellt och mycket begränsat. Till skillnad från vissa avlägsna områden i världen där satellitbredband kan vara en revolution, föredrar staten i Belarus att bygga ut markbundna nätverk (fiber och mobilnät) överallt och behålla strikt kontroll över anslutningspunkter. Om det inte sker en dramatisk politisk förändring kommer tjänster som Starlink fortsatt hållas utanför Belarus luftrum, och befolkningen förlitas på markbaserad internetanslutning.

Teknisk prestanda: Hastighet, täckning och fördröjning

Belarus internetprestanda speglar landets moderna infrastruktur. Här går vi igenom de viktigaste tekniska aspekterna av uppkoppling i landet:

• Bandbredd (Hastighet): Fasta bredbandshastigheter i Belarus är relativt höga tack vare fiberutbyggnaden. I början av 2023 låg medianvärdet för fast nedladdningshastighet på ca 53,4 Mbps, och 2024 steg det till 63 Mbps freedomhouse.org freedomhouse.org. Många stadsbor med fiber har betydligt högre topphastigheter (100 Mbps, 200 Mbps eller till och med gigabit-abonnemang finns hos Beltelecom och A1). Mer än hälften av fasta bredbandsabonnenter väljer paket på 100 Mbps eller högre telecomtalk.info. Uppströms-hastigheter på GPON-fiber är ofta symmetriska eller nästan så (t.ex. 100/50 Mbps-paket). På mobilnät ligger medianvärdet för nedladdning på cirka 11–12 Mbps freedomhouse.org freedomhouse.org, vilket är måttligt men tillräckligt för vanliga användningsområden. LTE-hastigheter varierar mycket: i okonstgjorda områden kan du få 30–50 Mbps, medan det i överbelastade celler eller 3G-läge kan vara endast några få Mbps. Trenden är stigande, med både mobila och fasta hastigheter som ständigt förbättras när infrastrukturen uppgraderas freedomhouse.org.
• Täckning och tillförlitlighet: Som tidigare nämnts är täckningen för både fasta och trådlösa nätverk omfattande. Praktiskt taget alla städer, samhällen och större byar har tillgång till fast bredband (om inte fiber så åtminstone ADSL eller kabel). Mobilnätstäckningen är nästintill fullständig för grundläggande tjänst och i praktiken universell för internet om man räknar in 3G/EDGE i avlägsna områden. Tillförlitligheten av kärnnätet är över lag god – Belarus har en välutvecklad nationell fiberring som sammankopplar de större städerna vilket ger redundans. Tekniska tillförlitlighetsproblem är sällsynta; det man ser är snarare medvetna statliga åtgärder (t.ex. strypning eller avstängningar vid politiska händelser, vilket diskuteras vidare i nästa avsnitt). Strömavbrott eller åldrande infrastruktur är mindre vanligt tack vare kontinuerlig modernisering från Beltelecom. Dock kan ”sista milen”-infrastrukturen på landsbygden vara mindre robust: vissa avlägsna användare med DSL kan uppleva avbrott eller nedgångar. Mobilnäten kan också belastas hårt vid större evenemang (t.ex. stora folksamlingar eller när alla försöker använda VPN vid informationsblockader).
• Fördröjning (latens): För inhemsk trafik och trafik till närliggande länder är latensen mycket låg. En användare i Minsk som pingar en server i Minsk eller Moskva kan ligga på ~10–30 ms. Till Frankfurt eller London kan ping ligga på cirka 40–70 ms tack vare direkta fiberförbindelser västerut. Medianlatensen på fast bredband från Speedtest var omkring 21 ms under 2023 (även om detta ej direkt citeras är det normalt givet dessa hastigheter). På mobilnät (4G) är latensen högre, ofta ~40–60 ms, och betydligt sämre på 3G (100 ms+). Satellitförbindelser – där de förekommer – har mycket hög latens: geostationära satellitinternet har ~600–700 ms rundturstid, vilket gör det opraktiskt för realtidsapplikationer. (LEO-satelliter som Starlink skulle ge ~20–50 ms, men dessa finns alltså inte i Belarus.) I princip upplever belarusiska internetanvändare likadan latens som andra moderna nätverk – tillräckligt lågt för video- och röst-samtal, onlinespel (fast bredband är bäst för snabba spel) och molntjänster.
• Kapacitet och strypning: Belarus ryggradsnät har stor kapacitet (flera 100 Gbit/s-länkar till grannländer) en.wikipedia.org och internt hanterar fibernäten trafiken bra. Lokala accessnät (som GPON) har en delning men kan vanligen leverera utlovad hastighet. På mobilnät kan kapacitet vara ett problem i tätbefolkade områden, men operatörerna har ökat antalet basstationer och frekvensband för att motverka detta. Vid politiskt känsliga tillfällen har användare rapporterat oförklarliga nedgångar i hastighet eller svårigheter att nå vissa tjänster (mer om censur nedan), vilket tyder på avsiktlig strypning snarare än tekniska begränsningar. Exempelvis begränsade myndigheterna ibland bandbredden för mobildata eller stängde av den lokalt för att försvåra protestorganisering under 2020 freedomhouse.org freedomhouse.org.

Sammanfattningsvis är Belarus internet tekniskt sett robust: snabbt och allmänt tillgängligt, i nivå med många EU-länder när det gäller fiberutbredning och mobiltäckning. Vanliga användare kan streama HD-video, delta i videomöten och använda moderna internettjänster utan större problem. De största utmaningarna för prestanda handlar inte om teknik, utan om politiskt påtvingade begränsningar som blockeringar och tillfälliga avstängningar.

Statlig kontroll, censur och övervakning

Ingen analys av Belarus internet är komplett utan att granska den kraftiga statliga kontrollen. Staten, under president Alexander Lukasjenkas auktoritära regim, upprätthåller ett starkt grepp om internetinfrastruktur och innehåll. Detta visar sig på flera sätt: ägande av nyckelnätverk, juridiska och tekniska mekanismer för censur, övervakning av internetaktiviteter och periodiska avbrott i uppkopplingen av politiska skäl.

Statligt monopol och flaskhalsar: Den belarusiska regeringen äger eller kontrollerar direkt den kritiska internetinfrastrukturen. Beltelecom, det största telekombolaget, är statligt ägt och driver ryggradsnätet “som alla andra internetleverantörer är beroende av” freedomhouse.org. National Center for Traffic Exchange (NTEC) – en myndighet under presidentens Operations- och analyscenter (OAC) – och Beltelecom är de enda två aktörer som får hantera internettrafik över nationsgränsen freedomhouse.org. I praktiken driver NTEC den nationella Internet Exchange Point (BY-IX) för lokal trafik, medan Beltelecom hanterar de internationella gateway:erna. Det innebär att all internationell internettrafik (webbförfrågningar, e-post m.m.) måste passera utrustning kontrollerad av dessa två aktörer, vilket ger myndigheterna teknisk förmåga att filtrera, begränsa eller stänga av uppkopplingen när som helst freedomhouse.org. Oberoende internetleverantörer har ingen autonom routing – de köper bandbredd från Beltelecom eller NTEC, så om dessa stängs ner tas alla offline.

Internetavstängningar: De belarusiska myndigheterna har visat vilja att slå på “dödsbrytaren” för internetuppkopplingen vid kriser. Särskilt under presidentvalet i augusti 2020 (allmänt betraktat som riggat) och den därpå följande kampen, utlöste regeringen en nästan total nedstängning av internet under cirka 61 timmar över hela landet, med start på valnatten freedomhouse.org. Detta var ett totalt avbrott som påverkade mobildata, de flesta webbplatser och även VPN-tjänster – i praktiken kopplades Belarus bort från det globala internet. Efter detta, i slutet av 2020, infördes lokala och periodiska avbrott, särskilt på söndagar då stora protestmarscher ägde rum freedomhouse.org. Rapporter visade att myndigheterna även störde mobiltäckningen i protestområden för att hindra samordning freedomhouse.org. Dessa åtgärder var utan motstycke för Belarus och signalerade en ny nivå av kontroll i paritet med den man ser i auktoritära regimer på andra håll. År 2021 gick regimet ett steg längre och ändrade telekommunikationslagen så att staten uttryckligen får stänga ner eller begränsa nätverk i nationell säkerhets namn freedomhouse.org. Denna rättsliga täckmantel legitimerar i praktiken framtida internetavstängningar. Även om åren 2022–2023 inte innebar några nationella avstängningar (inga händelser i samma skala som protesterna 2020), förekom ändå incidenter – till exempel i augusti 2023, då de Rysslandskopplade Wagner-legosoldaterna befann sig i Belarus, rapporterades lokala störningar av mobilnätet nära deras läger freedomhouse.org. Och i slutet av december 2023 blockerade myndigheterna tillfälligt tillgången till YouTube under ett nätanförande av en oppositionsledare freedomhouse.org. Sammanfattningsvis har regeringen både möjligheten och det lagliga mandatet att delvis eller helt bryta internetuppkopplingen, och har tillämpat detta under politiskt känsliga perioder.

Webbplatsblockering och innehållscensur: Till vardags utövar Belarus utbredd censur av internetinnehåll. Regeringen har en omfattande svartlista på webbplatser som internetleverantörerna måste blockera. Vid slutet av 2022 var över 10 000 webbplatser blockerade i Belarus freedomhouse.org – en siffra som växte med minst ytterligare 2 000 under 2023 freedomhouse.org. Dessa omfattar inte bara extremt eller olagligt innehåll utan praktiskt taget alla oberoende medier, oppositionssajter, människorättsorganisationers webbplatser och många utländska nyhetstjänster. Till exempel blockerades landets mest populära nyhetsportal TUT.by år 2021 och stämplades senare som “extremistisk”, vilket kapade av dess 3,3 miljoner dagliga användare freedomhouse.org. Dess efterföljare (Zerkalo.io, drivs i exil) blev också omedelbart blockerad freedomhouse.org. Alla större icke-statliga nyhetssajter är nu antingen blockerade eller drivs i exil, vilket lämnar endast opolitiska sajter som Onliner.by tillgängliga i landet freedomhouse.org. Myndigheterna har till och med blockerat sidor endast marginellt kopplade till oppositionen – under 2023 blockerades Flickr (bilddelningssajten) och ett stort belarusiskt digitalt bibliotek, misstänkta för att innehålla material som gick emot regimens narrativ freedomhouse.org. Dessutom har många sidor på sociala medier och Telegram-kanaler utpekats som “extremistiska”, vilket gör det brottsligt för medborgare att ens prenumerera på eller läsa dem. Den exakta listan över blockerade sajter hålls hemlig (i sig sekretessbelagd information), och censurbeslut hänvisar ofta till den breda motiveringen “hot mot nationell säkerhet” enligt medielagen freedomhouse.org.

För att genomdriva blockeringarna använder Belarus deep packet inspection (DPI) och filtreringsteknik hos internetleverantörer samt på ryggradsnivån. I mars 2022 utlyste Beltelecom en upphandling av utrustning/programvara för 4 miljoner dollar för att “samla in och lagra information om användarnas besök på internetresurser samt blockera internetresurser” freedomhouse.org. Detta visar på kontinuerliga investeringar i censurapparaten. Det rapporteras att Belarus sökt tekniskt bistånd från Ryssland (som genomfört ett omfattande eget blockregim) för att förbättra dessa möjligheter freedomhouse.org. Resultatet är att man ofta behöver kringgå censuren med hjälp av verktyg som VPN, Tor och proxyservrar.

Kamp mot censuromgåelse: Naturligtvis har många belarusier använt VPN-tjänster och anonymiseringsverktyg för att kringgå censuren. Regeringen har svarat med att försöka blockera eller begränsa VPN och Tor. Faktum är att användning av VPN eller Tor för olagliga syften har varit förbjudet sedan 2015 freedomhouse.org, men lagen efterlevdes knappt i flera år. Efter 2020 började regimen dock aktivt jaga dessa verktyg. År 2020 blockerade man det populära proxyverktyget Psiphon freedomhouse.org. Till åren 2023–2024 hade planer lagts på att använda trafikfiltrering för att begränsa VPN-användningen mer generellt freedomhouse.org. I maj 2024, då en exiloppositionsgrupp höll ett “alternativt val” via en säker onlineplattform, reagerade regeringen med att blockera minst fyra stora VPN-tjänster (Psiphon, Turbo VPN, TunnelBear och HUB VPN) för att förhindra folk från att rösta online freedomhouse.org freedomhouse.org. Denna katt-och-råtta-lek har medfört att den genomsnittlige belarusierns verktygslåda för fritt internet successivt krymper. Tor har också blivit måltavla; även om det inte är 100% effektivt, har DPI-baserade metoder periodvis gjort det svårt att ansluta till Tor. Juridiska påföljder för att tillhandahålla “olagliga” råd om kringgående har också införts.

Övervakning och integritet: Belarus har ett omfattande övervakningssystem för telekommunikation. Enligt lag måste alla teleoperatörer installera SORM (System för Operativa Undersökningsåtgärder)-utrustning, ursprungligen ett ryskt system, som möjliggör realtidsavlyssning av telefoni- och internetkommunikation för brottsbekämpande myndigheter (framför allt Belarus KGB och OAC) freedomhouse.org. Det presidentstyrda Operations- och Analyscentret (OAC) – ursprungligen en underavdelning till KGB – övervakar internettrafik och ansvarar för leverantörernas efterlevnad gällande datainsamling freedomhouse.org. Alla internet- och telefonioperatörer är skyldiga att lagra användardata och bistå myndigheterna. Som nämnts är registrering av SIM-kort obligatorisk: man måste visa pass för att köpa ett SIM-kort, och passuppgifterna läggs in i en elektronisk databas som är tillgänglig för inrikesministeriet och säkerhetstjänster freedomhouse.org. Detta eliminerar anonymt mobilanvändande. Dessutom krävs det att internetcaféer eller offentliga Wi-Fi-zoner (till exempel på hotell) identifierar användare (ofta med pass eller SMS-kod) innan internetåtkomst beviljas.

På nätverksnivå övervakar staten sociala medier och meddelandetjänster i stor omfattning. Efter protesterna 2020 arresterades tusentals personer för sina inlägg på nätet eller till och med privata chattmeddelanden. Säkerhetstjänster har infiltrerat oppositionens Telegram-chattar och använt IMSI-catchers och andra metoder för att koppla anonymt internetanvändande till verkliga identiteter. Regimen använder även skrämseltaktik såsom att tvinga frihetsberövade aktivister att låsa upp sina smartmobiler och sociala konton och därefter utvinna kontaktlistor för att utöka övervakningsnätet. ”Big Brother” är mycket närvarande på det belarusiska internet – Freedom House placerar konsekvent Belarus som ”Inte fritt” när det gäller internetfrihet, med motivering i omfattande övervakning och hårda repressalier mot oliktänkande på nätet.

Det är särskilt anmärkningsvärt att onlinematerial kriminaliseras via breda och vaga lagar. Dussintals bloggare och internetjournalister har hamnat i fängelse med anklagelser som ”extremism” eller ”förolämpning av presidenten” – endast på grund av inlägg på YouTube eller Telegram freedomhouse.org freedomhouse.org. Vanliga medborgare har fått fleråriga fängelsestraff för sociala medie-kommentarer som ansetts regeringskritiska. Klimatet är sådant att många som diskuterar politik på nätet gör det under pseudonym och med VPN/Tor (om möjligt), men även då riskerar man att bli av-anonymiserad. I ett extremt exempel tvingade regeringen till och med ett passagerarflygplan att landa 2021 för att gripa en dissidentbloggare (Roman Protasevitj från Nexta) som inte ens befann sig i Belarus då – något som visar hur långt regimen är beredd att gå för att gripa internetaktivister bbc.com.

Slutsats om kontroll: Den belarusiska regeringen har byggt ett ”internet inom ramarna” – högkvalitativ infrastruktur för information och tjänster, men innanför en strängt övervakad och filtrerad trädgård. Uttrycket ”att titta från himlen” är träffande – inte bara för satelliter, utan också för statens vakande öga över cyberrymden. Genom tekniska medel (statligt ISP-monopol, DPI-filtrering, avstängnings-knapp) eller juridiska medel (vaga extremismlagar, obligatorisk datalagring) är staten närvarande överallt i Belarus digitala landskap. Detta dämpar naturligtvis vissa fördelar med den starka infrastrukturen: exempelvis kan molntjänster och utländska webbplatser blockeras godtyckligt, och entreprenörer eller forskare kan finna viktiga resurser otillgängliga. Trots dessa kontroller har den belarusiska befolkningen ändå visat uppfinningsrikedom i att hitta nyheter och kommunicera (Telegram är exempelvis en livlina, eftersom deras decentraliserade infrastruktur visade sig svår att helt blockera även 2020).

Digital inkludering och digitalt utanförskap

Digital inkludering i Belarus är en historia om ökad tillgång – men med sociala och generationsbaserade skillnader. Landets målmedvetna satsning på att bygga ut infrastrukturen och hålla nere internetpriserna har väsentligt minskat den klassiska digitala klyftan mellan stad och landsbygd eller rik och fattig, men skillnader kvarstår i fråga om ålder, språk och användningskvalitet.

På den positiva sidan är internetuppkoppling lågkostnads- och lättillgänglig för i stort sett alla samhällsgrupper. Enligt ITU:s prisjämförelser var priset på ett grundläggande internetpaket i Belarus 2022 bland de lägsta i världen: till exempel kostade 2 GB mobildata bara 0,62 % av BNP per capita, och ett 5 GB fast bredbandsabonnemang ca 0,73 % av BNP per capita freedomhouse.org. Dessa siffror är bättre än FN:s målsättning för överkomliga priser och placerar Belarus i toppskiktet globalt. I absoluta tal kan man köpa en snabb hemuppkoppling (200 Mbps eller mer) för $10–$15 i månaden – en rimlig kostnad givet inkomstnivån i landet. Låga avgifter är resultatet av statlig policy (regeringen pressar ofta det statsägda Beltelecom att hålla priserna låga) och avsaknad av vinstdriven konkurrens på vissa områden. Fördelen är att låginkomsthushåll, studenter och människor i avlägsna områden generellt har råd med åtminstone viss internetåtkomst. Dessutom finns offentliga institutioner som bibliotek och skolor uppkopplade och erbjuder gemensamma tillgångspunkter.

Klyftan mellan stad och landsbygd har krympt mycket tack vare utbyggd infrastruktur. Som nämnts är nu ca 80 % av landsbygdsborna online freedomhouse.org, vilket innebär att grundläggande inkludering är uppnådd även utanför städerna. Projekt för Wi-Fi i bybibliotek, internetpunkter på postkontor och mobila internetkiosker har bidragit. Den pågående fiberutbyggnaden ser till att landsbygdsbefolkningen inte blir kvar med andrahandsalternativ. Dock återstår en kvalitetsklyfta: stadsbor har oftare de snabbaste fiberabonnemangen och flera leverantörer att välja på, medan lantbrukare ibland bara har en (ofta äldre ADSL-anslutning eller svag mobilsignal). Statens program för digitalisering slår fast att breddad service även i ”små samhällen” behövs för konkurrenskraft och inkludering telecomtalk.info.

Den mest framträdande digitala klyftan idag finns mellan åldersgrupper och språk. Yngre vitryssar (under 50) har väldigt hög användning av internet, och under 40 är det nära universellt. Äldre belarusier, särskilt på landsbygden, har lägre internetanvändning. Endast 28 % av äldre på landsbygden (65+) var online 2021 freedomhouse.org, jämfört med 53 % av äldre i städer – dessa siffror ökar med tiden men släpar långt efter yngre. NGOs och ibland staten försöker förbättra digital kompetens bland äldre (exempelvis datorkurser i samlingslokaler), men framstegen är långsamma. Detta generationsgap innebär att viktiga e-tjänster från staten och information kan gå vissa av de mest utsatta (pensionärer) förbi utan hjälp.

En annan aspekt är språk och innehåll. Den belarusiska delen av internet (ofta kallad ”Bynet”) har historiskt dominerats av ryskspråkiga sidor, och innehåll på belarusiska är mer sällsynt. Förespråkare för digital inkludering påpekar att de som föredrar belarusiska (ofta oppositionella eller i västra delarna) har färre resurser online, och staten har rentav blockerat vissa belarusiskspråkiga webbplatser (om de kopplats till oppositionen) freedomhouse.org. Detta skapar en kulturell digital klyfta. Samtidigt har sociala medier och chattappar delvis minskat denna klyfta, då man där fritt kan skapa innehåll på båda språken (när de kan nås via VPN).

När det kommer till kön har Belarus intressant nog något högre internettäckning bland kvinnor än bland män. År 2022 var cirka 89,5 % av kvinnorna i åldern 16–72 internetanvändare, något högre än siffran för män och till och med högre än det europeiska genomsnittet för kvinnor freedomhouse.org. Detta tyder på att vilka klyftor som än finns, så drabbar de inte kvinnor i fråga om grundläggande tillgång; kvinnor är mycket aktiva online (användarstatistik från sociala medier bekräftar detta – kvinnor står för över 56 % av användarna) datareportal.com. Orsakerna kan vara demografiska (kvinnor utgör en större andel av befolkningen, många utvandrade IT-arbetare var män) eller sociala (kvinnor styr ofta hushållets beslut kring barns utbildning och internetanvändande). Oavsett orsak är könsparitet i tillgång till internet i princip uppnådd.

Belarus är också stolt över e-förvaltning och e-tjänster som syftar till att inkludera alla medborgare. Många statliga tjänster (betalning av räkningar, skatter, åtkomst till medicinska journaler, etc.) finns via nätportaler. Användningen är hög i städer och bland yngre, men delar av det digitala inkluderingsarbetet går ut på att hjälpa landsbygdsbor använda dessa tjänster. Exempelvis finns i vissa regionala myndighetskontor ”en-dörr”-kiosker där tjänstemän hjälper lokalbor att komma åt e-tjänster.

Digitalt gap i enheter: En återstående faktor är enheternas kvalitet och tillgång. Medan mobiltelefoner är allmänt förekommande (det finns långt över 100 % mobilpenetration, vilket betyder att i princip alla har en mobiltelefon freedomhouse.org), så är inte alla smartphones, särskilt bland äldre eller ekonomiskt svagare grupper. Men även detta håller på att förändras i takt med att billiga Android-smartphones strömmar in på marknaden. För hemmabruk har inte alla råd med en modern dator; många hushåll förlitar sig uteslutande på smartphones för att komma åt internet. Detta kan begränsa djupet i internetanvändningen (till exempel är det svårare att göra läxor eller driva företag enbart med en telefon). Program för att få datorer till skolor och erbjuda prisvärda surfplattor är en del av inkluderingstrategin. Vissa teleoperatörer har erbjudit avbetalningsplaner för enheter, vilket gör det lättare för familjer att skaffa datorer eller smarta TV.

Inkludering av samhälle och funktionsnedsatta: Personer med funktionsnedsättning stöter på utmaningar när det gäller tillgång till IKT, då många webbplatser och tjänster i Belarus inte är fullt optimerade för tillgänglighet (till exempel för skärmläsare). Det har förekommit vissa initiativ (ofta av civilsamhällesorganisationer) för att förbättra webbåtkomst och erbjuda särskild utbildning för användare med funktionsnedsättning. Det statliga Beltelecom annonserar ibland rabatter eller särskilda erbjudanden för vissa grupper (som krigsveteraner eller personer med funktionshinder) som en social åtgärd.

Sammanfattningsvis har Belarus till stor del uppnått grundläggande digital inkludering när det gäller tillgång – majoriteten av dess invånare, oavsett region och kön, kan komma online till rimlig kostnad. De klyftor som kvarstår handlar mer om effektiv användning: äldre, landsbygdsbor eller mindre utbildade medborgare kanske inte får ut den fulla nyttan av internet även om uppkopplingen finns. Den fortsatta utmaningen är att föra in dessa grupper i det digitala samhället genom utbildning och lokaliserat innehåll, samtidigt som man bibehåller den överkomliga kostnaden och infrastrukturen som Belarus har byggt upp. Tyvärr innebär klimatet av censur och politisk repression också en ”kunskapsklyfta” – många är avskurna från oberoende information, vilket begränsar internets möjligheter till egenmakt. Digital inkludering i Belarus har därmed en politisk dimension: verklig inkludering skulle innebära inte bara tillgång till den statsgodkända internetmiljön, utan till det fria och öppna internet – ett mål som för närvarande begränsas av regimen.

Nya Utvecklingar och Framtidsutsikter

Internetlandskapet i Belarus utvecklas kontinuerligt under påverkan av tekniska framsteg, politiska händelser och internationell isolering. Framöver förväntas flera viktiga trender och utvecklingar forma tillståndet för uppkoppling:

• Fortsatt utbyggnad av fiber: Belarus kommer sannolikt att slutföra sin rikstäckande GPON-fiberutrullning inom de närmaste åren. Beltelecoms planer inom 2021–2025 års Digital Development-program syftar till att ersätta alla återstående DSL-linjer och dra fiber till alla samhällen över en viss storlek telecomtalk.info. Vid mitten av 2024 var 95 % av Beltelecoms fasta nätabonnenter redan anslutna till det multiservice (NGN/fiber) nätet telecomtalk.info. Vi kan räkna med nästan universell fiber-till-hemmet i städer och stor spridning även på landsbygden. Detta kan göra Belarus till ett av regionens mest uppkopplade länder infrastrukturmässigt, åtminstone i nivå med Baltikum när det gäller fiberutbyggnad. Då kommer gigabitanslutningar att vara allmänt tillgängliga, vilket möjliggör nya tjänster (IPTV, telemedicin etc.) på hemmaplan.
• 5G på vänt: Som nämnts har Belarus pausat en storskalig 5G-utbyggnad på grund av sanktioner och kostnader freedomhouse.org. På kort sikt ligger fokus på att maximera 4G LTE genom mer spektrum och fler basstationer. Regeringen har indikerat att man inte har bråttom med 5G, och den linjen lär bestå såvida inte grannländernas framsteg tvingar fram en kursändring. Det finns en möjlighet att Belarus så småningom inför 5G helt i samarbete med Kina (Huawei eller ZTE) om geopolitiken så tillåter – till exempel i mindre skala för industriell eller statlig användning. Det är värt att notera att eventuell 5G-utbyggnad troligen kommer betona övervakningsfunktioner (vilket antytts av tester med ansiktsigenkänningskameror över 5G) freedomhouse.org, i linje med regimens prioriteringar. För vanliga konsumenter kommer 5G-smartphones ändå bara att fungera på 4G-nät i Belarus under de kommande åren.
• Förändringar hos mobiloperatörer: Det kan bli förändringar i ägandet inom telekomsektorn. Med det politiska klimatet kan utländska ägare som A1 (Österrikes A1 Telekom) och Turkcell (life:)) möta svårigheter eller till och med överväga att lämna. Det har tidigare ryktats att ryska eller statliga investerare skulle ta större andelar. År 2022 ökade Turkcell sitt ägande i life:) till 100 % freedomhouse.org, vilket visar engagemang, men Belarus isolering kan ändå leda till konsolidering. Regeringen kan också försöka stärka sitt inflytande – exempelvis genom att stärka Beltelecoms mobilsatsning för att konkurrera med privata operatörer. Konsolidering eller förstatligande av telekomsektorn är inte omöjligt om regimen eftersträvar ännu fastare kontroll.
• Starlink/OneWeb – framtidsutsikter: I det nuvarande politiska läget är det osannolikt att Belarus officiellt godkänner Starlink eller någon oberoende satellit-internettjänst. Om det däremot skulle ske en demokratisk förändring eller ens en viss liberalisering, kan Starlink snabbt täcka Belarus (satelliterna passerar redan över landet). Elon Musks Starlink-tjänst skulle tekniskt sett kunna ge internet till Belarus om terminaler fanns tillgängliga; det enda hindret är regleringen. Om ett oppositionsvänligt scenario uppstår kan införandet av Starlink snabbt säkra öppet internet även om de markbundna nätverken är statskontrollerade. För närvarande är dock Starlink en avlägsen möjlighet, och detsamma gäller OneWeb. Det är värt att notera att Ryssland (Belarus allierade) utvecklar sitt eget satellitnät (Sphere-projektet) – Belarus kan i framtiden välja att samarbeta eller använda ett ryskt/kinesiskt system i statligt syfte snarare än västerländska system.
• Ökad censur och isolering: Tyvärr pekar den senaste utvecklingen på att Belarus ytterligare kommer att anpassa sig till Rysslands modell för internetkontroll. I februari 2024 tillkännagav Belarus och Ryssland steg mot att ”samordna” vissa delar av deras informationssfär freedomhouse.org. Det kan innebära delade svarta listor eller gemensamma försök att blockera innehåll. Belarus har redan imiterat ryska lagar (till exempel genom att införa formuleringar mot ”falska nyheter” och ”extremistisk” internetverksamhet liknande de ryska lagarna) freedomhouse.org. Trenden är mot mer statlig övervakning. Vi kan få se mer avancerad inspektion av trafik (potentiellt importerad från Kina eller Ryssland) för att censurera innehåll i realtid. Dessutom kan blockering av VPN och Tor trappas upp; regeringen utlovade 2024/25 att införa ny trafikfiltrering för att angripa censuromgående verktyg freedomhouse.org. Om detta lyckas kan det bli ännu svårare för vitryssar att nå blockerade webbsidor, vilket i praktiken isolerar deras internet från det globala nätet (ett slags mini-”intranet” liknande Iran eller Kinas brandvägg, om än ännu inte lika avancerat).
• Övervakningsuppgraderingar: Regimen kommer att fortsätta investera i övervakningsteknik. Det inkluderar att bygga ut nätverk av övervakningskameror med ansiktsigenkänning (vissa av dessa är uppkopplade via bredband till centrala databaser), övervakning av meddelande-appar via skadlig kod eller framtvingad datautlämning samt AI-verktyg för att leta efter oppositionella på sociala medier. Samarbetet med länder som Kina kan leda till införandet av smarta städer med integrerad internet-övervakning. Detta förändrar inte direkt tillgången men påverkar hur fritt medborgarna vågar använda internet.
• Digital ekonomi och brain drain: Belarus hade tidigare en blomstrande IT-sektor (”Hi-Tech Park” i Minsk var hem för många mjukvaruföretag och startups). Politiska oroligheter sedan 2020 har lett till en brain drain – tiotusentals IT-specialister och unga yrkesverksamma har flyttat till Polen, Litauen m.m. Detta påverkar internetlandskapet: mindre lokal innehållsproduktion, möjligen långsammare införande av nya e-tjänster och risk för stagnation i teknisk innovation. Trots det driver regeringen fortsatt en digital utvecklingsretorik – t.ex. statlig kryptovalutaplattform (med begränsad framgång) och automatisering av offentlig service. Om det politiska läget stabiliseras som det är kan vi få se en tudelad utveckling: statliga digitala projekt (ofta med säkerhetsfokus) fortskrider, medan privata innovationer bromsas av sanktioner och kompetensflykt.
• Regionala förändringar i uppkoppling: Med kriget i Ukraina och försämrade relationer till väst kan Belarus komma att styra om mer av sin internettrafik via Ryssland istället för EU. Idag har Belarus förbindelser via Polen och Baltikum till västerländska internetknutpunkter. Det är möjligt att dessa kan minska eller underkastas ökad övervakning, samtidigt som beroendet av rysk transit ökar (t.ex. via Rostelecom). Detta skulle göra Belarus internet mer beroende av Rysslands infrastruktur och potentiellt underställa landet ryska internetregler (till exempel, om Ryssland skulle isolera sitt Runet, kan Belarus ”följa med”). Å andra sidan är diversifierade förbindelser också viktiga för motståndskraft, så det är osannolikt att EU-länkar kapas utan tvång.
• Användaranpassning: Den vitryska befolkningen har visat motståndskraft genom att anpassa sig till restriktioner – man använder proxyservrar, spegelsajter och Telegram-kanaler för att sprida information. I framtiden kan fler ta till sig decentraliserade tekniker (till exempel mesh-nätverk om tillgängliga, eller peer-to-peer fildelning för nyheter) för att kringgå centraliserad kontroll. Teknikintresserade ungdomar kan sprida kunskap om hur man t.ex. använder satellit-TV eller radio för nyheter, eller kreativ användning av DNS-tunnling/SMS-baserad informationsdistribution om internet blockeras. I grunden kommer kampen mellan censur och motåtgärder att definiera internets framtid i Belarus.

Sammanfattningsvis kommer den närmsta framtiden för internet i Belarus sannolikt innebära en ökad klyfta mellan dess imponerande tekniska möjligheter och dess restriktiva informationsmiljö. Å ena sidan kommer nästan varje vitryss snart att ha fiber- eller 4G-anslutning till hands – snabbt, billigt och allmänt tillgängligt. Å andra sidan kan det bli allt mer begränsat vad man faktiskt kan göra med den anslutningen, på grund av regeringens filter och övervakning. Begreppet ”internets verkliga tillstånd” i Belarus har därmed en dubbel innebörd: den verkliga infrastrukturen är stark, men den verkliga friheten är begränsad. Internationella utvecklingar (som förändringar i styre eller globala teknikinterventioner) kan dramatiskt ändra denna bana. Tills vidare utgör Belarus internet en varning om hur ett land kan uppnå nästintill universell uppkoppling men ändå begränsa den öppenhet och frihet som internet är tänkt att erbjuda.

Källor: freedomhouse.org hajun.info zerohedge.com